ej OMP ouetl ICKE Druka emDHetsaragtier som Storthingsmän, hvari man trott sig finna en småaktig och opassaude demokratisk eller republikansk anda, hvilken dessutom lägger band på den naturliga friheten, att kläda sig efter behåg. Den andra svarar: Något; sådant beslut fattades hvarken i eller af Storthinget. Några representanter framlade i församlingsrummet en inbjudning till sina kolleger af embetsmannaklassen, att ej bruka uniform der de fungerade som Siorthingsmän, och denna inbjudning undertecnades af dem, som ingingo derpå. Märkligt är, att eninsändare i Morgenbladet beklagade sig deröfver, emedan han ansåg denna öfverensiommelse antidemokratisk, och antirepublikansk, då likhetsprincipen, emligt hans tanka, yttrade sig just deri, att man såg den galonerade uniformsfracken bredvid bondrocken; men eljest hafva vi icke sett eller hört annat missnöje dermed, än det, som stått att läsa i Svenska Minerva och Upsala Correspondent. Den opinion är temligen allmän, att embetsmännen äro beroende, och derföre till det mesta oskicklige att vara Storthingsmän, om de än icke dertill dageligen påmindes derom genom sina utmärkande drägter. 6) Diskussionen om den Kgl. titeln, som man ville tvinga Konungen att förändra, och det på ett så oansenligt mynt som skillingar och halfskillingar, sedan han blifvit krönt under namn af Carl XIV Johan och i 18 år opåtaldt begagnat denna titel. Svar. I sjelfva saken, eller att vår Konung icke är och icke rätteligen här i landet bör kallas den fjortonde Carl, lärer förmodligerbicke vara mer än en mening; men man bör dock icke tadla Storthinget, för det en åttondedel af dess ledamöter, eller 12 å 13 medlemmar af lagihinget, önskade få en föreskrift i detta hänseende införd i skillingslagen. Odelsthinget afviste enhälligt och med iskäl detta i oläraplig tid gjorda försök, att fatta etti och för sig sjelft rigtigt och väsentligt beslut. c) Den begagnade proceduren vid förkastandet af Konungens propositioner till förändringar i grundlagen. Här fann Storthinget hvarje diskussion öfverflödig och tidspillande, ehuru det troligen uppoffrade otillbörligt lång tid på mindre vigtiga ärender. j ; pe Svar. Hårom hänvisa. vi till Storthingets adress. Då intet klagomål öfver denna proeedur afhördes före Juli månad, hade vi icke väntat att få höra det i Augusti. dj Förhandlingarne rörande de till åtskilliga departementer hörande tjenstemän, som tillsätias af vederbörande statsråd, utan föredragning i Statsrådet, hvilket ärende, som tydligen icke rörde Storihinget, likväl icke kom under vidare behandling. Svar. Vi inse icke huru Storthinget kan tadlas för ett förslag eller betänkande, som återtogs innan det kom under diskussion; men deremot anse vi tillsättandet af kopistoch under-tullbetjents poster såsom ganska vigtiga, helst de, i synnerhet kopistposteraa, utgöra den breda trappan, hvarpå man nästan uteslutande inträder i en stor del af statehs embeten. e) Det bogtidliga firandet af den 17 Maj. Det hade visserligen varit skäl till en förmodan, att H. M. Konungen under de senare åren blifvit öfvertygad om, att Norska folket icke i någon oädel afsigt firat denna dag, utan att man tvärtom på den, mer än på någon annan, med den varmaste kärlek och tacksamhet ihågkommer honom, som upprä:thållit vår konstitution; men så länge man icke hade någon visshet derom, synes det som om Storthinget bordt afhålla sig från dagens högtidliga firande. Svar. Ietet Storihings beslut fattades om firandet af den 17 Maj; men Storihingsmännen förenade sig om, att spisa middag tillsammans den dagen. Det gjorde äfven en stor del af dem år 1833; men de hade måhända i år underlåtit det, af undfallenhet för Konungens personliga opinion, i fall de män, . som kände henne, på något sätt gifvit dem en vink om, att hon, emot förmedan, ännu var densamma, som år 1828. Något tadel synes för öfrigt icke böra träffa Storthingsmäninen, för det de den 17 Maj, efter ait hafva slutat ett vigtigt dagsarbete i thinget, samlades endast till en glad måltid.? f) Beslut att på detta Storthing vilja behandla kriminal-lagförslaget, och de obevista yttrandernå OM mMachinationer på andra sidan Kölen m. m., Som förmodligen förmådde Störthinget