ordet bestriddes nemligen al von Schantz bade un-
ler vtresan och hemresan, enligt hans egen utsago, för
Jans Maj:t Konungens höga räkning. Också lemnades
lessa 40 Rär till större delen åt den Hofmästare och
de Kongl. Lakejer, hvilka för Hofhbållningen medföljde ;
ch ehuru visserligen icke allt af dem användes till
uppköpande af matveror, så begagnades ändå en del
tertill, och omständigheterna dervid framtedde samma
förhållande å ömse sidor, som emellan en tjenstgörande
Hofmarskalk och ,dennes underlydande betjening.
Hvad slutligen vidkommer uttrycken kamraten
och slägtingen, samt på ett annat ställe opåikalladt
framhkastade insinuationer, kan jag icke underlåta
art hårmedelst tacka Hr von Schantz för det härigenom
mig lemnade, efterlängtade tillfälle, att få offentligt
yttra, hvad både han och kamraterna ganska väl veta,
huru matvilligt jag emot slägtingen uppträdt i denna
sak, och huru endast den omständigheten, att jag från
början sjelt var inblandad i denna ledsamma affär,
gjort att på milt skyldskaps jäf ej kunde fästas afseen-
de. Deremot borde också Hr von Schantz, å sin si-
da, tacka slägtingen för det han endast steg för steg
försvarar sig, och om han omöjligen kan undgå att dela
kamraternas opision, han likväl inskränkt sin verksam-
het till att blott yppa de omständigheter, hvilka Hr
von Schantz egna påståenden framkallat.
Hr von Schan:z har synnerligen fästat sig vid en
i sanning anmärkningsvärd del af vår förklaring, eller
hurn som han, oaktadt största delen af den lånade
summan stod i hans hand att genast vid återkomsten
betala, likväl lemnade det hela flere månader oliqvide-
radt. Han har dock ej ansett mödan värdt att förkla-
ra det, måhända oförklarliga i hufvudsaken, men der-
emot sökt afleda uppmärksamheten derifrån genom ett
patetiskt utfall mot den anmärkning, hvartill detta för-
hållande gifvit oss anledning. Det är emot vårt uttryck
att ryktet, satt i rörelse genom Hr Bergemanns bref,
gjorde alla undanflykter omöjliga, som Hr von Schantz
med hela styrkan af de valdaste uttryck riktar sitt an-
fall. Om denna krigs-list tilläfventyrs skulle till en del
kunna lyckas, så torde den dock ej fullkomligt kunna
vinna sitt ändamål, utan en seger öfver Svenska språk-
bruket. Oss veterligen finnes nemligen icke i språket
något ord, som närmare uttrycker begreppet af att un-
der allehanda förevändningar uppskjuta uppfyllandet af
ett löfte, än uwundanflykter. Står detta fast, så kan
möjligen förnekas, men bestämdt af oss bevisas, att dy-
lika undanflykter ägt rum. Då nu löftets slutliga upp-
fyllande föregås af ett sådant bref, som Hr Bergemaunns,
åtföljdt af allvarsamma uppmaningar att påskynda be-
talning, då torde man utan fruktan , att orätt bruka sitt
modersmål, kunna säga, att vidare undanflykter deri-
genom gjorts omöjliga. Deremot missbrukar man bå-
de sitt språk och den aktning man är skyldig sig
sjelf, om man genom att ge främmande begrepp åt ut-
trycken, ikläder sig ett fel, för hvilket man hvarken af
eget samvete eller andras ord anklagas. Det är sannt
att detta stundom begagnas, men leder sällan till det
åsyftade målet.
Huru Hr von Schantz uppfyllt sitt uppdrag hos
den Furste, han vid tilfället uppvaktade, har aldrig
varit föremål för våra anmärkningar och kan således
med skäl af honom förbigås. Vidkommande åter
Hr von Schaniz yttrade åsigter om heder, skilja de sig
så till vida feån våra, att vi anse, det ej endast i pen-
ninge-affärer, utan äfven i alla öfriga förhållanden, ic-
ke allenast hos militären, men ock hos alla öfriga bil-
dade samhällsklasser, kan hederkänslaus bud, likasom
grunderna till all annan dygd, endast vara af en natur,
skälen , hvarföre vi ansett denna känsla ömtåligare
måtte vårdas inom vårt yrke, än inom månget annat,
tro vi oss i vår föregående förklaring hafva ådagalagt,
och att dess fordringar stå väl tillsammans med en knapp
utkomst och af behofvet påkalladt anlitande af andras
hjelp, det hafva äfven vi och flere inom Korpsen i
mer eller mindre mån erfarit. Ja ingen kan bättre än
Hr von Schantz känna, att måhända de fleste kamra-
)
I
I
i
I
— ALLA
ter hafva i detta f.ll bat vida större, af dem sjelfva ej .
vållade svårigheter att bekämpa, än Hr von Schantz.
De grunder, hvarpå vi, med behjertande af detta för-
bållande, hafva bedömt Hr von Schantz handlingssätt,
äro uti ofvannämde förklaring, efter vår bästa ofverty-
gelse utvecklade. Om tvertemot våra der ytirade åsig-
ter, en förbindelse i Hr von Schantz ställning afgif-
ven, kan anses enskild och utan att fläcka dess ka-
rakter, brytas, samt att dess heder ej derigenom lidit
något men, då är frågan visserligen, såsom Hr von
Schantz förmenar, lätt afgjord, men i detta afgörande
ligger ock domen öfver en princip-fråga af djupare in-
tresse för Kunungens och Fäderneslandets tjenst, än att
den ej äfven från denna sidan skulle betraktas. Ty ot
den länge erkända och af förbållanderne högt påkalla-
de rätt hos en Officers-Korps att vaka öfver helgden af
de grundsatser, hvars kränkande upplöser ell ömsesidig
aktnivg och tillgifvenhet, skulle upphöra att verka; hvil-
mm AA mm AA Mm ka AA AA ej AA
a
