I —Lreo— — br — — nr — — LL te i — AAA ret nn — — Lt tsenaen—n —o— — ——— .—.—— Ö—e—e——— he !te—— — — - —————..Nqnmn;:;mm:sxe— - oe— — - — Sr — !veomx—
— LL mm —-KZ w— Sr— — —-—-—--—-—--qLrn Ö—— -
Val HarvVaraDuc , OMMNCIH Ulldlvytiutylas dat 2U01:HA0Uilg
mellan hvad som sades och gjordes under sammankom-
sten den 5 Januari då jag var frånvarande, och det som
förehades den 7:de då jag var tillstädes , förorsakat d
i förklaringen oriktigt uppgifna förhållanden. Härmed
må nu vara huru som hälst, så vidhåller jag oförän-
drat, att det svar jag afgaf, på Grefve v. Platens ytt-
rande, är ordagrant sådant det uti mitt förra anf-rande
blifvit till Höglofl. Kongl. Krigs-Hofrätten meddeladt ,
och icke sådant, som det uti förklaringen finnes upp-
taget.
Huruvida Premier-Löjtnant Liljehöök yurat sig el-
ler icke, under sammankomsten den 7 Januari, öfver-
lemnar jag åt honom sjelf att afgöra; mig föreföll, si-
som om han skulle förklarat sig icke dela den af Gref-
ve v. Platen uttalade åsigt af affären.
Hvad vidkommer den af Premier-Lojtnanterne Coijet
och Meister framförda beråttelsen vill Hr Kont:e-amira-
len m. m. C. af Klint, angående ändamålet med och
resultatet af sammankomsten den 7 Januari, så har jag
uti min förra inlaga till Höglofl. Kongl. Krigs-Hofrätten
antydt berörde deras åtgärd, såsom varande obefogad,
och enär ifrågavarande sammankomst icke var af Befä-
let beordrad, erfordras föga skarpsinnighet för att be-
döma, huruvida det var nödvändigt eller ens passande
att skicka eller låta bruka sig, såsom deputerade, för
att inberätta en åtgärd, som de fordrat det jag skulle
vidtaga, men som dock ej berodde på dem, utan på
mig och ingen annan, samt, efter hvad som passerat,
bordt anses såsom uafgjord och tvifvelaktig.
Derefter nämnes uti förklaringen att ett senare sam-
manträde ägde rum den 24 Januari, som af mig sjelf
var äskat, i den akt och mening, som jag till Hr Ami--
ralen m. m. Grefve Cronstedt skulle hatva förklarat,
neml. : för att erhålla ännu en opinionsyttring af gra-
den, efter hvilken jag sedermera skulle rätta mitt hand-
lingssätt , samt att vid berörde sammanträde, af mig
och Premier-Löjtnant Liljehöök , skrifteliga anförande i
ändamål att rätttärdiga mig blifvit uppläste.
Vid denna del af förklaringen får jag ödmjukast
genmäla, att något sammanträde icke ägde rum, mig
vetterligen den 24, utan deu 29 Januari, såsom jag
haft äran i mitt redan afgifne anförande anmäla, samt
att detta sammanträde alldeles icke var af mig äskat,
för alt än ytterligare erhålla någon opinionsyttring
al graden till rättesnöre för uitt handlingssätt, utan
af mig flera gånger förgälves begärt i afsigt att meddela
kamraterna mitt vid första sammanträdet lofvade be-
stämda beslut, såsom mine skrifvelser till Friherre Knor-
ring i detta ämne kunna vitsorda, i håndelse de infor-
dras, äfvensom samma afsigt uttrycktes och innefattades
uti det af mig vid sammanträdet den 29 afgifna skrift-
liga anförande. Visserligen har jag hört omtalas ett
sammanträde , som emiellan den 7 och 29 Januari ägt
rum, och hvartill kamraterne böra blifvit kallade genom
Premier-löjtnant Coijet; men jag var icke härom aver-
terad, ehuru mig blifvit sagt, att den mot mig äväga-
bragte affären äfven vid detta sammanträdet varit före-
målet för öfverläggning. Huruvida så verkligen förhål-
ler sig, känner jag icke och öfverlemnar åt Hr Krigs-
fiskalen att, om sådant må anses erforderligt, söka få
utrönt befogenheten till detta sammanträde, samt hvad
derunder förehades rörande min nu ifrågavarande sak.
Af skyldig aktning och vördnad för högt uppsatte
förmän , har jag uti min förra inlaga, ansett mig icke
böra detaillera förhållandet med ifrågavande begäran om
sammanträde , då detta icke oundgängligen påkallades i
och för min rättmätiga saks behöriga utveckling och af-
görande; men sedan man i den afgifne förklaringen
icke synes vilja förstå den grannlagenhet, som varit or-
saken till denna min underlåtenhet, samt derigenom så
tillsägandes satt mig i den för mig obehagliga ställning,
att antingen träda denna grannlagerhet allt för nära,
eller ock lemna en oriktig framställning obesvarad; så
är jag skyldig mig sjelf och desom i min sak skola
döma, att om rätta förhållandet upplysa, nemligen:
Sedan jag efter sammankomsten den 7 Januari,
flere gånger skriftligen och muntligen begärt ett för-
nyat sammanträde emellan kamraterna inom Premier-
löjtnants-graden , men detta ailtid blifvit af dem med
afslag bemött; så ansåg jag mig föranlåten att hos Hr
Amiralen m. m. C. af Klint, efter framställning om bil-
ligheten af min begäran i detta hänseende, utbedja mig
det han mätte derom öfvertyga dem af mine kamrater,
som visade sig obenägne till det begärda sammanträdet,
och sålunda utverka mig detsamma, detta lofvade ock-
så bemälte Hr Amiral ynnestfullt att, (icke genom be-
fallning utan) genom öfvertalande skäl söka för mig be-
reda. Min förundran var derföre stor, då jag på skrift-
lig anmodan af Amiralen Hr Grefve Cronstedt, hbegifvit
mig till honom den 26 Januari om e. m. och under
det enskilta samtal jag med bemälte Hr Grefve hade
äran åtojuta; fann att det berodde på honom, huru-
vida det af mig begärda srmmantradet skulle äga rum
eller icke. Samtalet emellan Hr Grefven och Amiralen
PR I 1 Dh