sårade. Turkiet. Enligt underrättelser från Bucharest hade Silist-ias fullkomliga utrymmande af Ryssarne egt rum d. 12 Sept., i närvaro af Fransyska och Engelska agenter, hvilka hhfvit på det artigaste komplimenterade, så väl af de afiågande, som af den nya Furkiska fästningskommendanten. Om orsakerna, som föranledde Ryska kabinett:, att i frågan om Silistria gifva efter för Englands remonstrationer, och rörande sjelfva gången af underhandlingarne härom, berättar en skrifvelse från Konstantinopel af den 6 September åtskilligt tänkvärdt och intressant. Att Ryssland — heter det — var svårt att förmå till detta steg, och hellre hade sett att krigskostnadsersättringen ännu länge förblifvit oliqviderad, är naturligt, emedan derna makt desto mera måste söka att hålla sig uppe i den ställning den intagit i Onienten, som den ser sitt inflytande på Turkiet och Persiear hotadt från mer än ett håll. Redan förlid:n vinter erbödo ett Engelskt och ett Fransystt handelshus Porten, att på ganska antagliga vilkor förskaffa hence de fonder, som fordrades för att kunna uppgöra liqviden med Ryssland. om krigskontributionerna; de båda husen ville nemligen lemna dessa summor al pari, mot 8 pCt. ränta, till dess betalning följde. Underhandlingarne härom fördes i största hemlighet, och voro redan nära sitt slut, då ett rykte derom utkom bland allmänheten. Man trodde att anbudet blott ostensibelt gjordes af privata personer, men att det i sjelfva verket förskref sig från vida högre källa ; hvarföre också från ett amnat håll Porten på det högsta afråddes att antaga anbudet, emedan man icke borde skuldsätta landet, och Sultan dessutom bor de hysa mera förtroende till Ryssland, som vofe beredt att visa eftergifvenhet, och icke ville sätta Porten i förlägenhet genom att pressera på vppfyllandet af dess förbindelser. Följden häraf blef, att underhandlingarne med de båda hande!lshusen förföllo utan 1esultat. Sedan denna sak sålunda misslyckats , uppkom en håfiig jäsning inom diplomatien i Konstantinopel; ifrån deintriger, som hittills hört till dagens ordning, skred man nu till kraftiga demonstrationer, och Frankrikes och Englands stegrace afundsjuka väckte icke riuga farhågor för fredens upprätthållande. Väl försäkrade amiral Roussin och Lord Ponsonby, i tvenne till Porten ställda noter, att det icke var deras hofs afsigt att handla offensift, utan i händelse Ottomanniska rikets oafhängighet antingen hemligen eller uppenbarligen angreps; men den hotande ställning, som dessa båda makter vid den tidpunkten intogo i Medelbafvet, var icke egnad att lugna Ryssland, och lika litet kunde de båda ambassadörernes förhållande ingifva denna makt förtroende, emedan det såg ut som hade de beslutit att sätta allt i rörelse, för att uppskaka Porten ur dess lugn, väcka Sultans misstroende till hans bundsförvandt, och att, i fall allt detta skulle misslyckas, skrida till en blockad af Dardanellslotten, ja, till och med förstöra dem, för att på Svarta hafvet bringa den Orientaliska frågan till ett slutligt afgörande. Ryssland, som icke lät insöfva sig af de fredliga tänkesätt Lord Palmerston kort derefter yttrade i Engelska parlamentet, väl vetande huru mycket en fiende är att frukta, som upphör att hota och i stället börjar att handla, rustade sig till strids, och gjorde till och med mir af att kasta Ryska besättningar i Dardanellslotten. Allt gaf anledning att vänta en brytning, då plötsligt den Nordiska makten fann för godt att gifva med sig, att draga tillbaka till det inre af landet sina på Krim och vid Pruth koncentrerade trupper, och att till en del låta aftackla eskadern i Svarta hafvet. Straxt derpå började de tvenne i strid ,inbegripna makternis att närma sig hvarandra, och den bekanta konventionen afslöts i Konstautinopel, i hvilken terminerne till krigskostnadsersättningens liqviderande bestämdes, och sålnnda äfven tidpunkten för Silistrias utrymmande. Skulden är nu betald och Sihstria utrymmes, Näpp-ligen skall dock denna fästnings återlemnarnde till Turkarne — ett resultat, som vunnits genom Englands krigiska demonstratio: ner, och, eiter hvad somliga påstå, genom En. gska penningar — gifva det nuvarande Brittiska kabinettet tillräcklig garanti för Porten: oathängighet och tryggheten af Englands intressen i Orienten ; Englands nästa fordringar skol komamma tillbaka till frågan om fri passage fö dess krigsfartyg genom Dardanellssundet och Bos AA Man sn -— Qä 2