gen, utgifvit en prospektus till en tillämnad Dj tidaing, kallad Götheborgs Nya Handelsoct Sjöfartstidning, å hvilken tillståndsbevis äfver blifvit sökt, men sedan afslaget. Anmärkningen som åtföljes af påstående om böter efter 4 f 2 momentet i Tryckfrihetsagen, grundar sig derpå dels at: innehållet bestått af blandade ämnen oct underräctelser för dagen, des ock, ati utgilningsdag och datum äro teknade på prospekten, at bladet till format och stilar liknat de indragu: tidningarna samt utkommit såsom ersättning til deras prenumeranter. — Det är redan i si. sjelf högst besynnerligt, och i vår tanka ytters lagstridigt, att Hofkanslersembetet skall unde rubriken af ordniagsmål kunna tillvälla sit rättighe.ea att afgöra, huruvida en skrif skall anses periodisk eller icke, då tryck. frihetslagen bestämdt uppräknar, hvilka må som skola anses för ordniagsmål, och afdöma: af Tofkanslern, men denna fråga icke finne deribland, och grundlagarna skola efter sin ordalydeise tillämpas. — Allt atsträckande derutof ver måste, så vida dessa fakta icke kunna nekas, innefatta en magtinkräktning, så mycke mer anmärkningsvärd, som det nödvändigt skal ligga i Hofkanslerns bes ämda intresse, at: få si många skrifter som möjligt ansedda för perio diska, emedan han då öfver dem har jus vits et necis, och han följaktligen är jäfvig häruti Hörtill kommer yterligare, i hufvudsaken, at tryckfrihetslagen med periodisk skrift förstå deu skrift, som i minmerföljd eller på bestäm da tider utgifves, men innehåller alldeles ingen: ting om innehålles beskaffenhet. Nu kan väl a det som utgifves blott en gång, hvarken blif va någon nummerföljd, enär dertill fordra flera numror, eller upp comma några bestämde tid-r, enär en prospektus ej kan utkomma pi mer än en tid, och denna icke varit bestämd Härtill kommer ytterligare att Hr Prytz anmärkt det prospekten icke gåit postfritt, såsom tid ningar, utan porto derför blifvit betaldt, — fö att få den till denindragna tidningens prenu meranter. Ämnaenas beskaffenhet må derför aldrig så mycket likna en tidning;, hvilket va helt naturligt, när den skulle visa läsarne de! nya tidningens plan, så blir det en alltför o rimligt bårdragen advokatyr och eriant orätt visa, att anse en skrift för periodisk, som ick eger någon af de i Tryckfahetslagen bestämd vilkor för deana egenskap, och grunda dome på en omständighet som ej finnes i samma la omzämnd. ll ———LL —..z.rvovumemer----—r-2---—