runda år, så godt som ensam, men utan a!
tröttna, för opinionens räkning drog till publici
tetens torg, för att der afcördas, det svåra lasse
af vederbörandes påpackningar, hvartill se
dermera icke mindre än fyra, till fem dra
gare knappt förslagit så myeket som han ensan
Sjelfva denna Granskare, som utan någrs
synliga materiella fördelar — eller uppmuntran
från allmänhetens sida, endast pour VP honneur
visade en lika sällsynt som berömdvärd ihär-
dighet för en otacksam sak och på sin tid al-
drig svek uti att hålla färgen, har nu funnit
sig högligen sårad deraf, att vi vid ett tillfälle
härom dagen kommit att vid en påminnelse om
den ministeriella pressens fordna utfall mot
Norrmännen sätta honom i bredd med Stock-
holms tidning, (på sin tid Camarillans egent-
liga organ) medelst en erinran om de råa och
plumpa utfallen emot Norrmännen i dessa bå-
da tidningar i anledning af frågan om firandet
af den 17 Maj. Att till och med en person,
som i så många år klädt blodig skjorta för Ve-
derbörande, nu finner det angeläget, att om
möjligt, diskulpera sig från misstankan att in-
stämma i eoljudet emot det Norrskal Storthinget,
måste till en viss grad vittna huru föraktadt
detta skrik äf af alla, som inse dess rätta na-
tur, äfvensom att mängden ganska väl irser,
det hela sorlet verkligen icke är annat än en hur-
rabas-tillställning, då baserre ännu icke förmått
framdraga ett enda faktum, hvarigenom Norr-
männen gått Svenska folkets intressen eller na-
tionalitet för nära, lika litet som sådant skett å
Svenska nationens sida mot Norrmännen.
Det är högligen berömvärdt af Granskaren att
försöka redeem his caracter, som Engelsmän-
nen säga ; om sådant är mäjligt, och så vidt
publicerandet af hans artikel dertill kan bidra-
ga, vilja vi e neka vårt biträde dertill , ehuru
vi ty värr e kunna undgå att bifoga ett par
anmärkningar, som förtaga effekten af det he-
la. Artikeln lyder så:
Till Utgifvaren af Aftonbladet!
Urder de många år, undertecknad var re-
daktör af en egen tidning, hände det mig, så-
sem de andra, att då och då vidröra ämnen
angående Norge, dess äldre och nyare förhål-
landen. Jag har till och med i det fullet ett
försteg framför alla andra Svenska tidningsskrif-
vare, alt jag, år 1824, egnade icke mindre än
yratio-två numror af mitt bled åt en skäligen
toggrann och fullständig historik af Storthingets
vigtiga förbandlirgar ) det året, ifrån Thingets
början till dess upplösning. Läsaren torde er-
inra sig, att det var nämnde år, som de mån-
ga och vigtiga grundlagsförändringsfrågorna pas-
serade Storthinget ; och att ur Norska tidnin-
gar öfversätta och sammandrega en fullföljd re--
dovisning af detta Storthings märkvärdiga ar-
beten, var visst ingen lätt sak, serdeles för den,
som åt så många andra ärender och angelä-
genheter måste vända sin håg, som jag. Alt
jag, ehuru till en del anmodad om detta bestyr,
likväl utan någon begärd, erbjuden eller emot-
tagen erkänsla utförde det mödosamma arbetet,
nämner jeg nu, icke för mitt eget rosande, u-
tan blott till efterrätteise för de politiska mot-
ståndare, hvilka så gerna till andras handlingar
vilja uppsöka dåliga och egennyttiga bevekelse-
grunder.
Att jag uti denna långa berättelse troget följ-
de sanningen uti händelsernas lopp, utan att
med några obilliga politiska reflexioner upp-
spädda eller förlängda berättelsen, erkändes då
allmänt; och blott vid slatet af redogörelsen
(infördt i N:o 151 af Granskaren den 30 De-
cember. 1824) tillade jag några korta anmärk-
ningar. Den siste af dessa må jag, efter som
den ej är serdeles lång, här aftrycka: den slu-
tar hela den långa redogörelsen, och lyder så-
lunda:
Den bestämda opposition emot Konungens
Pföreslagna grundlags-förändringar, som utmärkt
?detta årets Storthing, bar gifvit tänkaren nya
mål för allvarsamma betraktelser. En Folk-
representation, som, med innerlig och osvik-
lig kärlek till sin Regent, och med lefvande,
vid alla tillfällen uttalad öfvertygelse om hans
stora egenskaper och ädla afsigter, likväl, hell-
re än att (sem hon tror) förtdigt börja att
laga en byggnad, som ännu icke hunnit sätta
sig, har mod att öppet emotsäga Hans önsk-
mnsar har i och med detsamma. som vi tro,
