fororänade itresidenten, ÖOtats-iSekrete-l:
raren för Handels och Finans-ärender-
ne C.D. Skogman och Kommerse Rådet .
ÅA. P.v. Sydow. )
Ailmänheten — underrättad genom tidningarna
först, att Kongl. Maj:t straxt efter sista riksda-
gens slut anbefallt Kommersekollegium att, efter :
pröfaing af de förändringar och jemkningar,
som sednare tiders erfarenhet och ombytta för-
-hålianden kunde påkalla, i det af en serskild i!
komite år 1816 utarbetade, och vid 1823 års
riksdag till Rikets ständers granskning öfver-
lemnade förslag tll författningar, rörande utöf-
ningen af handel och handtverk, afgifae under-
dåniga förslag till förnyade författningar i dessa
ämnen, och dermed så tidigt inkomma, att Kgl
ms aj:t måtte blifva i tillfälle att, före slutet af
år 1833 i nyssoämnde, af ekonomisk beskaf-
fenhet varande frågor nådigt beslut fatta, och
sedermera, att Kommersekollegium nåra ett år
efter erhållandet af en sådan befallning inkom-
mit med det iofordrade förslaget, — afvaktade :
naturlig:vis med spänd nyfikenhet denna pro-l!
dukt af ett embetsverk hvars egen tliga funktion j:
är att låta sig vårda om handeln och närin-
garne i landet, och uti utöfoingen hvaraf det,
serdeles i sednare åren, fått uppbära så många,
oftast oblida omdömen af allmänna opinionen. :
Det var likväl ej att förmoda, att bemälde pro-
dukt skulle i officiell vag komma till allmänhe-
tens kännedom, då Kongl. Maj:t på förhand il:
nåder förklarat sig så hastigt, efter erhållandet
deraf, vilja fatta sitt nådiga beslut i ämnet. I-
medlertid har dock allmänheten blifvit regalerad
med en på Kongl. Maj:ts nådiga befallning ut-
gifven bok, upptagande, på 288 tryckta sidor, nom-
mersekollegii ifrågavarande förslag, med åtskilli-
ga till ämnet hörande handlingar, alla förut
tryckta såsom bestående endast af dels rikets
ständers gemensamma, och dels serskilda riks-
stånds, till Kongl. Maj:t uti denna sak aflåtna
underdåniga skrifvelse vid 1812, 1815, 1823,
13830 och 1833 årens riksdagar. Så vida än-
damålet med deana bok, som lärer kostnads-:
fritt. vara utdelad till embetsverken och städer-
nas Magistrater och uti Boklådorna hålles till!
salu, icke är uppgifvet, måste en gissning här-
till vara loflig. Således vågar man tro, att af-.
sigten med tryckningen kan vara att lemna all-,
mänheten tillfalle att öfver förslaget yttra ett)
omdöme eller att sålunda iakitega det i sedna-!
ste tiden införda bruk att vädja till opinionen,;
medan, från ett annat håll på samma tid, bear-;
betas läran, att åt den ej höfves att lemna upp-
I
j
vu IA LA
märksamhet. — Är vår gissning lyckad, mäste!
deraf den slutsats dragas, att tillräckligt rådrum
måste vara lemnadt för att erfara verkan af för-
söket att framkalla gillande eller ogillande; och
att måhända ännu en riksdag mellaakommer, in- i
nan frågan definitift afgöres. Vare sig nu här-:
med huru som helst, begagna vi tillfället att
framställa våra tankar.
Då alla af våra läsare icke torde vara i till-
fälle, eller ens benågna, att med uppoffring af
boklådspriset för den omtalda boken 1 Rdr 16
M
sk. bereda sig tillgång derpå eller att genomlä-j
sa den, ause vi 058 till en början böra upplysa, ,
alt den icke omfattar egentliga hufvudfrågan om :
näringsfriheten i dess heihet, utan blott underdå-
nigt förslag till. förordning, angåsnde rättighet
att åstadkomma slöjde- och handtverks-arheten, :
samt fabriks- och manufakturvaror, emedan Kom-,
mersckollegium i underdånighet utbedt sig att
först dermed få inkomma, och att upplysning
saknas, huru och när Kommersekollegium ämnar
behandla den återstående delen !af näringsfrihe-
ten eller den om handeln. ,
Imedlertid är nu afgifna förslaget i den form
uppställdt, att endast Kongl. Maj:ts laga under-
skrift erfordras, för att göra det till gåliande Lag.
Om Stats-sekreteraren Skogman fortfar att för-
blifva föredragande inför Konungen, är ock hans
göromål betydligen underlättadt derigenom att
han med sin röst, såsom president i Kommerse-
Ko!lesium, biträdt förslaget och således redan
yttrat sin tanka, så att endast Konungens öfriga
Rådgifvare hafva att framställa sina, innan Ko-
nungen gifver utslaget.
Det är bekant, att redan före 1823 års Riks-
dag frågan om en vidsträcktare frihet i utöfning
af handel och handiverk var till slutlig pröfning
beredd, så vidt den, såsom Kongl. Maj:t i lik-
het med de 3:ne af BRiksstånden vid serskilda
tillfällen yttrat, vore af ekonomisk beskaffenhet
och: följaktligen beroende af Kongl. Maj:ts Nå-
diga pröfning och afgörande; men att Kongl.
Mai:t, som inusåg nödvändigheten att med var-