tvärtom under, hela ransakningen påstått och ännu påstår ,: alt något obestånd KT ; 1 råga, derest jag icke blifvit på min resa till Hamburg laglöst arresterad, derigenom förhindrad från den reglering af Handelsfirmans ; affärer, jag Bred samma resa hade till föremål, sedan jag först vid middagstiden Siden 24 Dedeber blef, på sält jag inför Kämners-Råtten den 4 sistl. Februari AMG bigakerad på de resourser jag ända dittills hade en nära till visshet gvitnekikdtet Törhoppning att kunna i Götheborg för samma ändamål oblinera: — Men om jag än, emot hvad na ioträffade, förmodat Handelsfirman vara på obestånd, så kan äfven en sådan omständighet icke leda till urbota bestraffning, när Lagen uti I: Cap. 48. Handels-Balkeu icke utsätter svårare ansvar än skadeersättning och böter icke en gång för den, som annor person ovetande och utan dess lof tager upp lån i hans namn, och således med fullkomlig kännedom derom, att Länet icke skall af samma person återgäldas; lika som Kongl. MäklareFörordningen icke heller utsälter annan påföljd , än skadecersättning för den Mäklare, som öfverbevises hafva uti sitt Embete svikeligen tjent den ena parlen till fördel, med den andras skada, ehuru båda dessa förbiytelser äro af vida svårare beskaffenhet än dem, till hvilken Kämners-Rätten ansett mig saker, enär jag tvertom ägt min Moders uppdrag till alla de transactiouer jag ingått, och de sednare äfven blifvit af henne till betalning godkände, samt jag icke, såsom en Miklarve, varit af Embetets pligt förbunden lika opartiskt vaka öfver båda Contrahenternes säkerbet. För öfrigt får jag erinra, att, tvärtemot hvad det öfverklagade Utslaget upptager, jag bestämt bestridt allt afseende å de i denna Rättegång uppvista bref, hvilka så mycket mindre kunna tillerkännas något vilsord, som Handelshusen Bauch Durkoop, Westphalen Rist, Joan de Boy och G. M. von Dedeletzer Comp. äro Fordringsägare uti min Moders Konkurs, och således jäfvige att i detta mål vittne hära, samt de öfrige skrifvelserne blifvit af Massans Gode män på ett obehörigt sätt åtkomne, hvarföre ock ägarpe af desamma 4 häst på sätt närlagde handlingar styrka, derföre bemälte Gode män vid Kämners-Rätten lagligen tilltala, att jag hvarken medgifvit eller kan medgifva, Het Herr Ericsson haft någon borgen eller annan säkerhet för den Summa af 17,599 Rdr 46 sk. 6 rst. ROS, hvarå han återställt mig Ilandelsfirmans Reverser, att Kämners-Rättens uppgift, det G. Valcker å Son skulle vara en diktad firma, är så mycket mera factiwe, som jag tvärtom inför KämnersRätten den 9 sistl. Juni styrkt, att icke mindre än 146 personer med namnet Walcker finnes i London och deribland :o med samma förnamn G, som den Walcker, hvarpå Wexeln å goo P. St. är ställd. Hvarförutan jag generelt får anmärka, att då till den inqvisitoriska behandlingen af detta mål äfven hörer, att mine vid Kämners-Rätten afgifne yttranden blifvit, serdeles under min torturmässiga arreste-tid, och innan något Rättegångsbiträde mig lemnades, vid flera tillfällen oriktigt till Protocollet fattade, äfvensom mine derom tidt och ofta framställde anmärkningar lemnade utan allt afseende; jag ock anser mig föranlåten att, med stöd af den förklaringsrätt 14 Cap. 6 9. Rättegångs-Balken tillåter, inför Kongl. Hof-Rätten förnya hvad jag redan vid Kämners-Rätten den g:de Juni framställt, eller att jag icke kan medgifva gällande kraft åt andre af de mig uti Protocollerne påförde muntliga yttranden, än dem, som öfverensstämma med hvad jag uti min Slatförklaring anfört, och hvilken reservation nu mera måste vara destomer Laglig, som Kämners-Rättens Ledamöter , genom jäfvet emot Kämnären Borliad sjelfve förrådt det ransakuingen blifvit förd af jäfvig Domare, och således måste uti allt hvad mig angår, anses ogiltig. Men det skulle leda nära till oändlighet, om jag upptoge allti det anmärkningsvärda och ogiltiga i Kämners-Rättens Protocoller och Utslag. Hvad jag nu anfört, torde imedlertid vara tillväckligt för den åsyftning jag dermed haft , eller ast visaj det ingen enda omständighet emot mig förekommit, som kunnat berättiga Kämners-Rätten att förneka mig personlig frihet, ännu mindre rättfärdiga min arrestering , innan undersökningen om min förmenta brottslighet blifvit fulländad ; och då Kongl. Hof-Rätten, efter hvad jag här ofvan i ödmjukhet begärt, lärer, med ogillande af Kämners-Rittens åtgärder, förvisa detta mål till ny undersökning och sålunda försätta det i samma skick som det innehade före den ogilda ransakningens början, så vågar jag aldra ödmjukast hoppas, det Kongl. Hof-Rätten benäget förklarar mig berättigad alt på fri fot utföra min talan, samt sålunda lika benäget antyda vederbörande att mig ur häcktet genast lösgifva, och stödjer jag denna min ödmjuka anhållan på följande skäl, nemligen: 1:0 Att jag alldeles icke rymt eller olofligen afvikit från Riket, cnär jag ägt Landsköfdinge-Embetets Pass för min företagna resa. 210 Att jag icke erhållit någon kallelse eller stämning, eller på annat sätf blifvit antydd att hit till Riket mig återbegifva, och att jag således icke genom någon underlåtenl et att hörsamma Domstols eller annan Autoritets föreskrift gjort mig till hämtningspåföljd förvunnen, 3:0o Att jag, på sält här ofvan är visat, icke genom någon Svensk Autoritets i behörig ordning utfärdade reqvisition eller Beslut blifvit i Odensce arresterad, och att såvida denna olaga arrestering icke mellankom mit, jag icke heller kunnat, till följd af Landshöfdinge-Embetets Beslut den 31 sistl. December, från Konungariket Danmark hit reclameras, hvilken reclamation i alla fall är olaglig, samt i hög grad stridande emot Rikets conventionella förhållanden med Danmårk, äfven som emot Kongl. Kungörelsen den 10 Febr. 1810. 4:0 Att jag icke är någon lös person, utan bosatt och husägare i Götheborg. 5:0 Att ingen af de emot mig angifne förbrytelser är af så svår beskaffenhet, att jag, emot Lagens stadgande uti 20 Cap. 7 . Missgernings-Balken och x Cap. 2 S. Straff-Balken, derföre kunnat oförvunnen i häckte inmanas. 6:0 Att jag hvarken varit Bolagsman uti Handelsfirman C. Lidbäcks Enka Comp., ej hellor samma firmas tjenstehjon, att jag icke heller är Cessionant, och att jag således icke under någon af dessa benämningar kunnat, eller kan åläggas något Laga ansvar. . i 7:0 Att jag, för det Ombudsmannaskap jag innehaft, itke är redovisning skyldig till någon annan än min hufvudman, hvilken likväl från allt ansvar derföre mig dechargerat, och att i alla fall Herrar Creditorer i min Moders Konkurs, icke äro berättigade att derföre mot mig anställa någon ansvarstalan, sedan de affordrat min Moder fullgörandet af de transactioner jag å Firmauns, vägnar med dem afslutat , och dervid användt all den stränghet Konkurs-Lagen kunde tillåta, äfven i den händelse samma transactioner: varit af henne sjelf ingångne, hvarigenom de alltså icke allenast megifvit, utan till och med constaterat, det jag handlat i öfverensstämmelse med det mig lemnade uppdrag; de kunna således så mycket mindre äga något vidare anspråk emot mig, som jag icke iklädt mig någor särskilt ansvarighet, och de, sådant förutan, omöjligen kunna äga rätt alt för samma transactioner på en gång Ahålla sig till både Ombudet och hans Hufvudman. 8:0 Att jag för egen del ingen ting är skyldig och ingenting förbrutit, samt att af allt hvad emot mig blifvit angifvit, ingen enda omständighet är af den beskaffenhet, att urbota ansvar derföre Lagligen kan äga rum. icke. kommitfat ba Sy