ac, UCLA HUIUUDI SRKUNUNC,j BEODIR VarintHas alvaldande, sträfva att öfvergå i det gasformiga tillståndet, med ännu större kraft än den, man måste använda till dess komprimerande. Detta förslag är, vid första anblicken, ganska förföriskt, men i sjelfva verket låta flera väsendtliga inkast göra sig deremot. 1:o Skulle det blifva ganska dyrt, att tillverka så mycket kolsyra, som för maochinens behof erfordrades; 2:o kunde kolsyran icke lätt skiljas från frätande syror, genom hvilkas användande hon afsöndras, och dessa skulle sönderfrata alla machiner; 3:o skulle en machin, hvari kolsyran verkade vid den vanliga temperaturen af 20 till 23 grader, ständigt vara lika svår att styra och lika farlig som den Perkinska machinen, ty en temperatur af 20 grader verkar likaså på kolsyran, som en 300 graders på vattenångan. — Detta var för 12 år sedan iångmachinernas tillstånd, då förslaget åter upptogs af unga larda, som eldades af denna håg för analyser, hvilken kan anses för den polytekniska uppfostrans skönaste frukt. En af dem, Herr S. Carnot, utgaf år 1824 ganska interessanta betraktelser ofver eldens rörelsekraft. Något sednare gjorde Hr C. Glapeyron, Iogeniör vid bergverken, försök öfrer luftens användande i Petersburg, der han då vistades som öfverste i rysk tjenst, och författade en memoire med titel: Om värmens rörelsekraft. — Slutiigen skref Hr Burdin, ÖfverIngeniör vid bergverken, för några månader sedan: Anmärkningar öfver den upphettade luften, såsom ett mindre kostsamt fortskaffnirgsmedel än. vattenångan. Dessa tre herrars arbeten hafva val icke upplöst frågan, men de hafva åtminstone framställt henne med mycken bestämdhet. De hafva visat, huru och hvari Perkins och Brunels förslager äro helt och hållet bristfälliga, och hvilka de enda verkliga förbättringar äro, hraraf ångmachinerna äro mägliga. Deras resonnement är följande: det ges en filosofisk grundsats, hvilken kan så väl moraliskt som vetenskapligt bevisas, att nemligen menniskan, såsom ett ändligt väsende, endast genom en beständig applikation kan åstadkomma något, och ait der, hvarest dess bemödaride stannar, resultaterna äfven upphöra för henne. Detta vill i mekaniken sägs, att den beständiga rörelsen är omöjlig. Deraf drogo Hrr. Carnot och Clapeyron det första resultat, att kolsyrans företräde framför vattnet är iheoretiskt intet De åberopade sig derföre på en anuan princip, icke mindre riktig i politiken än i mekaniken, att ne mligen hvarje hastig förändring. medför en kraftförlust, oeh visade mu, haru, när man begagnar vattnet, värmen undergår ett hastigt fail, emellan håärden, der bränslet brinner, och hvarest hon utgör omkring 1,000 grader, samt kitteln, som är 110 eller högst 130 grader varm, och ej kan öfverskrida denna punkt, emedan vattenångan derutöfver erhåller en expansions-kraft, som man ej mer kan heherska. I den enda omständigheten af detta hastiga fall ligger en orsak till förlust; sem skulle vara ännu betydligare, i fall frågan handlade om kolsyra; ty man fick ej tänka på, att använda enne vid 100 eller ens 30 grader, en förlust, som deremot, om man nyttjade luft, skulle vara betydligt ringare, ty luften är vid 400 eller 600 grader, i mån af dess elastiska kraft, lika lätt att handtera, som vattnet vid 130 grader. Hr Burdin har anställt åtskilliga beräkninggr öfver en machin, hvarest denna, först till fyra 2tmosferer sammantryckta luft, vid passagen genom en härd, skulle upphettas till 800 grader, hvaraf han drar den sannolika slutsats, att der man konsumerar 22 delar kol med en ganska god ångmachia, skulle man endast behötva 10 delar med en luftmachin. 1 andra fall skulle besparingen vara i proportion som 38 till 10. Nu vore enda hindret för luftens användande svårigheten, att bygga mekanismer som, utan att ferderfvas, kunde uthärda 4 till 800 graders hetta, men hvilken svårighet dock vore vida ringare, än att erhålla apparater, mägtiga att motstå den höga tryckningen efter Perkins och Brunels systemer. — Skulle erfarenheten bekräfta denna theori, så vore problemet öst rörande en ångbåtsfart i stort, och en omällig tjenst gjordes derigenom åt mnational-industrien, för hvilken bränslet nu är så dyrt. Fr Från Petersburg berättas att Horace Vernet för närvarande är sysselsatt med an stor målning, föreställande SV arschaus belägring, och hvilken Kejsaren beställt för kabinettet i Zarskoie-Selo.