Article Image
FA RR rn lag vid Banon. Han sjelf blef dervid icke fingen, utan har till krigsministern insändt rapport om sitt missöde. Denne har gifvit befallning, att genast låta arrestera honom, och ställa honom inför en krigsrätt. De Carlistiske bandeheferne, som från Catalonien inträngde i Aragonien och der togos till fånga, skola transporteras till Jaca och der skjutas. Den Madridska ofliciella tidringen innehåller likväl ingenting om en sådan stränghet, utan endast ett bief från civilguvernören i Huesca, hvari han anmäler fångarnes emotiagande. De bestå af Brigadieren Torres, 1 Adjutant, 4 Kaptener, 4 Löjtnanter och en soldat. Man väntade likväl ytterligare en fältpredikant, 12 soldater och 4 standarer. Men om Drottningens trupper icke alltid utöfva vedergällningsrätten mot sina fångar, så underlåta likväl. Carlisterne, nu mindre än förr, att förfara emot sina med den grymhet, som alltid utmärkt krig, hvari politisk eller 1eligiös fanatism äro hufvuddrifffedrarne, och som derföre så mycket mer måste utmärka ett, hvari de båda motifverna äro nästan lika mäktiga. Sålunda hade Carl sterne, vid deras sista anfall på General Evans linier, framför Passages, tagit 7 Engelska soldater till fånga. Innan man skred till afrättningen, tillfrågade man dem om deras religion. Sex af dem voro protestanter, och som de vägrade, att bikta efter katolska bruket, blefvo de genast mördade. De-n sjunde var en Irländsk katolik; han öfverlemnades åt en Carlistisk prest, som beredde honom till döden, och gaf honom absolution. Följande nmorgonen blef likväl äfven han skjuten. Ännu 15 timmar derefter lågo slagtoffrens lik obegrafna på marken. Underrättelsen om en insurrektionell Juntas organiserande i Sarragossa har ej bekräftat sig. Afven i Barcelona har lugnet ännu icke varit stördt. Mima har utfärdat ett cirkulär till autoriteterna i Catalonien, hvari han uppmanar dem til lugnets b behållande och till qväfvande af hvarje motsträfvighet mot regeringen, hvar helst något spår till en sådan skulle visa sig. Man talade äfven om ett annat (likväl icke offentliggjordt) cirkulär, hvari tillstyrkes den beväpnade maktens användande mot ordningens störare, der det hotas med provincialstyrelsens förläggande till en annan stad, i fall omständigheterna så fordra, och hvari dea grundsats yttras, att utskylders erläggande till en insurektitonell myndighet icke befciade från skattskyldigheten till staten. Portugal. Prins Ferdinand skulle d. 20 med ångfartyget Terceira efresa till Porto, för att derifrån företaga en färd genom landet. Han skulle dervid åtföljås af Terceira, Saldanha, van de Weyer och en talrik stab. Tyskland. De franska prinsarne hafva i Wien utdelat 40,000 Fr. 1 drickspengar samt dessutom till hofbetjeningen skänkt en mängd brillanterade kråsnålar och ringar. De fyra högsta hofembetsmänven fingo dyrbara dosor med Hertigens af Orleans porträtt; en och annan äfven Hederslegionens kors. — Berättelserna i Wiens tidningar om prinsarnes emottagning och vistande vid Kejserliga hofvet göra ett obeskrifligt intryck på Carl X:s hof, som föga bekymrat sig om berättelserna från Berlin, rörande deras reception derstädes. Hertiginnan a Angouleme ville länge icke tro, att Kejserlige hofvet skulle emottaga de resande; men en diplomat, med hvilken hon talade, sade: Madame, le Roi des Francais le desire, et VEmpereur Ferdinand Pordonne. Med denna Hjobspost ankom hon till Prag. I Leipzig tilldrog sig den 11 följande händelse, som der gjort mycket uppseende. Jus som den Frankfurtska snällposten skulle afgå stod framför ingången till posthuset en läng, stark byggd Rysk Oflicer och rökte en cigarr. Skildvakten på stället underrättade främlingen ganska höfligt, att tobaksrökning icke var tillåten derstådes ; men i stället att rätta sig håarefter, fattade Ryssen soldaten i bröstet och slog honom till marken. Nu skyndade åtskillige i grannskapet sysselsatte arbetskarlar fram till stället, och bemäktigade sig våldsverkaren, hvilken fördes i arrest till högvakten. England. Den 138 förelade Lord Russell Unkerhuset betänkandet från den komite, som blifvit nedsatt! för att utveckla skälen, hvarför Huset ej kan

30 juni 1836, sida 2

Thumbnail