tvärtom under, hela ransakningen påstått och ännu påstår ,: alt något obestånd
KT ; 1 råga, derest jag icke blifvit på min resa till Hamburg laglöst
arresterad, derigenom förhindrad från den reglering af Handelsfirmans
; affärer, jag Bred samma resa hade till föremål, sedan jag först vid middagstiden
Siden 24 Dedeber blef, på sält jag inför Kämners-Råtten den 4 sistl. Februari
AMG bigakerad på de resourser jag ända dittills hade en nära till visshet
gvitnekikdtet Törhoppning att kunna i Götheborg för samma ändamål oblinera: —
Men om jag än, emot hvad na ioträffade, förmodat Handelsfirman vara på obe-
stånd, så kan äfven en sådan omständighet icke leda till urbota bestraffning,
när Lagen uti I: Cap. 48. Handels-Balkeu icke utsätter svårare ansvar än skade-
ersättning och böter icke en gång för den, som annor person ovetande och utan
dess lof tager upp lån i hans namn, och således med fullkomlig kännedom der-
om, att Länet icke skall af samma person återgäldas; lika som Kongl. Mäklare-
Förordningen icke heller utsälter annan påföljd , än skadecersättning för den
Mäklare, som öfverbevises hafva uti sitt Embete svikeligen tjent den ena parlen
till fördel, med den andras skada, ehuru båda dessa förbiytelser äro af vida
svårare beskaffenhet än dem, till hvilken Kämners-Rätten ansett mig saker, enär
jag tvertom ägt min Moders uppdrag till alla de transactiouer jag ingått, och
de sednare äfven blifvit af henne till betalning godkände, samt jag icke, såsom
en Miklarve, varit af Embetets pligt förbunden lika opartiskt vaka öfver båda
Contrahenternes säkerbet. För öfrigt får jag erinra, att, tvärtemot hvad det
öfverklagade Utslaget upptager, jag bestämt bestridt allt afseende å de i denna
Rättegång uppvista bref, hvilka så mycket mindre kunna tillerkännas något vils-
ord, som Handelshusen Bauch Durkoop, Westphalen Rist, Joan de Boy och
G. M. von Dedeletzer Comp. äro Fordringsägare uti min Moders Konkurs,
och således jäfvige att i detta mål vittne hära, samt de öfrige skrifvelserne
blifvit af Massans Gode män på ett obehörigt sätt åtkomne, hvarföre ock ägar-
pe af desamma 4 häst på sätt närlagde handlingar styrka, derföre bemälte Gode
män vid Kämners-Rätten lagligen tilltala, att jag hvarken medgifvit eller kan
medgifva, Het Herr Ericsson haft någon borgen eller annan säkerhet för den
Summa af 17,599 Rdr 46 sk. 6 rst. ROS, hvarå han återställt mig Ilandelsfir-
mans Reverser, att Kämners-Rättens uppgift, det G. Valcker å Son skulle vara
en diktad firma, är så mycket mera factiwe, som jag tvärtom inför Kämners-
Rätten den 9 sistl. Juni styrkt, att icke mindre än 146 personer med namnet
Walcker finnes i London och deribland :o med samma förnamn G, som den
Walcker, hvarpå Wexeln å goo P. St. är ställd. Hvarförutan jag generelt får
anmärka, att då till den inqvisitoriska behandlingen af detta mål äfven hörer,
att mine vid Kämners-Rätten afgifne yttranden blifvit, serdeles under min
torturmässiga arreste-tid, och innan något Rättegångsbiträde mig lemnades, vid
flera tillfällen oriktigt till Protocollet fattade, äfvensom mine derom tidt och
ofta framställde anmärkningar lemnade utan allt afseende; jag ock anser mig
föranlåten att, med stöd af den förklaringsrätt 14 Cap. 6 9. Rättegångs-Balken
tillåter, inför Kongl. Hof-Rätten förnya hvad jag redan vid Kämners-Rätten
den g:de Juni framställt, eller att jag icke kan medgifva gällande kraft åt an-
dre af de mig uti Protocollerne påförde muntliga yttranden, än dem, som öfver-
ensstämma med hvad jag uti min Slatförklaring anfört, och hvilken reservation
nu mera måste vara destomer Laglig, som Kämners-Rättens Ledamöter , genom
jäfvet emot Kämnären Borliad sjelfve förrådt det ransakuingen blifvit förd af
jäfvig Domare, och således måste uti allt hvad mig angår, anses ogiltig.
Men det skulle leda nära till oändlighet, om jag upptoge allti det an-
märkningsvärda och ogiltiga i Kämners-Rättens Protocoller och Utslag. Hvad
jag nu anfört, torde imedlertid vara tillväckligt för den åsyftning jag dermed haft ,
eller ast visaj det ingen enda omständighet emot mig förekommit, som kunnat
berättiga Kämners-Rätten att förneka mig personlig frihet, ännu mindre rätt-
färdiga min arrestering , innan undersökningen om min förmenta brottslighet
blifvit fulländad ; och då Kongl. Hof-Rätten, efter hvad jag här ofvan i öd-
mjukhet begärt, lärer, med ogillande af Kämners-Rittens åtgärder, förvisa detta
mål till ny undersökning och sålunda försätta det i samma skick som det inne-
hade före den ogilda ransakningens början, så vågar jag aldra ödmjukast hoppas,
det Kongl. Hof-Rätten benäget förklarar mig berättigad alt på fri fot utföra
min talan, samt sålunda lika benäget antyda vederbörande att mig ur häcktet
genast lösgifva, och stödjer jag denna min ödmjuka anhållan på följande skäl,
nemligen:
1:0 Att jag alldeles icke rymt eller olofligen afvikit från Riket, cnär jag
ägt Landsköfdinge-Embetets Pass för min företagna resa.
210 Att jag icke erhållit någon kallelse eller stämning, eller på annat sätf
blifvit antydd att hit till Riket mig återbegifva, och att jag således icke ge-
nom någon underlåtenl et att hörsamma Domstols eller annan Autoritets före-
skrift gjort mig till hämtningspåföljd förvunnen,
3:0o Att jag, på sält här ofvan är visat, icke genom någon Svensk Autori-
tets i behörig ordning utfärdade reqvisition eller Beslut blifvit i Odensce arre-
sterad, och att såvida denna olaga arrestering icke mellankom mit, jag icke heller
kunnat, till följd af Landshöfdinge-Embetets Beslut den 31 sistl. December, från
Konungariket Danmark hit reclameras, hvilken reclamation i alla fall är olag-
lig, samt i hög grad stridande emot Rikets conventionella förhållanden med
Danmårk, äfven som emot Kongl. Kungörelsen den 10 Febr. 1810.
4:0 Att jag icke är någon lös person, utan bosatt och husägare i Götheborg.
5:0 Att ingen af de emot mig angifne förbrytelser är af så svår beskaffen-
het, att jag, emot Lagens stadgande uti 20 Cap. 7 . Missgernings-Balken och
x Cap. 2 S. Straff-Balken, derföre kunnat oförvunnen i häckte inmanas.
6:0 Att jag hvarken varit Bolagsman uti Handelsfirman C. Lidbäcks Enka
Comp., ej hellor samma firmas tjenstehjon, att jag icke heller är Cessionant,
och att jag således icke under någon af dessa benämningar kunnat, eller kan
åläggas något Laga ansvar. . i
7:0 Att jag, för det Ombudsmannaskap jag innehaft, itke är redovisning
skyldig till någon annan än min hufvudman, hvilken likväl från allt ansvar
derföre mig dechargerat, och att i alla fall Herrar Creditorer i min Moders
Konkurs, icke äro berättigade att derföre mot mig anställa någon ansvarstalan,
sedan de affordrat min Moder fullgörandet af de transactioner jag å Firmauns,
vägnar med dem afslutat , och dervid användt all den stränghet Konkurs-Lagen
kunde tillåta, äfven i den händelse samma transactioner: varit af henne sjelf in-
gångne, hvarigenom de alltså icke allenast megifvit, utan till och med constate-
rat, det jag handlat i öfverensstämmelse med det mig lemnade uppdrag; de
kunna således så mycket mindre äga något vidare anspråk emot mig, som jag
icke iklädt mig någor särskilt ansvarighet, och de, sådant förutan, omöjligen
kunna äga rätt alt för samma transactioner på en gång Ahålla sig till både Om-
budet och hans Hufvudman.
8:0 Att jag för egen del ingen ting är skyldig och ingenting förbrutit,
samt att af allt hvad emot mig blifvit angifvit, ingen enda omständighet är af
den beskaffenhet, att urbota ansvar derföre Lagligen kan äga rum.
icke. kommitfat
ba Sy