) Stockholms och Götheborgs läkarepersonal hafva snart sagdt varit de enda, som icke biträdt samma handling, hvilket gifver anledning till den förmodan, att den private läkarens konorarier på dessa ställen äro tilräckliga, eller snarare mer än tillräckliga, för en oberoende existens, hvilket på få andra ställen i riket torde vara fallet. Detta vare eraedlertid icke sagdt såsom en allusion , och såsom hyste man det misstroende till Kongl. Sundhetskollegii nitälskan för dess läkarekorps intressen, att resultatet af petitionen annorlunda skulle hafva utfallit, om dezxsamma utgått från bufvudstadens läkare. —