RK ee ee -
och 1 tjur 1 andra året dagligen med 140 skålp.
halm, 34 skålp. agnefoder och 90 skålp. po-
tatis, och ändock blir hackelse öfver tillräckligt
för 2 arbeashästar ; värderar jag 1 skålp. pota-
tis och ett halft skålp. halm, med det for ett
vuxet får eljest vanliga foderqvantum, och: jag
då ser att både hormboskap och får under-
hållas bättre nu än förut, då de fingo större
rationer, men af torrt foder, så måste man med-
gifva, att det sjelfupphettade fodrets användan-
de medför en ganska stor besparing.
Detta fodringssätt kan af en hvar lått sättas i
verket. Vid en större ladugårds utfodring for-
l
!
drar fodrets kokning eller mäskning stora kok- ls
kittlar och bränsle till vattnets kokning; tilll:
ångkokning behöfves en ångapparat äfvensom
6
bränsle ; allt detta besparas vid fodrets jäsning
medelst dess egen värme.
fattigaste landtbrukare kan straxt använda denna
fodermethod.
Jag anser detta fodringssatt för en af de vig-
tigaste, mest välgörande upptäckter i den prak-
tiska landthuskållningen, en upptäckt, som sä-
kerligen inom kort tid vill vinna allmänt del-
tagande.
December 1885,
Härvid tillägger utgilfvaren af den Danska
Tidskriften en, af Herr Kammarherre Grefve
Lerche till Lerehenborg, meddelad notis, af den
19 Juli 1836.
s Alldeles i öfverensstämmelse iwed föreskrifter-
ne i Oekonomische Neuigkeiten, har jag
brukat sjelfupphettadt foder till 40 st. kor och
400 tackor från första dagarne i Mars ända till
betestiden. Kerna gåfvo rikligare mjölk och
fåren trifdes såväl dervid, att jag har beslutat
att utvidga detta fodringssätt betydligt nästa vin-
ter, ofvertygad om, att derigenom besparas en
stor mängd foder, hvarigenom det blifver möj-
ligt för schäferiegare i de fugtiga höstdagarne
att förr begynma med installvingen och derige-
rom förebygga många svåra sjukdomar, samt
ett från Landtbrukaren Lund meddeladt
bevis öfver detta fordringssätts användande med
största framgång på dess egendomar.
Öfvertygad om användbarbeten af denna här
beskrifna fodringsmethod, vågar utgifvaren hos
en hvar landtbrukare , som har foderbrist, re-
kommendera det till försök. Saken her redan
så många bevis för sig, att man kan ej betvif-
la dess nytta. Redan våren 1834 såg utg. det-
ta fodringssätt begagnadt hos Rådet Herr Maas
(en celebre agronom och schäferiegare) på Kens-
lin i Pommern. Hos honom användes potatis
och halmhackelse. Afven i Sverge äro redan försök
dermed gjorde, både lyckade och misslyckade.
På Kulla Gunnarstorp i Skåne har Hr Major
Callerholm redan vintren 1834 — 35 infört
och sedan oafbrutet begagnat ett sådan slags
fodring. På Kulla Gunzarstorp uppblandas hac-
kelsen af halm och något hö, med något drank,
i stället för vatten samt salt; denra blandning
får bränna och jäsa i 36 timmar. Att denna
fodring bekom kreaturen, både arbetande oxar
och mjölkande kor ganska väl, har utg. flera gån-
gorunder förfluten vinter varit i tillfälle att se ; på
fås ällen i Skåne har ladugården varit i bättre
skick, i anseende till kreaturens hull och för-
hudens snygghet. På Tosterup lärer en något
nära lik fodring äfven varit begagnad, men
hvars resultater äro utg. obekanta. Afvenledes
på Trolleberg har den försökts i början af 1835;
men der den alldeles förkastades på grund deraf,
att kreaturen skulle blifvit sjuka och korna satt
af mjölken. Utg. betviflar att försöket skett
på sistnämnda ställe, med iakttagande af behö-
rigt omdöme; också lärer det varit uppdraget
åt den gamla ladugårdspersonalen. Enligt be-
rättelse skall fodret vid fodringen varit mögladt;
ett bevis på att det legat förlänge och kommit
i en förruttnande jäsning, hvilket ladugårdsper-
sonalen icke kunnat bedöma, utan nödsakat
kreaturen att, för att ej svälta ihjel, förtära det.
Hvarjemte äfven det stora misstaget blifit be-
gånget, att kreaturens ratade foder blef sam-
manblandadt ånyo, hvilket kunde ej annat än
bidraga till förtidig och förmycken jäsning. På
samma ställe har red:n i denna månad försök
ånyo blifvit gjordt med i 48 timmar jäst foder,
hvilket med största begärlighet har at kreaturen
förtärts.
Saken ärlaf sådan vigt, att den förtjemar ett
försök , mena ett försök verkställdt med omdöme.
Det skulle vara serdeles fägnande, om genom
denna artikel landtbrukarers uppmärksamhet
kunde väckas, att härmed göra försök, som se-
Den rikaste och den .