Lördags -Magasinet och Freya, utkomma; men enär dels Magasins-Direktioner i vårt land äro af så vanskelig natur, så att man ej vet huru länge det ifrågavarande Magasinet kommer att finnas till, och man högst sällan erinras om Veckoskriften Freyas existence annorlunda än genom en och annan sorgbunden annons, så frukta vi cj att bibehålla vår gamla dag, och uppträda vid sidan af de tvenne nämnde notabiliteterne. Besynnerligt är likväl, alt Freja skall vara så sällsynt, då dess Redaktion dragit försorg om att bladet, icke allenast, i likhet med Aftonbladet, utdelas i åtskillige kryddbodar, utan jemväl i de fleste hökareoch snusbodar, och det till och med för elt pris, vida under prenumeralions-kostnaden. Också har Allmänheten i nämnde blad fått uppbära en billig tillrältavisning för sin försummelse att prenumerera å delsamma. Men hvad skall man också säga om Kärleks-gudinnan, sedan hon fallit så, att hon nu nödgas uppehålla sitt lif med en entreprenad af den intellektuella renhållningen vid Kongl. Teatern. Visserligen har man sett elt ungefärligen likartadt öde falla på mången af Freyas barns lott, men att mamma sjelf skulle egna sig åt sådane bestyr, hade man ej väntat. Hon är nu också så förändrad, att man säkerligen ej skulle känna igen henne, om icke på anspannet. Men måhända vill hon blott mystifiera oss. Man vet huruledes Jupiter och Mercurius i fordna tider antogo en torftig skepnad af jordiska varelser, för att vandra omkring i de dödligas boningar och utröna hvar de goda funnos. Turu länge hade icke också desse Gudar lunkat omkring, innan de fingo rätt på Filemon och Baucis. Kanske skall älven vår Gudinna träffa på någon Filemon och Baucis, som slagta och anrälta åt henne deras enda gås. Bättre vore dock om de valde ett annat kreatur, ty man äter ogerna sitt eget slägle.