I Nr 109 af det fjerde Aftonbladöet omnämnes
ett uppträde med tvenne af Lucien Bonapartes
söner, om hvilket de utländska tidningarna. då
berättade detaljer, som kastade mycken skugga
på de båda unga prinsarne. Ett bref från Rom,
i en Engelsk tidning med sista posten, fram-
ställer händelsen i ett helt annat ljus; och an-
se vi oss, då vi meddelat den förra versionen
af saken, icke heller böra underlåta att göra vå-
ra läsare bekanta med den sednare. Det ifrå-
gavarande brefvet lyder som följer:
Utdrag ur ett bref från Rom, dat. den
20 Juni 1836.
Den sorgliga händelse, som nyligen inträffade
i Canino, fortfar att vara ett allmänt talämne
härstädes. Namnet Bonaparte har åt densamma
gifvit ett ökadt intresse, och väckt den allmän-
na nyfikenheten till en ovanlig grad; men ännu
är det svårt att med visshet bestämma hvilka
orsaker, som föranledde denna besynnerliga af-
får, eller att komma till en riktig slutsats rö-
rande alla omständigheterne dervid.
Pierre Napoleon och Antoine Lucien, söner
af prins Lucien Bonaparte, hade de sednare åren
bott på Canino, en landtgård belägen inom
Påfvens stater. Deras smak för jagt och landt-
liga nöjen, och nödvändigheten att beständigt
vara beväpnade för att skydda sig mot anfall
af röfvare, hvilka äro så vanliga här i landet,
hade vant dem att aldrig gå ut utan att vara
försedda antingen med gevär eller andra föt-
svarsvapen, dem hvarje Romersk prins dessutom
har rättighet att bära. Denna deras vanå, som
utan tvifvel i andra hänseenden syntes temmeli-
gen besynnerlig, gaf snart anledning till vissa
berättelser, hvilka begagnades för att väcka oro
hos påfven deröfver, att de vistades i hans sta-
ter och jör att locka af honom ett dekret, som
förviste dessa unga prinsar från påfhga området.
Hans Helighets beslut var dem redan kun-
gjordt; pass hade blifvit dem lofvade, och de
voro som bäst sysselsatte med beredelser för
sin afresa till Amerika, då de helt oförväntadt
blefvo anfallna af en hop pifliga karabinierer,
utan att de förut fått ringaste notis om att man
hade for afsigt att arrestera dem! De tvenne
bröderne voro icke tillsamman vid detta till-
fälle. Den äldste, Pierre, spatserade helt fred-
ligt på en öppen plats med befälhafva-
ren för karabinierne; han blef första föremålet
för anfallet. Då han nu såg sig angripen aj
flera personer, hvilka icke ens sade hvarföre de
anföllo honom, :kom han helt naturligt på den
tankan, att deras afsigt var alt mörda honom,
och han försvarade sig derför ganska tapper!
och modigt. Inom ett ögonblick var han lik-