samma, oaktadt de många sofisterier, som de
nyssnämnda artikeln innehåller, och oaktadt de
plampa språk och beskyllningar för imrno.
ralitet, oärlig taktik, nödknep m. m., hvar
Allehandas humör emot Aftonbladet gifvit : sig
luft. — Det är så mycket mera maktpåliggandt
att bibringa Allehanda en redigare åsigt af äm
net, som frågan om den rätta betydelsen af uni-
onen emellan de båda rikena och undvikand:
af allt missförstånd härutinnan, i framti-
den kan blifva af dem aldrastörsta betydelse
för hela sambandet de båda nationerna
emellan; och som de goda tidningarna eller
lydbladen utan undantag icke försummat, att,
på sätt vi förutsade, ropa ett enhälligt korus
till Allehandas klagovisor om Norrmännens
otacksamhet och på. ett glädjefullt sätt fira
högtiden, att, i en af de frågor som ligga det
aristokratiska och ultrarojalistiska partiet i lan-
det mest om hjertat, kunna tillräkna sig en så
kraftig och verksam bundsförvandt. Vi klan-
dra icke, att Dagligt Allehanda u talat sin öf-
vertygelse, de före att denna i en sers sild fråga
råkat instämma med de maktegandes; men vi
hafva stora skäl att tro, det denna öfvertygelse
blifvit fattad allt för mycket i brådkastet och
på grund af en bland de der kända illusio-
nerna, samt att Dagligt Allehanda inom kort
kommer att inse, om också icke att erkänna sitt
misstag, och inom sig skämmas, att geaomfsin obe-
tänkthet kafva kommit in iblaod den hop, som
nu kurtiserar detsamma; och det är derföre vår
önskar. att så fort som möjligt hjelpa Allehban-
da ur denna brydsamma position.
Vi fråga på allvar: Hvad är väl Dagligt Al-
lehandas mening med den repeterade frasen om
Norrmännens barnsliga skygghet för all intima-
re förening med Sverge? Dagligt Allehanda
försåkrar sig dermed aldrig hafva menat något
slags amalgamering emellan båda rikena, och
söker dokuraentera denna försäkran, med åberopan-
de af de loford det: egnat åt Norrmännens ef-
terföljanisvärda försvar för den frihet de lagli-
gen ega och åt de Norrske institutionerne.
Vi sätta fullkomligt tro till denna Dagligt Alle-
handas försäkran; men just detta måste då be-
visa att Dagligt Allehanda icke sjelf vetat hvad
det sagt, då det talat om en intimare förening
med Sverge, och att denna fras upplöser sig i
ett nonsens. Allehanda har väl tagit sin till-
flykt bakom Konstitutionskomiteens i detta blad
aftryckta betänkande, som angår de yttre sym-
bolerna af unionen, och kallat innehållet deraf
för barnsligheter, likasom det förut hette ets
löjligt fäktande; och det är således genom
de opinioner och tänkesätt detta betänkande
innehåller, som Norrmännen egentligen skola
motverka en intimare förening med Sverige.
I hvad förhållande dessa saker stå till
hvarandra, kunna åtminstone vi likväl icke be-
gripa. Det är ganska möjligt, ja, vi vilje äf-
ven medgifva att några yttre symbolers beskaf-
fenhet icke utgör något absolut nödvändigt
vilkor för föreningens orubbade bestånd —
men detta är något helt annat, än att de der-
om väckta frågorna äro en baraslighet eller ett
löjligt fäktande. Om någonting skall kunna bi-
draga till en intimare förening emellan de bå-
da folken, hvilken Allehanda sjelf erkänt fcke
kunna bestå i amalgamerade institutioner, utan
i ömsesidig förtrolighet och högaktning; så må-
ste härtill icke kunna ges ett säkrare medel,
än att hvardera folket noggrant respekterar det
andras rättigheter, afven i minsta omständig-
het. Då vi nu oupphörligt höra talas om
Svenskarnes eftergifvenhet och vänskap för
Norrmännen, just af det parti, till hvilket Al-
let sällat sig, d. v. s. at dem, som ropa om
Norrmännens otacksamhet och misstroende ,
hvarföre visas då icke denna efiergifvenhet och
denna vänskap genom medgifvande af Norges
rättighetor i afseende på t. ex. unionsflaggan ?
Ega de då icke denna rättighet? Ar icke Nor-
gel enligt Riksakten, ställdt i fullkomlig med Sveri-
ge i alla mölla hänseenden? eller finnes väl något
annat än riksakten, som ligger eller kan be-
traktas såsom liggande till grund för denna före-
ning? Kunna några antecedentia citeras såsom
förbindelser i detta afseende på Norges och an-
språk på Sverges sida? Jo, svarar Allehanda,
Norg? afträddes till Sverge genom freden i Kiel,
och nog af: det var Sverges och dess ko-
nungs lagliga rält, enligt folk- och stats-
rätten, att behandla Norge såsom en af-
9 RT fynd 3 CC nan hada mabtoen I;