cc NN Stege 5 vigt, då val lOtvar, av datuppa UCallde
sig, men att has likväl skuile låta kamraternas sam-
manstämmande mening blifva gruaden för siu haudlings-
sit; och att han derom framdeles ville gilva dem sitt
beslut tillkänna.
Hr Grefve von Platen frågade härefier Hr Premier-
Löjtnanten Hallga, om icke ir Premier-Löjtnanten von
Sca-ntz aflägsnat sig, innan vittnet, i sällskap med Hrr
Piemier-Löj nanterne Friherre Pfiff, lledborg, Grefve
Cronhjelm och Liljehöök straxt derpå utgått samt om
vitinet hört något beslut om Hr von Schantz afskeds-
tagande vid sammanträdet fattas; — hvartill vittnet svara-
de, att Hr Premier-Löjtaanten von Schantz först gått
ifein sa cmant ädet, och att vitnet icke hört något be-
slut i berö:de afseende fattas.
Hr Haridshöfsiugen Hederst öm sade nu sig anse
sin nårvaro icke nödig, hvarföre He Häradshöfdingen
anhöll fi bor gå, hvilket bifölls. hva efter han trädde af.
Utaf Hr Premier Löjtnanten Liljehöök gjordes äf-
ven följande tliagg i dess vittnesmål:
Att de vid sammantradet deo 7:de Januari närva-
rande kamrater, utom vitnet, ansett det vara en deras
skylsighet, att direkte underrätta Hr Amiralen af Klint,
såsom Hr Premier-Löstnantea von Schantz närmaste
förssan eller den, under hvilken han närmast sorterat,
ait Hr Premier Löjtnanten skulle taga afsked, samt att
då bemälte Hr Premier-Löjtnant, uuder uppläsandet af
sitt anförande den 29:de Janvari, kommit till de orden,
att han vore direkte anställd under H. K. H. Kron-
prinsens befäl i och för expeditionen till Stettin, samt
att Hans Kongl. Höghet icke funnit Hr ven Schantz
förhåland2 vanhederligt, Hr Grefve voa Platen , med
omisskäunelig hetta, framträdt mot Hr Premier-Löojt-
nanten von Schantz och sagt: Detta är lögn. Att
vittnet, som tyckt Hr Grefve von Platens uttryck icke
vara passande och äfven anat, att He von Sehautz
uppgift icke varit oriktig, dervid yttrat: Förlåt mig
Hr Grefve, jag tror det är sant, åtminstone tror jag
mig leda det i bevis, i hvad som rörer Hans Maj:ts
tanke, och grunden för detta sitt omdöme, som äf-
ven funnits antydt i vittnets upplästa skriitliga anfö-
rande, hade vittnet hämtat deraf, att Hr Premier-Löjt-
nanten von Schantz då änvu varit qvar såsom Ordon-
nans-Officer hos Hans Maj:t Konungen.
Hr Premier-Löjtoaoaten Grefve von Platen ville nu
af vittnet hafva upplyst, om vittnet ansett Hr Grefvens
omvit:nade svar höra så v:l till Hr von Schantz upp-
gift, att han ännu vore i S:or-Amirals-Embetets Expe-
dition tjenstgörande, som uppgiften att H. K. H. Kron-
prinsen gillat hans handlingssätt.
Vittnet svarade, att för sin del hade vittnet upp-
fattat Hr Grefvens svar, såsom blott bestridande upp-
giften om ordet vanhederligt.
Härefter begärde vittnet att få till Protokollet för-
klara, det han kommit i erfarenhet utaf, att den 13
sistlidne Maj blifvit till Krigs Rätten inlemoad en till
Hr Premier-Lojtnanten von Schantz från Hr Friherre
van .Knvorring aflåten skrifvelse, derut: denne senare
uppgifvit, att han sammankallat den del af graden, som
varit närvarande den 7:de Januari, och att samma per-
sonsl icke ansett sig hafva nödigt bevilja flere möten
eller sammankomster med Hr Premier-Löjtnauten von
Schantz: Att detta vore något, som vittnet, för sin
del, på det högsta bestred, emedan vittnet, ehuru ock-
så närvarande den 7:de Januari, och så edes utgörande
en del af den personal, som i brefvet åberopats, aldrig
blifvit härom tiilspord eiler delat det i brefvet åbero-
pade afslaget, väl hade vittnet, vid något til!fälle, sett
ett projekt till en skrifvelse i, som vittnet tyckte, min
dre passande ordalag författad och ämnad att till Hr
von Schan:z aflåtas, men vittnet hade protesterat emot
en sådan skrifrelses afsändande, under förklarande att,
om den ändå afsändes, vittnet skulle bifoga sin protest
deremot. Detta begärde vittnet till Protokollet, på det
att de, som fingo del af handlingarne i målet, icke
måtte förledas att tro, det vittnet i denna affär hand-
lat olika.
Hr Friherre von Knorring bestred riktigheten af
hvad vittnet, vid förra rättegångstillfället, berättat, an-
gående Hr Friherrens uttryck vid sammanträdet den
7:de Januari, med förklarande, att fir Friherren aldrig
anselt det vara vanhederligt att begära anstånd med be-
talningen af skulden, utan blott att icke betala, då man
utfåst sig göra det.
Actor anhöll nu, att få Hrr Kommendör-Kapite-
nerne och Riddarne J. H. Kreuger och Carl Servais,
såsom vittnen afhörda, och då de anmältes vara i
Knigs-Rättens förmak tillstädes, lemnades dem företräde,
hvarefier de, ojäfvade, svuro vittnes-ed och, serskildt
hörda, berättade :
1:o. Herr Kommendör-Kapitenen och Ridda-
ren Kreuger: Att vittnet ej mindes när han fått kän-
nedom om Konsul Bergemanns skrifvelse, men någon
dag hade Hr Amiralen Grefve Cronstedt i Förvaltnin-
gen af Sjö-ärenderna, inkallat vittnet, jemte ännu oaf-
hörda vittnet, Hr Kommendör-Kapitenen Servais, och
för dem sagt, att ett obehagligt bref emot Premier-
eg a Cahant; nh annsa All Kanol Kam