sel; Dlandsad J. EE ad UV Har pr iunna, allt
Rgs. (IWestm. L. Tidn.)
LITTERATUR.
Doktor Mårten Luthers lilla Catheches; med
förkl.iaf U. Lundgren.
Stockholm, Haeggström, 1836.
Att Sverge, i afseende på omsorgen för sina
yngre medborgares religiösa bildning stundom täf-
lat med hvilket protestantiskt land som heist, är
ett factum, som sjelfva utlänningarne erkänna.
Också har Catechetiken allt ifrån Gustaf I tid
varit ett föremål för läroståndets omtanka, och
redan de första Svenska reformatorerne, såsom O-
laus Petri, utarbetade kristliga läroböcker för
ungdomen. Detta nit tilltog alltjemt i synner-
het i 17:de seklet och de utgifna läroböckerna
blefvo ett föremål både för Regeringens och
presteståndets uppmärksamhet och granskning.
För att bevisa huru strängt man dervid gick
till väga, behöfver man blott påminna sig, att
vid frågan om utarbetandet af en allmänt an-
tagen lärobok blefvo tre Biskopars catecheser,
Terseri, Emporagrit och Spegels efter hvar-
andra indragna. Detta skedde likvål af andra
skäl än det, att man hade gjort sig ett ljust och
klart begrepp om fordringarne för en kristlig
läroboks författande för ungdom. Hvad man på
der tiden påyrkade var i synnerhet en sträng
ertodoxi, i enlighet med formula concordiae,
samt att för all del hvarken begagra en annan
plan eller andra uttryck, än våra trosförvanter
förut användt i Tyskland; ja man tadlade till
och med om nummerföljden på frågorna i lä-
roböckerna var annorlunda ordnad än hos Ty-
skarna. Också blandade sig andra passioner
äfven i spelet. Så lät Drottning Hedvig Eleo-
nora konfiskera Emporagrii cateches, derföre, att
ban i sin förklaring öfver tionde budet yttrade:
att en mans hustru är bland hans lösören det
första och bästa stycket. Terseri cateches må-
ste umgälla det politiska hat aristekratien fattat
till dess liberala författare. Wigtigare var må-
hända tadlet mot Spegels cateches; der både
Christi nedstigande till helfvete och haus upp-
ståndelse voro uteglömda. Emredlertid , fick
Sverge efter långvariga tvister för ett sekel en
gillad och antagen lärobok uti Svebelii cate-
ches. Det vore orättvist att ej gilla lera verk-
liga förtjenster hos dennå; dess fel ligga endast
uu tid.hvarfvet, som ännu ej gjort sig riktig
reda för skillnaden mellan dogmatisk och po-
pulär undervisning och i foljd deraf gjorde den
svårfattligare för ungdomen än den borde vara.
Redan i sednare hälften af det aderionde seklet
började man i anledning af den stigande upp-
lysningen att finna behofvet af en förbättrad lä-
robok för ungdomen, och flera försök utgåfvos
dertill, såsom Pontopidans, Millers och Grå-
bergs. Bland dessa har Gråbergs obestridligt
största fortjensten af lättfattlighet, tydlighet och
redighet, de första fordringar man kan göra
af ett dylikt arbete; och det hade måhamda va-
rit så godt, att då allmänna rösten påkallade
na i stallet för Svebelii. Men man hade skäl
att frukta en sådan radikal förändring och be-
slöt en umarbetning af den gamla läroboken,
hvarigenom hon visserligen på flera ställen vun-
nit i varde, men på det hela blifvit föga min-
dre svårfattlig for ungdomen än färut. Omar-
betningen sväfvar emellan det dogmatiska och
det populära, utan att hafva gjort nagot deras
fordringar till fyllest, och de tillsatser som blif-
vit gjorda, bära en så tydlig stämpel af att vara
heterogena att man ej kan afbålla sig ifrån att
tänka på bkrelsen om en ny lapp, vidsydd ett
gammalt kläde, utan att nämna mänga lärostyc-
kens otillbörliga längd. Mera helgjuten ar Bi-
skop Wallins cateches, och på många ställen
har ban nied sin kända genisalitet lyckats att
framställa flera af kristendomens läror i ett li-
ka klart som skönt ljus. Sjelf har han likväl
förklarat, att hans arbete ej egentligen år am-
nadt för den första religionsundervisningen ,
hvarföre han också önskat en kortare och ,en-
klare förklaring öfver Luthers lilla cateches ?till
nyttjande för den spädare åldren och möjligt-
vis för dem som, vårdslösade i barndomen, vid