på telegeafisk väg berättar, sedermera procurador. I Bilbao valdes los Heros, inrikes ministern under Mendizabal, och, så långt man kunnat inhemta, nästan endast liberala ledamöter af den upplösta kammaren. . Ett Panrisiskt blad berätiar, det afsigten med de täta konferenserna emellan Hrr Timers, 9Sebastiani och Ouvrard skall vara att åstadkomma en formälniag emellan Drottning Isabella och Hertigen af Bordeaux, under hvilket vilkor Hertigen af Orleans skulle få Enkehertiginnan Therese till gemål. Huruvida detta är något saer än ett rykte, är omöjligt att bestämma. En annan berättelse är, att 4000 man infanteri och 500 man kavalleri af Franska armeen skulle inrycka i Spanien, för att stöta till främlingslegionen, hvilken från början var 6000 man stark, men nu är reducerad till håalften. 700 man lära verkeligen hafva fått befallning att gå öfver gränsen; men det säges, att General Bernelle, som ej hade någon kunskap härom och väl insåg, att han med sin ringa styrka ingenting kunde uträtta, nedlagt befälet. Cordova tros endast afbida valens utgång, för att göra detsamma. Det enda, han företagit, är utfårdandet af en lång proklamation till armeen, hvari han berömmer dess mod, varnar mot Carlistiska emissarier, men tillägger slutligen, att friheten ej bör försvaras med fraser, utan med blod, ej med deklamationer, utan med gerningar. Det tros, att ministeren beslutat återkalla honom och öfverlemna befälet åt General Bodil. Som en liten tröst för motgången vid Fuentarabia, har Öfverste de ivusca öfverraskat Lopezs band i Galicien, slagit det, tagit honom till fånga, jemte flera af hans officerare och fusilerat bonom. General Espartero har äfvenledes upphunnit den Carlistiska expeditionens arriere-garde, fråntagit detsamma 100 fångar och hela korpsens tross. Deremot äro Carlisterne å sin sida ingenting mindre än overksamme; de hafva inryckt i Soria, hvilket väckt farhågor i Madrid; Cabrera står utanför Valencias portar öch är så stark, att han kunnat afsända 4000 man till Navarra, såsom förstärkning åt Villareal. I Galicien skali en Csrlistisk junta vara organiserad och har börjat med att kalla till vapen de kongl. frivillige, hvilka Zea Bermudez år 1833 afväpnade. Deras antal skall stiga ända till 30,000. Utom dessa militäroperationer, som tyckas vara tämligen väl beräknade, hafva de föröfvat ea af sina vanliga bragder. Posten från Frankrike öfverrumplades nemligen af dem icke långt ifrån Girona, regeringens depescher borttogos, de enskilda brefven uppbrändes, och eskorten, som bestod af ungefär 50 -man, mördades, dels genom bösskott, dels inbrändes i ett hus, dit några dragit sig undan och barrikaderat sig. Bland de dödade voro 21 nationsl-gardister från Mataro och de öfriga dels soldater af linien, dels beväpnade tull-vaktare. Konduktörerne och de resande nedgjordes äfveu utan skonsmil. I Bayonne gick ett rykte, att två regementer af Engelska legionen revolterat, i anseende till uteblifven sold, men att general Evans dämpat myteriet derigenom, att han låtit utdela penningar bland manskapet, 9 francs per man. Engelska tidningen Courier säger sig berättigad att förklara, det ingen officer af rang öfvergifvit legionen — Den bekante tBiskopen af Leon skall åter på ett Engelskt skepp hafva anländt till Spanien. . England. Öitverhuset har gjort med Irländska kyrkobillen, hvad man visste förut att den skulle göra — nenligen helt och hållet förstört sjelfva grundvalen, hvarpå den var byggd. Den såkallade eppropriations-klausulen, d. v. s. den, som handlar om användande af kyrkans öfverflödiga inkomster till folkuppfostran, förkastades med 138 röster mot 47.. Det var åter, såsom vanligt, Lord Lyndhurst, som anförde Toryfaangen, . och åtagit sig förstöringens värf. Således förkastades, likaledes på hans förslag, den i stället : för tionden föreslagna jordräntans bestämmande till 70 procent af tiondens belopp, och beslöts deremot, att den skulle förhöjas till 75 procent. Detta amendement genomdrefs med 126 röster mot 48. I detta skick kommer nu billen tillbaka till Underhuset, som utan tvifvel förkastar Lordernes amendementer, och hela denna vigtiga sak fortfar således att vara i samma oreglerade skick, somihittills — presterne i Irland få svälta, smedan de ei få någon tionde arch micenäsot