på telegeafisk väg berättar, sedermera pro-
curador. I Bilbao valdes los Heros, inrikes mi-
nistern under Mendizabal, och, så långt man
kunnat inhemta, nästan endast liberala ledamöter
af den upplösta kammaren. .
Ett Panrisiskt blad berätiar, det afsigten med
de täta konferenserna emellan Hrr Timers, 9Se-
bastiani och Ouvrard skall vara att åstadkom-
ma en formälniag emellan Drottning Isabella
och Hertigen af Bordeaux, under hvilket vilkor
Hertigen af Orleans skulle få Enkehertiginnan
Therese till gemål. Huruvida detta är något
saer än ett rykte, är omöjligt att bestämma.
En annan berättelse är, att 4000 man infan-
teri och 500 man kavalleri af Franska armeen
skulle inrycka i Spanien, för att stöta till främ-
lingslegionen, hvilken från början var 6000 man
stark, men nu är reducerad till håalften. 700
man lära verkeligen hafva fått befallning att gå
öfver gränsen; men det säges, att General Ber-
nelle, som ej hade någon kunskap härom och
väl insåg, att han med sin ringa styrka ingen-
ting kunde uträtta, nedlagt befälet. Cordova
tros endast afbida valens utgång, för att göra
detsamma. Det enda, han företagit, är utfårdandet
af en lång proklamation till armeen, hvari han
berömmer dess mod, varnar mot Carlistiska e-
missarier, men tillägger slutligen, att friheten
ej bör försvaras med fraser, utan med blod,
ej med deklamationer, utan med gerningar. Det
tros, att ministeren beslutat återkalla honom och
öfverlemna befälet åt General Bodil.
Som en liten tröst för motgången vid Fuenta-
rabia, har Öfverste de ivusca öfverraskat Lo-
pezs band i Galicien, slagit det, tagit honom
till fånga, jemte flera af hans officerare och fu-
silerat bonom. General Espartero har äfven-
ledes upphunnit den Carlistiska expeditionens
arriere-garde, fråntagit detsamma 100 fångar och
hela korpsens tross. Deremot äro Carlisterne å
sin sida ingenting mindre än overksamme; de
hafva inryckt i Soria, hvilket väckt farhågor i
Madrid; Cabrera står utanför Valencias portar
öch är så stark, att han kunnat afsända 4000
man till Navarra, såsom förstärkning åt Villareal.
I Galicien skali en Csrlistisk junta vara organi-
serad och har börjat med - att kalla till vapen
de kongl. frivillige, hvilka Zea Bermudez år
1833 afväpnade. Deras antal skall stiga ända
till 30,000. Utom dessa militär- operationer,
som tyckas vara tämligen väl beräknade,
hafva de föröfvat ea af sina vanliga bragder.
Posten från Frankrike öfverrumplades nemligen
af dem icke långt ifrån Girona, regeringens de-
pescher borttogos, de enskilda brefven upp-
brändes, och eskorten, som bestod af ungefär
50 -man, mördades, dels genom bösskott, dels
inbrändes i ett hus, dit några dragit sig undan
och barrikaderat sig. Bland de dödade voro
21 nationsl-gardister från Mataro och de öfriga
dels soldater af linien, dels beväpnade tull-vak-
tare. Konduktörerne och de resande nedgjor-
des äfveu utan skonsmil.
I Bayonne gick ett rykte, att två regementer
af Engelska legionen revolterat, i anseende till
uteblifven sold, men att general Evans däm-
pat myteriet derigenom, att han låtit utdela
penningar bland manskapet, 9 francs per man.
Engelska tidningen Courier säger sig berättigad
att förklara, det ingen officer af rang öfvergif-
vit legionen — Den bekante tBiskopen af Leon
skall åter på ett Engelskt skepp hafva anländt
till Spanien.
. England.
Öitverhuset har gjort med Irländska kyrko-
billen, hvad man visste förut att den skulle göra
— nenligen helt och hållet förstört sjelfva grund-
valen, hvarpå den var byggd. Den såkallade
- eppropriations-klausulen, d. v. s. den, som
handlar om användande af kyrkans öfverflödiga
inkomster till folkuppfostran, förkastades med
138 röster mot 47.. Det var åter, såsom van-
ligt, Lord Lyndhurst, som anförde Toryfaangen,
. och åtagit sig förstöringens värf. Således för-
kastades, likaledes på hans förslag, den i stället
: för tionden föreslagna jordräntans bestämmande
till 70 procent af tiondens belopp, och beslöts
deremot, att den skulle förhöjas till 75 procent.
Detta amendement genomdrefs med 126 röster
mot 48. I detta skick kommer nu billen till-
baka till Underhuset, som utan tvifvel förkastar
Lordernes amendementer, och hela denna vigtiga
sak fortfar således att vara i samma oreglerade
skick, somihittills — presterne i Irland få svälta,
smedan de ei få någon tionde arch micenäsot
