et, Clay, Rufus King, John Randolph och
Pinckney i Förenta Staternas senat. Å nyoim-
vald i denna republikens första korps, efter 6
års förlopp, blef han 1828 en af de ifrigaste
befordrarne ef Jacksons val till presidentskapet,
hvilket demokraterne, efter flera års svåra stri-
der, lyckades att genomdrifva. I Mars må-
nad 1829 belönte honom Jacksou med den
inflytelserikaste platsen i styrelsen, sedan
han förut, blott ett par månader, funge-
rat såsom guvernör i Staien New-York, till
hvilken pl:ts hans medborgares förtroende kallat
honom. Sålunda blef van Buren såsom stats-
sekreterare ställd i spetsen för unionens så väl
yttre som inre angelägenheter, en post på hvilken
han blott stannade något öfver 2 år, till som-
marr 1831, då han frivilligt resigaoerade, i an-
scende till misshälligheter inom kabinettet, öfver
hvilkas egentlige anledning, sor på ett i Amerika
bittils oerhördt sätt påstås haf:a ugått ifrån
qvinnointriger, ett dunkel ännu hvilar. Presi-
denten, sem bibehöll i treget minne van Bu-
rens tillgifvenhet, utnämnde hoxom kort derefter
till minister i England, dit har äfven bagaf sig;
men då senaten, der hans politiske motståndare
utgjorde pluraliteten, vägrade att bekräfta denna
utnämning, måste han återvända till Amerika,
sedan han först gjort ett besök i sina förfäders
hembygd Holland, vid hvilket tillfälle Ko-
nungen af Nederland bemötte hosom med
serdeles distinktion. Knappt hade han aå-
terkommit — till Fäderneslandet, förrän han
genom valmännens pluralitet blef utnämnd
till vic-presidentskapet i Förenta Siaterna, och
således till ordförandeplatsen i saeima senat, som
förskjutit honom såsom minister. Denna post
bekläder can Buren ännu i närvarande stund;
men af president Jackson rekommenderad till
hans efterträdare, och understödd nästan :af he-
la bss bittillsvarande parti, hvilket utgör plu-
raliteten, kommer ham ostridigt att efterträda
Jackson i republikens hössta värdighet den 4
Mars nästkommande år. Tiden skull visa, hu-
ruvida han kommer att bibehålla sig med hka
lycka som företrädaren, af hvilken ensam det
helt och hållet skulle hafva berott att, i trets
af företradarnes, ja sjelfva Washingtons exempel,
lita utvälja sig till presidemt för tredje gången.
Men så mycket är såkert, att till och med
van Burens varmaste vänner, som tilitro ho-
nom mera förslagenhet än kraft, i fall det krig,
som hotade msd Frankrike, utbrustit, icke skul-
le hafva röstat för honom, utan blifvit tvungne
att gifva sina röster till en förlängning af Jack-
sons presidentskap.