RK ee ee och 1 tjur 1 andra året dagligen med 140 skålp. halm, 34 skålp. agnefoder och 90 skålp. potatis, och ändock blir hackelse öfver tillräckligt för 2 arbeashästar ; värderar jag 1 skålp. potatis och ett halft skålp. halm, med det for ett vuxet får eljest vanliga foderqvantum, och: jag då ser att både hormboskap och får underhållas bättre nu än förut, då de fingo större rationer, men af torrt foder, så måste man medgifva, att det sjelfupphettade fodrets användande medför en ganska stor besparing. Detta fodringssätt kan af en hvar lått sättas i verket. Vid en större ladugårds utfodring forl ! drar fodrets kokning eller mäskning stora kokls kittlar och bränsle till vattnets kokning; tilll: ångkokning behöfves en ångapparat äfvensom 6 bränsle ; allt detta besparas vid fodrets jäsning medelst dess egen värme. fattigaste landtbrukare kan straxt använda denna fodermethod. Jag anser detta fodringssatt för en af de vigtigaste, mest välgörande upptäckter i den praktiska landthuskållningen, en upptäckt, som säkerligen inom kort tid vill vinna allmänt deltagande. December 1885, Härvid tillägger utgilfvaren af den Danska Tidskriften en, af Herr Kammarherre Grefve Lerche till Lerehenborg, meddelad notis, af den 19 Juli 1836. s Alldeles i öfverensstämmelse iwed föreskrifterne i Oekonomische Neuigkeiten, har jag brukat sjelfupphettadt foder till 40 st. kor och 400 tackor från första dagarne i Mars ända till betestiden. Kerna gåfvo rikligare mjölk och fåren trifdes såväl dervid, att jag har beslutat att utvidga detta fodringssätt betydligt nästa vinter, ofvertygad om, att derigenom besparas en stor mängd foder, hvarigenom det blifver möjligt för schäferiegare i de fugtiga höstdagarne att förr begynma med installvingen och derigerom förebygga många svåra sjukdomar, samt ett från Landtbrukaren Lund meddeladt bevis öfver detta fordringssätts användande med största framgång på dess egendomar. Öfvertygad om användbarbeten af denna här beskrifna fodringsmethod, vågar utgifvaren hos en hvar landtbrukare , som har foderbrist, rekommendera det till försök. Saken her redan så många bevis för sig, att man kan ej betvifla dess nytta. Redan våren 1834 såg utg. detta fodringssätt begagnadt hos Rådet Herr Maas (en celebre agronom och schäferiegare) på Kenslin i Pommern. Hos honom användes potatis och halmhackelse. Afven i Sverge äro redan försök dermed gjorde, både lyckade och misslyckade. På Kulla Gunnarstorp i Skåne har Hr Major Callerholm redan vintren 1834 — 35 infört och sedan oafbrutet begagnat ett sådan slags fodring. På Kulla Gunzarstorp uppblandas hackelsen af halm och något hö, med något drank, i stället för vatten samt salt; denra blandning får bränna och jäsa i 36 timmar. Att denna fodring bekom kreaturen, både arbetande oxar och mjölkande kor ganska väl, har utg. flera gångorunder förfluten vinter varit i tillfälle att se ; på fås ällen i Skåne har ladugården varit i bättre skick, i anseende till kreaturens hull och förhudens snygghet. På Tosterup lärer en något nära lik fodring äfven varit begagnad, men hvars resultater äro utg. obekanta. Afvenledes på Trolleberg har den försökts i början af 1835; men der den alldeles förkastades på grund deraf, att kreaturen skulle blifvit sjuka och korna satt af mjölken. Utg. betviflar att försöket skett på sistnämnda ställe, med iakttagande af behörigt omdöme; också lärer det varit uppdraget åt den gamla ladugårdspersonalen. Enligt berättelse skall fodret vid fodringen varit mögladt; ett bevis på att det legat förlänge och kommit i en förruttnande jäsning, hvilket ladugårdspersonalen icke kunnat bedöma, utan nödsakat kreaturen att, för att ej svälta ihjel, förtära det. Hvarjemte äfven det stora misstaget blifit begånget, att kreaturens ratade foder blef sammanblandadt ånyo, hvilket kunde ej annat än bidraga till förtidig och förmycken jäsning. På samma ställe har red:n i denna månad försök ånyo blifvit gjordt med i 48 timmar jäst foder, hvilket med största begärlighet har at kreaturen förtärts. Saken ärlaf sådan vigt, att den förtjemar ett försök , mena ett försök verkställdt med omdöme. Det skulle vara serdeles fägnande, om genom denna artikel landtbrukarers uppmärksamhet kunde väckas, att härmed göra försök, som seDen rikaste och den .