lan, om han icke eger utsigt till annan Dbefor-
dran ; och häruti ligger, såsom församlingsbo-
erne riktigt insett och yttrat, det skäl, som gör,
att jag ieke kan atpruta något i det vid stif-
telsen fästade vilkor om presterlig meritbe-
räkning. (Slutet följer.)
AÅNGFART PÅ OCEANEN.
(Ur ett Fransyskt blad.)
(Slut fr. gårdagsbl.)
Det synes derför sannolikt, att allt hopp må-
ste uppgifvas, att inrätta er regelbunden och
beqvam ångbåtsfart, för resande, öfver Atlanti-
ska hafvet. Detia kan likväl icke bestämdt på-
stås. Om man än antager, att ångmachinen,
sådan vi nu känna honom, blott är i stånd af
få förbättringar, så inser man likväl möjjighe-
ten af ett annat förfarande, för att i mekaniskt
hänseende draga nyttan af värmen, och sådant
kan nästan ledas i bevis, Man kallade de för-
sta ånginrättoingarne: eld- och luftmachiner.
En sådan är en apparat, hvarmed man använder
värmen, att utveckla de kroppars elasticitet,
som fysikerne kalla elastiska fluida, och använ-
da den på sådant sätt åstadkomna elasticiteten.
Luften är ett elastiskt fluidum, d. v. s. hon
sträfvar beständigt, att åt alla sidor utvidga sig.
Dess expansion är betydligar2 i samma mån
hon uppvärmes, Vattnet, en gång förvandladt
i ånga, förhåller sig på samma sätt. Vatten
och luft synas derföre a priori vara tvenne li-
ka beqväma agentia, att som sådane pegagnas
till eld- och luftmachiner. Det ena som det
andra, finnas i naturen till obegränsad qvanti-
tet, nästan på alla stälten. Lufien har till och
med flera fördelar framför vattnet. Hon finnes
öfver allt : på den torraste slätt, som i de fug-
tigaste länder, på bergens toppar, som i da-
larnes djup, och på alla höjder som menniskan
kan uppnå, hvaremot vattnet stundom helt och
hållet fattas, och man ofta för att skaffa sig det,
måste gräfva till ansenligt djup, hvarutur man
l endast med stor kraftansträngning kan upplyfta
det. Vattnets användande vid eld- och lufma-
chiner erfordrar stora kittlar, svåra att under-
hållaa Kunde man betjena sig af luften , så
skulle atmosferen sjelf vara reservoiren, och kit-
teln inskränka sig till några rör eller en eld-
Istad, hvarigenom man dref luften, medelst en
lluttpumps tryckning. Med luften vore nästan
sll fara för en explosion undanröjd; slutligen
skulle luftees anuvävdande i stället för vattnet
Ttill en utomordentlig grad förminska apparatens
tyngd. Om jernvägarnes loko-motiver vore
I luftmachiner, i sfället för ångmachiner, så kun-
I de man gifva dem mera kraft med samma vigt.
I Men hura det än må förhålla sig med dessa
luftens fördelar, så är likväl så mycket säkert,
flatt man ej försökt det vid våra ångmachiner.
ij Några lärdas rön i fordna tider, att begagna luf-
tens elastiska kraft hafva till våra dagar sjun-
I kit i fullkomlig glömska.
) Hvilka följder skulle uppkomma för sjöfarten,
-lom man ersatte vattnet genom luften? Eiler med
;landra ord, skulle denna modifikation af ångma-
I chinerna, om den realiserades ,; förminska brän-
Islets konsumtion? I detta hänseende kam man
I på sin höjd tillåta sig gissningar, som praktiken
-I måhända ej skulle bekräfta. Imedlertid kunna
; I ganska sannolika, ehuru blott theoretiska jerafö-
I relser antagas, att äfven i detta hänseende stora
; I yvesultater vore att vänta. Man har, sedan
-l ungefär 15 år, gjort försök att förändra ångma-
1 I chinerna. Tre sådana slags machiner brukas nu;
I det första af låg, det andra af hög tryckning; d-
lv. s. der ångan verkar med en elastisk kraft,
(som svarar emot en Sex- till åtta-dubbel at-
mosforisk kraft, och det tredje af medeltryckning.
t I Perkins hade för afsigt, att använda den betyd-
Iliga tryckningen af 20, 30, 40, 100 och till
iloch med 1000 atmosferer; men han misslyckades
I helt och hållet. Detär ej menniskan medgilvet;
tlatt behandla ångan under så fruktansvärda om-
2 I ständigheter. Ingen apparat skulle uthärda det.
- Nyare vetenskapsmän, bland andra Brunel,
ville komma till målet derigenom, att de begag-
nade ett annat agens, än vattnet. Men i stället
att tänka på luften, föreslog Hr Brunel kolsyra:
Hans idd var följande: alla elastiska gaser, t. eX-
luft och kolsyra, äro skickliga att öfvergå i fly-
tande form, om man underkastar dem en betydlig
. I tryckning eller en stark käld. Likaså kunna deflesta
-I kroppar genom värme öfvergå till fluida, och de
-I flytande, genom upphettning, eller derigenom, att
- I man undandrager dem atmosferens tryckriing, för.
l sättas i elastiskt eller gättillstånd Brunel tänk.
mm 1 MH MW