fr AA SS Sn
Med fullkomligaste högaktmng framhärdar jag tro-
fast ödmjukast tecknat
C. L. Bergemann.
Att förestående afskrift är lika lydande med det till
Kongl. Kommerce-Kollegium inkomne original-brefvet,
betygas , på begäran. -
Ex officio
Claes Gartz.
Afskvift al Afskrift.
Jag erkänner mig hafva bekommit af Hr Konsul
CC. L. Bergemann i Stettin en summa af etthundrade
femtio Riksdaler uti Preussiskt Courant, som jag lof-
var att för bemälte herres räkning vid min aterkomst
I
till Stockholm återbetala till Hrr Totwie Arfvidson.
Stettin den 16 Scptember 1835.
J. C. von Schantz.
R:dr 150 C:t eller värdet af 300 March H:b. B:co.
Att förestående afskrift är lika lydande med den
ofvannämnde bref åtföljande, afskrift, som likväl befin-
nes utan någon sorts vidimation, betygar på begäran.
Ex oflicio
Claös Gartz,
Registrator och Archivarie i
Kongl. KommerceKollegio.
Att förestående öfversättning är till mening och
ordaförstånd med de för mig uppviste och på Svenska
språket bestyrkta afskrifter, af hvilka, den förra är skrif-
ven på Tyska och den sednare på Franska språket, in-
tygar med embetets underskrift och insegel. Stockholm
den 26 Mars 1836.
Uir. Gotth. Gelinck,
Not. Publ.
(Sigill.)
Till Höglofl. Kongl. Krigs-Hofrätten! Vid den af
Hr Primier-lieutenanten Baron Knorring med flere mine
kamrater afgifne förklaring öfver min den 10 sistlidne
Mars till Högl. Kongl. Krigs-Hofrätten inlemnade emot
dem riktade klagan, får jag ödmjukast jemlikt mig med-
delad tillåtelse påminna följande.
Hvad beträffar det 1 förklaringen omnämnde rykte,
som säges i slutet af sistlidne December hafva spridt
sig, om en till Kongl. RommerceKollegium inkommen
skrifvelse, innefattande klagomål af den natur, att de
förnärmade både min och korpsens heder; så får jag
endast erinra att detta rykte var för mig alldeles främ-
mande, samt att jag ännu vid slutet af December må-
nad eller ända tills sista dagarna af året, vari fullkom-
lig okunnighet om tillvaron af nämnde skrifvelse, hvars
innehåll först den 7 Januari blef meddeladt. Till följd
häraf skulle ej vara utan intresse för saken, om när-
mare upplysning meddelades, af hvilken detta rykte
framfördes till kamraterne samt Konsul Bergemanns e-
genhändiga bref till Kongl. KommerceKollegium jemte
den öfversättning deraf, som mig förelästes vid sam-
mankomsten den 7 Januari blifvit dem lemnad; helst
besynnerligt förefaller att en till allmänt verk inkommen
skrifvelse, innefattande klagan mot en individ förevistes
hans kamrater innan den förevistes honom sjelf.
I förklaringen uppgifves vidare, att ändamålet med
sammankomsten den 7 Januari varit att erhålla upplys-
ning hutuvida de uti Konsul Bergemanns bref till Kongl.
KommerceKollegium antydde förhullanden ägde grund,
samt att Friherre Knorring aldrig tillstaldt någon sam-
mankomst för att i min frånvaro undersöka och bedö-
ma mitt förfarande i denna affär.
Således lärer vid förklaringens afgifvande, helt och
hållet hafva bhfvit förbisedt, att ett sammanträde utan
min vetskap, den 5 Januari uppi kallelse af Friherre
Knorring bade föregått sammanträdet den 7 i samma
månad. Hvad egentligen vid berörde sammanträde den
5 Januari föreföll; år mig obekant; men torde blifva
vid en kommande undersökning i målet utredt; dock
lära förklaranderne, om de göras uppmärksamme på
denna lucka i deras relation, icke gitta förneka, det
afven sistberörde dag, affären emellan Konsul Berge-
mann i Stettin och mig, varit föremål för öfverläggning
dem emellan.
Man förebär att jag sjelf skulle genom en till kam-
raterne gjord fråga, om de ansågo min behandling af
affären med Konsul ,Bergemann, för vanhederlig, hafva
föranledt svaret ja! hvilket svar utmärkte deras opi-
nionsyttring öfver denna affär.
Häröfver får jag till Höglofl. Kongl. Krigs-Holrät-
ten ödmjukast, men bestämdt förklara, dels att någon
så beskaffad preliminaire-förfrågan , som den jag sägs
hafva gjort kamraterne, aldrig blifvit på satt man fram-
ställt af mig yttrad, dels ock att jag icke ens bört Fri-
herre Knorring till mig ställa den förfrågan förklaringen
honom tillskrifver nemligen: buruledes jag sjelf ansåg
affären böra behandlas. Är det tänkbart, att Ordfö-
randen vid sammankomsten, hvilken sjelf densamma
ombesörjt , skulle hos mig, öfver hvilken man upphäf-
de sig till domare, förfråga sig, hur han skulle be-
handla saken? Och jemväl om man, med Friherre
FS I I Luanda vänta an cädan cal ance I