ej OMP ouetl ICKE Druka emDHetsaragtier som
Storthingsmän, hvari man trott sig finna en små-
aktig och opassaude demokratisk eller republi-
kansk anda, hvilken dessutom lägger band på
den naturliga friheten, att kläda sig efter be-
håg. -
Den andra svarar: Något; sådant beslut fat-
tades hvarken i eller af Storthinget. Några re-
presentanter framlade i församlingsrummet en in-
bjudning till sina kolleger af embetsmannaklas-
sen, att ej bruka uniform der de fungerade som
Siorthingsmän, och denna inbjudning undertec-
nades af dem, som ingingo derpå. Märkligt
är, att en- insändare i Morgenbladet beklagade
sig deröfver, emedan han ansåg denna öfverens-
iommelse antidemokratisk, och antirepublikansk,
då likhetsprincipen, emligt hans tanka, yttrade
sig just deri, att man såg den galonerade uni-
formsfracken bredvid bondrocken; men eljest
hafva vi icke sett eller hört annat missnöje
dermed, än det, som stått att läsa i Svenska
Minerva och Upsala Correspondent. Den opi-
nion är temligen allmän, att embetsmännen äro
beroende, och derföre till det mesta oskicklige
att vara Storthingsmän, om de än icke dertill
dageligen påmindes derom genom sina utmär-
kande drägter.
6) Diskussionen om den Kgl. titeln, som
man ville tvinga Konungen att förändra, och
det på ett så oansenligt mynt som skillingar
och halfskillingar, sedan han blifvit krönt under
namn af Carl XIV Johan och i 18 år opåtaldt
begagnat denna titel.
Svar. I sjelfva saken, eller att vår Konung
icke är och icke rätteligen här i landet bör
kallas den fjortonde Carl, lärer förmodligerbic-
ke vara mer än en mening; men man bör dock
icke tadla Storthinget, för det en åttondedel af
dess ledamöter, eller 12 å 13 medlemmar af
lagihinget, önskade få en föreskrift i detta hän-
seende införd i skillingslagen. Odelsthinget af-
viste enhälligt och med iskäl detta i oläraplig
tid gjorda försök, att fatta etti och för sig sjelft
rigtigt och väsentligt beslut.
c) Den begagnade proceduren vid förkastan-
det af Konungens propositioner till förändrin-
gar i grundlagen. Här fann Storthinget hvarje
diskussion öfverflödig och tidspillande, ehuru
det troligen uppoffrade otillbörligt lång tid på
mindre vigtiga ärender. j ; pe
Svar. Hårom hänvisa. vi till Storthingets
adress. Då intet klagomål öfver denna proee-
dur afhördes före Juli månad, hade vi icke vän-
tat att få höra det i Augusti.
dj Förhandlingarne rörande de till åtskilliga
departementer hörande tjenstemän, som tillsätias
af vederbörande statsråd, utan föredragning i
Statsrådet, hvilket ärende, som tydligen icke
rörde Storihinget, likväl icke kom under vidare
behandling.
Svar. Vi inse icke huru Storthinget kan tad-
las för ett förslag eller betänkande, som återtogs
innan det kom under diskussion; men deremot
anse vi tillsättandet af kopist- och under-tull-
betjents poster såsom ganska vigtiga, helst de, i
synnerhet kopistposteraa, utgöra den breda trap-
pan, hvarpå man nästan uteslutande inträder i
en stor del af statehs embeten.
e) Det bogtidliga firandet af den 17 Maj.
Det hade visserligen varit skäl till en förmodan,
att H. M. Konungen under de senare åren blif-
vit öfvertygad om, att Norska folket icke i nå-
gon oädel afsigt firat denna dag, utan att man
tvärtom på den, mer än på någon annan, med
den varmaste kärlek och tacksamhet ihågkom-
mer honom, som upprä:thållit vår konstitution;
men så länge man icke hade någon visshet der-
om, synes det som om Storthinget bordt afhålla
sig från dagens högtidliga firande.
Svar. Ietet Storihings beslut fattades om
firandet af den 17 Maj; men Storihingsmännen
förenade sig om, att spisa middag tillsammans
den dagen. Det gjorde äfven en stor del af
dem år 1833; men de hade måhända i år un-
derlåtit det, af undfallenhet för Konungens per-
sonliga opinion, i fall de män, . som kände
henne, på något sätt gifvit dem en vink om,
att hon, emot förmedan, ännu var densamma,
som år 1828. Något tadel synes för öfrigt icke
böra träffa Storthingsmäninen, för det de den
17 Maj, efter ait hafva slutat ett vigtigt dags-
arbete i thinget, samlades endast till en glad
måltid.?
f) Beslut att på detta Storthing vilja behandla
kriminal-lagförslaget, och de obevista yttrander-
nå OM mMachinationer på andra sidan Kölen
m. m., Som förmodligen förmådde Störthinget