hvad huset förmår; han måste äta det som re
tar supaptiten , ty ban måste supa och drick
mycket , i thy att dryckerna medföra ej blot
största fortjensten, utan deras lifliga afsättnin;
är ttllika ofta vilkoret för kredit bos tillverka
ren. Han måste hålla tillgodo med smutsig
kyffen, ty ofriga dryga kostnader tillåta ej der
fattiga krögersken använda några på lokalen
vid hvilken dessutom ofta krogsedeln är häftad
han måste fördraga det uslaste sällskap; ha
måste, litet emellan , bryta författningerne, t
eljest blir han utan både mat och dryck oci
hvila.
Man är mycket belåten, om man tror at
alia dessa olägenheter aflöpa utan olägenhet fö
den arbetande klassens ekonomiska välstånd ; mar
är mycket filantrop om man tror, att det sker uta:
olägenhet för det moraliska, och att alla härun
der förmå hålla sig obesmittade af verlden.
Vi tillstå deremot, att den inrättning, som sät
ter näringshållningen utom lagen, af os
anses såsom en af grundorsakerna till det känd
förhållande, att arbetarns daglön oupphörlig
vandrar genom krogen, — Gud vet hvarthän
— samt att barn och omyndig ungdom äro si
mycket blottställda för krogens rete!ser och
attentater af alla slag.
Må mar derföre ställa skänknäringen unde
lag , så att dess idkare må njuta frejd och kre
di: till godo. Det är en orimlighet, alt, me
dan en viss politisk värdighet blifvit tilldelac
den , som frambringar en skoflick, eller er
knappnål, har man deremot till polisens helo:e:
dömt den, hvilken gästen, ofta utan val, ko-
rar till värd, åt hvilken han anförtror sin hels
och af hvilken han begär husfrid. Ställe mar
skänkn ngsy:ket under lag, så skall tidens hyfs.
ning, och yrkenas framsteg stracka sig äfven til
krogen, och menniskovännens tillsyn kunna fol-
ja arbetaren äfven dit, utan att tvingas al Ho
garths nyfikenhet, och utan att erfara den ängs
lan, som följer filantropen till fängelset.