tokellet och attesten, iblazd medtager ett par
dagar, serdeles vid misstankar på förgiftning,
endast har rättighet att erhålla re riksdaler , så
kan man just icke säga, att han har mycket!
som uppmuntrar till en minutiös undersökning,
då hans egen öfvertygelse icke säger hop. om
att den är absolut nödvändig. Insändaren har
aldrig varit hvad man kallar pekuniör, ännu
mindre har han någonsin för vinnings skull up-
offrat sin bättre öfvertygeise, men tror dock att
äfven pligt-känslan hos embetsmannen förslöas,
om icke ersättningen i någon mån står i för-
hållande till fordringarna. I Preussen t. ex. up-
går läkarens arfvode för en medicolegal obduk-
tion till omkring 235 Rdr Banko i vårt mynt,
ch insändaren är öfvertygad, att man här skul-
le få se lika digra och fullständiga VISA RE-
PERTA, som de, hvarmed Tysklands läkare
förse domstolarna, om arfvodet här i riket nå-
gotuära vore detsamma. Man misstyde icke
insändarens mening, och beskylle honom icke
att ledas af vinningslystnad ! En embetsman,
han må hafva sig ombetrodda mensklighetens
vigtigaste angelägenheter, eller blott underord-
nade pligter, bör af staten så godtgöras, att han
uppmuntras till ett strängt iakttagande af sina
skyldigheter ; endast då kan det allmänna på
honom med skäl hafva strånga fordringar. —
För att bereda ett bättre lörhållande emellan
läkares rättighet ech skyldigheter än hittills
existerat, ingaf insändaren för ett par år sedan
en petition till Kongl. Sundhetskollegium, un-
dertecknad af en stor del af rikets läkarecorps,
om erhillande af ea för närvarande tid och
förhållanden lämpad läkaretaxa, i stället för den
ännu gällande (af år 17773. Sedan samma pe-
tition legat gömd hos Kengl. Sundhetskollegium
4 och ett halft år, meddelades ett beslut i De-
cember månad förledet år, hvilket först i Meöj
månad d. å. kungjordes petitionärerne genom
annons i vår tidskrift för läkare, och hvari
Kongl. Kollegium nekar sitt bifall härtill, af det
skäl, attpetitionen icke fullständigt innehåller
grunderna , hvarpå ett detaljeradt förslag
till en taxa skulle stödja sig, eller det er-
sättningsbelopp, hvarpå den private läkaren
gör anspråk för silt biträde.? Icke mindre
märkvärdigt är Kongl. Kollegii utlåtande, rö-
rande lakaren såsom embetsman, nemiigen, att
dennes ersättning för embetsforrältninger icke
bör anses utgöras endast af det för hvarje fall
bestämda arfvode, utam att detsamma bör sökas
i Väårliga löneinkomster , arfvoden, dagtrak-
tamenten och skjutsersättringar odelade.
Skulle det väl hafva anstått läkserne att franu-
komma med ett fullständigt förslag till en taxa,
och är det icke just ett sådant bestämmande,
hvarom man hos högsta läkareauktoriteten i ri-
ket anhållit? Har icke läkaren sin lön, utan
afseende på om han under årets lopp har nå-
gra s. k. embetsförrättningar eller icke? Kan
en sådan person af I Rdr 16 sk. dagtrakta-
mente, och skjutspenningar för 2 hästar inbespa-
ra någet som vore värdt att nämna, såvida han
ieke vill göra sina embetsresor till fots, och
spara in sina måltider? Insändaren, som för-
fattat förutnämnda petition, tillåter sig begagna
detta tillfälle för att hemställa till dem af sina
Herrar Colleger, som täckts biträda samma pe-
tition ), huruvida de vilja låta denna vigtiga
fråga bero vid Kongl. Sunehetskollegii i saken
afgifna utlåtande, eller ytterligare fullfölja den-
samma, genom att gifva petitionen en sådan
form som Kongl. Kollegium äskar. Man skul-
le anse sig förbunden om man finge emotss en
och annan yttrad menivg härom, åtföljd affull-
ständigare grunder, hvarpå ett detaljsradt för-
slag till en taxa kunde stödja sig. Sådana
upplysningar och förslager anhåller insändaren
måtte blifva lemnade under kuvert till petitio-
närernas ombud, Herr Häradshöfding A. Möl-
ler 1 Stoekholm , med inneslutet bref till: för-
fattaren af petitionen, rörande läkare-ta-
xan.