skal, tor ac ulramarlinsKa HDesttningarne, ANVvil-
kas deputerade alla fall icke kunna infinna sig i
rättan tid. De år 1820 använda medlet, då man
lät välja de i Spanien vistande kolonisterna, un-
der presumtif fullmakt af deras landsmän i ko-
lonierna, berodde på en fiktion, hvilken torde
vara för mycket farlig, vid fråga om en ny
grundlags upprättande; det vore kanhända så-
ledes bäst att ej begagna det, utan söka kom-
plettera Cortes-ledamöternas antal på annat sätt
(nemligen g-nom en deputerads utnämnande af
50,000 menniskor, i stället för 70,000). En
annan afvikelse från förfarandet år 1820 var rö-
rande de deputerades arfvoden. Konstitutionen
föreskrifver, att Cortes den ena sessionen be-
stämma deras belopp för den följande. År 1820
hade man på höft antagit en bestämd summa
för första sessionen; men nu,.då d2 förra Cor-
tes utan arfvode förrättat sina fumktioner, torde
det vara bäst att låta det tills vidare dervid
bero, till dess den nya församlingen fått besluta
derom.
Ministrarne ingå derefter i en expos af de
ärender, som åligga nästa Cortes, och hvilka
hufvudsakhgen äro en granskning af 1812 års
konstitution. Det är tydligt, att modifikationer
deri behöfvas, och dess föreskrift, att en revi-
sion deraf ej får ske, förrän konstitutionen egt
bestånd i 8 år, torde svårligen böra verka nå-
got hinder, enär å ena sidan en mängd då all-
dele3 oerhörda tilldragelser inträffat, och å den
andra 24 år verkligen förflutit, sedan konstitu-
tionen först antogs. Som emellertid de :nästa
Cortes tillkommer att antaga en ny författning,
så torde några ändringar i deras fullmakter och
i eds-formuläret vara nödvändiga. Slutligen an-
märka ministrarne, att nästa Cortes-församling
hvarken kan kallas lagtima eller urtima, utan
vore, olik alla andra, en konstituerande na-
tional-församling. Programmet är dateradt d.
21 Augusti och underskrifvet af de sex mini-
strarne. :
Samma dag är Cortes-kallelsen utfärdad, i
enlighet med ofyannämnde program. Den be-
står af 20 artiklar och innehåller hufvudsakli-
gen, att halföns och de nära liggande öarnes
provinser välja en deputerad på hvarje 50,000
menniskor, att de, som voro deputerade vid
1822 och 1823 års Cortes, äfven nu kunna
blifva det, o. s. Vv.
Drottningens proklamation till Spanska fol-
ket är af den 22, men hvilken vi, i anseende
till dess längd, ej hinna meddela förr än i morgon.
Tvänne andra ganska vigtiga åtgärder af mi-
nisteren och som visa den riktning, hvari hon
ärnar gå till väga, är: tryckfrihetens återställan-
de enligt Cortess dekret af den 22 Oktober
1820 (hvarigenom alla Spaniorer erhålla rättig-
tighet att offentliggöra sina tankar, endast med
undantag af sådana verk, som röra den Heliga
Skrift och katolska religionens dogmer), samt
de embetsmäns återinsättande i sina platser, som
Isturitz förafskedade i massa, för det de röstat
emot honom i Cortes
I den half-officiella FEspannol förekommer
en artikel, hvilken anses vara af den nya mi-
nisteren och innehålla dess trosbekännelse, hvil-
ken vi äfvenledes i morgon skola meddela.
En åtgärd, som, bland många andra, fullkom-
ligt karakteriserar den nu mera upplösta rege-
fingen, var, att den ärnade från Madrid förvi-
sa Timess ganska väl underrättade korrespon-
dent, men hvarifrån dess eget fall likväl hin-
drade henne.
Några segernyheter hafva inlupit från krigs-
tbeatern. Divisionen Soria af Central-armeen
har vid Villarluengo slagit Carlisterna, som dervid
förlorade 35000gevär, 500 hästar och en mängd
ammunition. Den från Belgiska revolutionen be-
kanta Generalen van Halen har i Gamla Ca-
stilien äfvenledes slagit Carlisterne under Basilio.
Dessutom har General Irribbarrens seger, som
förra posten omtalade, fullkomligt bekräftat sig.
Fångarnes antal var till och med större, än det
först uppgifvits, och steg till 1014, hvilka för
öfrigt nästan allesammans öfvergått i sina be-
segrares leder och tagit tjenst mot sina fordna
kamrater. Det säges till och med, att den
slagna korpsens Chef General Ituralde sjelf gif-
vit sig till fånga. Det vigtigaste, och som tro-
ligen kommer att gifva det egeniligaste slaget i
saken, är nationens återväckta enthusiasm för
frihetens sak. Den har redam derigenom gifvit
sig tillkånna, att en mängd frivillige på åtskil-
liga ställen erbjudit sig att kämpa mot rebel-
lerna. I Navarra skola till och med 12,000
sådane redan hafva gripit till vapen, anfallit 8
Carlistiska bataljoner och så fullständigt slagit