lan, om han icke eger utsigt till annan Dbefordran ; och häruti ligger, såsom församlingsboerne riktigt insett och yttrat, det skäl, som gör, att jag ieke kan atpruta något i det vid stiftelsen fästade vilkor om presterlig meritberäkning. (Slutet följer.) AÅNGFART PÅ OCEANEN. (Ur ett Fransyskt blad.) (Slut fr. gårdagsbl.) Det synes derför sannolikt, att allt hopp måste uppgifvas, att inrätta er regelbunden och beqvam ångbåtsfart, för resande, öfver Atlantiska hafvet. Detia kan likväl icke bestämdt påstås. Om man än antager, att ångmachinen, sådan vi nu känna honom, blott är i stånd af få förbättringar, så inser man likväl möjjigheten af ett annat förfarande, för att i mekaniskt hänseende draga nyttan af värmen, och sådant kan nästan ledas i bevis, Man kallade de första ånginrättoingarne: eldoch luftmachiner. En sådan är en apparat, hvarmed man använder värmen, att utveckla de kroppars elasticitet, som fysikerne kalla elastiska fluida, och använda den på sådant sätt åstadkomna elasticiteten. Luften är ett elastiskt fluidum, d. v. s. hon sträfvar beständigt, att åt alla sidor utvidga sig. Dess expansion är betydligar2 i samma mån hon uppvärmes, Vattnet, en gång förvandladt i ånga, förhåller sig på samma sätt. Vatten och luft synas derföre a priori vara tvenne lika beqväma agentia, att som sådane pegagnas till eldoch luftmachiner. Det ena som det andra, finnas i naturen till obegränsad qvantitet, nästan på alla stälten. Lufien har till och med flera fördelar framför vattnet. Hon finnes öfver allt : på den torraste slätt, som i de fugtigaste länder, på bergens toppar, som i dalarnes djup, och på alla höjder som menniskan kan uppnå, hvaremot vattnet stundom helt och hållet fattas, och man ofta för att skaffa sig det, måste gräfva till ansenligt djup, hvarutur man l endast med stor kraftansträngning kan upplyfta det. Vattnets användande vid eldoch lufmachiner erfordrar stora kittlar, svåra att underhållaa Kunde man betjena sig af luften , så skulle atmosferen sjelf vara reservoiren, och kitteln inskränka sig till några rör eller en eldIstad, hvarigenom man dref luften, medelst en lluttpumps tryckning. Med luften vore nästan sll fara för en explosion undanröjd; slutligen skulle luftees anuvävdande i stället för vattnet Ttill en utomordentlig grad förminska apparatens tyngd. Om jernvägarnes loko-motiver vore I luftmachiner, i sfället för ångmachiner, så kunI de man gifva dem mera kraft med samma vigt. I Men hura det än må förhålla sig med dessa luftens fördelar, så är likväl så mycket säkert, flatt man ej försökt det vid våra ångmachiner. ij Några lärdas rön i fordna tider, att begagna luftens elastiska kraft hafva till våra dagar sjunI kit i fullkomlig glömska. ) Hvilka följder skulle uppkomma för sjöfarten, -lom man ersatte vattnet genom luften? Eiler med ;landra ord, skulle denna modifikation af ångmaI chinerna, om den realiserades ,; förminska bränIslets konsumtion? I detta hänseende kam man I på sin höjd tillåta sig gissningar, som praktiken -I måhända ej skulle bekräfta. Imedlertid kunna ; I ganska sannolika, ehuru blott theoretiska jerafö I relser antagas, att äfven i detta hänseende stora ; I yvesultater vore att vänta. Man har, sedan -l ungefär 15 år, gjort försök att förändra ångma1 I chinerna. Tre sådana slags machiner brukas nu; I det första af låg, det andra af hög tryckning; dlv. s. der ångan verkar med en elastisk kraft, (som svarar emot en Sextill åtta-dubbel atmosforisk kraft, och det tredje af medeltryckning. t I Perkins hade för afsigt, att använda den betydIliga tryckningen af 20, 30, 40, 100 och till iloch med 1000 atmosferer; men han misslyckades I helt och hållet. Detär ej menniskan medgilvet; tlatt behandla ångan under så fruktansvärda om2 I ständigheter. Ingen apparat skulle uthärda det. Nyare vetenskapsmän, bland andra Brunel, ville komma till målet derigenom, att de begagnade ett annat agens, än vattnet. Men i stället att tänka på luften, föreslog Hr Brunel kolsyra: Hans idd var följande: alla elastiska gaser, t. eXluft och kolsyra, äro skickliga att öfvergå i flytande form, om man underkastar dem en betydlig . I tryckning eller en stark käld. Likaså kunna deflesta -I kroppar genom värme öfvergå till fluida, och de -I flytande, genom upphettning, eller derigenom, att I man undandrager dem atmosferens tryckriing, för. l sättas i elastiskt eller gättillstånd Brunel tänk. mm 1 MH MW