troligen hänger dei väl ej stort bättre tillbopa med denna bildning inom Hr O:s fårabjord än inom andra församlingar, så vida ej någon undergörare der gjort något trollslag på sinnena. Väl talar Hr O. ganska vackert om sitt stora rit, atttolka den uppenbarade eviga sanningen, och kanske någon med honom delar denna förtjenst— Ins. tillägger hkväl med Paulus: jag talar i fåvisko — 3; men vi hafva tillcacklig erfacenhet att vårt myckna predikande ej slår särdeles djupa rötter utan en fösegående utveckling af själens förmögenheter. Det heter: sköt väl din åker innan du besår honom, eljest väntar du dig förgäfves en god skörd afven af det bästa utsäde: så ock i andeliga ting. I fall det varit Hr O:s mening alt fornoga värdet af folkskolor eiler antyda en vink om deras obehöfligbet, då han upprörd frågat: och står det då i allmänhet så illa ull med folkundervisningen i vårt k. Fåderneland? har Ins. ansett ofvanstående tillägg mnödigt. Ofve:flödigt synes det vara, men erfarenheten visar, att det stundom behöfves. Hvarföre skulle man eljest se vederbörande söka sig så många svepskäl, då det är fråga om mensklighetens högsta angelägenhet? Kunde man komma derhän, att få akademiskt bildade män till klockare, hvilket ock skulie låt: sig göra om de på dessa platser funne en tillräcklig utkorast, då skulle äfven Ins. gerna se dem bestrida bildningen af det uppväxande slägtet. Men hvarföre vill man ej, under afbidan på sådana omständigheter, taga de utvägar, som förefinnas? I många församlingar skulle adjunkturen kunna förenas med skollärarebefattningen, och Ios. tviflar ej, att många unga män, dels af böjelse att gagna, dels ock för att förbättra sina knappa wilkor — sit venia verbo! — skulle söka sådana platger, der en vidsträcktare verkningskrets för dem öppnades. I mindre församlingar kunde alltförväl Komministersoch skollärare-sysslorne vara förenade. Med ett ord, många utvägar kunde tagas, lämpade efier enskilda förhållanden; men då man ej vill audszmålet, har man alltid brist på medel. Mycket borde ännu kunna tilliggas i afseende på Hr O:s artikel; men Ins. har kanske redan gjort sig skyldig till öfverflödig vidlyftighet. Prestman, men ej Skollärure.