Ehuru icke jurist, torde jag dock våga yttra den tanke, att hvarken Duells-plakatet eller någon annan Lag förbjuder menniskor att yttra gillande eller ogillande omdöme öfver andra menniskors handlingssätt, emedan en sådan lag, ehuru önsklig för allt dåligt folk, omöjligen kunde äga bestånd bland förnuftiga och sedhga varelser. Sålunda öfvertygad att det är min och alla andras rätt att yttra sin opinion om Hr von Schantz förhållande mot Konsul Bergemann, äfvensom att denna opinions-yttring icke bort utebli från Er von Schantz formän och kamrater, sedan saken blifvit af Hr Bergemann, med mera eller mindre skäl, anhängig gjord i ett allmänt Svenskt Embetsverk, der erhvar lagligen varit berättigad att taga kännedom om hela affaren, utan att behöfva lyssna till några ryktets utspridare ; har jag, kallad att i målet höras, ansett mig böra inför denna Domstol förklara, att jag delar, icke Premier-Löjtnanten Liljehoöks, utan hans här närvarande 11 åklagade kamraters åsigt, rörande Hr von Schantz uppförande mot Hr Bergemann, och ansett det för en skyldighet mot mig sjelf, mot de, af Hr Schantz anklagade kamrater, mot den Korps, vid hvilken jag tjenar, mot min Konung och mot mitt Fädernesland; att offentligen göra detta förklarande. Emot det beslut, hvarigenom Krigs-Rätten förklarat mig, i följd af ofvan anförda förklaring, för part i detta mål, har jag icke anmält missnöje (då jag anser för en heder att jag blifvit det), emedan jag gjort mig förvissad, att de båda Actorerne i målet samt Domstolen före beslutet noga öfvervägat, dels huruvida man juridiskt kan genom efteråt fällda yttranden om en åtalad handling, göra sig delaktig i handlingen sjelf, dels om Krigs-Rätten, sedan den fattat nämde beslut bordt med undersökningen, såsom numera tillika rörande en Amirals-person, vidare fortfara. I öfrigt vill jag icke ingå i någon speciell granskning eller yttran om de flerfaldiga besynnerligheter, som vid denna undersökning förevarit, utan anhåller jag, att Krigs-Rätten behagade detta mitt anförande, jemte öfrige handlingar i målet, öfverlemna till Kongl. Krigs-Hof-Rätten, der jag, i anseende till de snart förestående embets-resor, torde möjligen blifva urståndsatt, att deltaga uti målets vidare behandling. Stockholm den 2 Juni 1836. : Clas Cronstedt. Då detta blifvit af Hr Amiralen uppläst, gaf Actor tillkänna, att han trodde, det Hr Krigsfiskalen icke skul!e underlåta att beifra de gjorda uppgifterna mot vittnet, hvarföre Actor äfven ansåge för sig mindre behöfligt att yttra sig öfver skriften. Hr Lagmannen och Krigsfiskalen Rhodin uppstod och begärde, att Hr Grefven och Amiralen måtte upplysa, hvaruti eller hvilka besynnerligheter i målet vid Krigs-Rätten ägt rum; men Hr Grefven svarade, att han ej inginge i någon förklaring häraf, med tillägg, att han alldeles icke nämnt Krigs-Rätten, utan blott undersökningen. Hr Lagmannen hemställde härefter, om icke Hr Premier-Löjtnanten von Schantz, då undersökningen nu kunde anses slutad, skulle vilja till Krigs-Rätten ingifva sina slutpåståenden i milet; men som Hr Premier-Löjtnanten deremot förmälte sig önska få ingifva dem till Höglofl. Kongl. Krigs-Hof-Rätten på samma gång, som Protokollerna dit öfverlemnas; anhöll Actor, att Protokollet, öfver hvad i dag förekommit, måtte någon annan dag justeras, och beslöts, att en sådan justering skulle ske i öfvermorgon klockan 11 förmiddagen, hvarom Parterne underrättades, med tillsägelse att då närvara. Afträdde. In fidem J. P. Werner. Utdrag af Kongl. Maj:ts Flottas Krigs-Rätts Protokoll, hållet i Stockhotm den 4.de Juni 1836. S. D. Enär nu åter företogs det från den 2 dennes uppskjutna undersöknings-mål, angående Hr Pre