tredjes ode kande man ej.
Frankrike.
De olycksdigra följderna af Ministerstyrelse
framträda nu i Frankrike i full dag. Ingen men-
niska bestrider Konungens rätt att allena styra
riket; men dermed kommer H. M. icke längre,
ty ingen vill träda fram och ikläda sig ansva-
righeten för den politik, som meningen lärer
vara att följa, och som lärer vara högst impo-
pulär. Visserligen kau man icke tro, att i he-
la Frankrike skulle vara omöjligt att uppsöka
ett tillväekligt antal män, som vore itärdiga alt,
som det kallas, göra lycka? och åtaga sig att
figurera såsom ministrar; men en py olägenhet
af ministerstyrelsen är den fysiska möjligheten,
men moraliska omöjligheten att sätta på taburet--
terna hvilka figurer som häldst. Allmänna tän-
kesättet, äfven som nödvändigheten att utveckla
och försvara syrelsens gång och åtgärder inför
folksombuden, ålägger H. M. att utse sina råd-
gifvare bland nationens utmärktaste män; och
om desse händelsevis alla skulle tänka annor-
lunda an H. M. eller ingen våga kasta sig på
tvären emot nationens sympater och önskingar,
då kan verkligen en sorts svårighet att allena
styra riket uppstå.
Derföre är den nuvarande krisen ij Frankrike
ganska ledsam. Ingen ting var ännu afgjordt
d. 2 dennes ; och man emotsåg ej heller något
snart slut på förlägenheten, emedan, såsom en
tidning uttrycker sig, det skulle vara att
åtaga sig en högst betänklig ansvarighet
att gå in på Konungens åsigter, det vill
säga vägra att erkänna den sista spanska sty-
relse- och konstitutionsförändringen, ja möjligen, i
efter omständigheterna, hota med fiendtligt in-
gripande deruti. Detta skulle vara en alltför:
tydlig afvikelse från Juli-revolutionens anda och
den deruti erkända folks-souveraineteten. Ehu-
ru detta väl icke är stridande mot tänkesätten
hos alla, dem man anser vara i fråga (Journal
des Debats visar t. ex. nogsamt, huru Gunizot
är förhittrad mot 1812 års konstitution), så vå-
gar dock ingen öppet uppträda, isynnerhet då!
en sådan politik skulle frambringa ledsamheter ;
med England. Såsom kandidater till konselj-
I presidentskapet omtalas Mole, Guizot, Broglie;
och Pasquier. Med Molc ser det högst vansk-
ligt ut; och Guizot har förklarat, att han icke
inträder i ett kabinett under honom. G. skall
deremot hafva föreslagit Broglie. Om Pasquier
har väl icke varit allvarsam fråga; och dok-
trinärerne äro så pass förhatliga för natio-
nen, att Konungen icke gerna kan återtaga dem.
Då således det icke tycktes vidare vara att på-j
tänka, såsom man uppgifvit, en kombination afl
Mole, Guizot, Montalivet och Duchatel (till en
del äfven derföre, att de ej kunde blifva ense j
om ärendernas fördelning sias emellan), begynte
man att åter tala om Thiers, äfven om Soult,
med Dufaure, Humarn och Barthe under sig.
Man har åter arresterat elfva personer, mest
gesäller, som varit försedde med ammunition och
gjort .motstånd.
Ofverste de la Rue skall hafva fått sina un-.
derhandlingar med Marocco slutade till fullkom-
bgt nöje. Kejsaren har lemnat alla önskade.
godtgörelser och upprättelser. Fransmän hafva
redan begynt behandlas mycket vänskapligt i ma-
roccanska staterna. I
England. i
Den heliga alliansens grasserande i Schweitz.
med de utländska flyktingarna har redan kastat
några och tjugu af dessa olyckhge ofver till;
England, der de ru befinna sig i den bedröf-
ligaste ställning, blottade nästan på allt. De
grepos i Schweitz och fördes öfver gränsen till
Frankrike, under löfte att der blifva försatte i
frihet, men transporterades det oaktiadt under
bevakning till Calsis, och vidare öfver kanalen
till Dover. Vid ankomsien till London klaga-
de de sin nöd för Lord Mayorn; men denne
embetsman förklarade, att han ingenting kunde
göra för dem, utan hänviste dem till inrikes
ministern Lord Russell. Af honom hafva de
nu fått samma besked, och det rådet att vända
sig till sällskapet för nödlidande främlingars un-
derstöd. - Imellertid har Lord Russell lemnat de-
ras petition till Lord Palmerston. Ingen enda
af dessa flyktingar har varit anklagad eller dömd
för något brott i Schweitz, uten deras utdrif-
vande derifrån har varit helt och hållet god-
tyckligt.
Skadan, som den sednaste branden i London
förorsakat, lärer stuga till 3 å 400,000 L.
Engelska banken har höjt sin diskonto till 5
procent.
HD VR p FA 0 AL ah