nom. Ett starkt band på makarna, att bemöta hvar-
andra med aktning, var lättheten att vinna äktenskaps-
sk Inad för den minsta förolämpning mot hedern, och
till de exempel författaren anfört på dena känslofullhet,
nordiska ungdomen hyste för sina älskarinnor och des-
sa tillbaka för sina älskare, kunde mångfaldiga tilläggas
Y nästan alla Nordens sagor. Utom en Bjalmar och
ngeborg, en Hagbart och Sigae, erindrar man sig skal- :
de Kormak, Nordens Petrarcha, som hela sim lifstid
kämpade och sjöng för sin förlorade Stengjerda ; Kjar- :
tans sorg öfver Gudrunas förlust, Ogu, som ej ville
öfverlefva sin svärdsfallna Hergrim, Helga som ned-
sjönk döende på sin Gunlangs kappa, och otaliga an- i
dra dyhka exempel. Ben frihetsanda, som rådde öfver
allt 1 Norden, visade sig äfven i barnens uppfostran.
Utan tvång och hård aga uppväxte barnet under för äl-
drars och fosterfäders tillsyn, och lika som under lek :
inöfvades det tillalla tidens idrotter.
Författaren kommer från deita :mne till Nordens rä-
ringsfång. Under det jagt, boskapsskötsel, fiske och
åkerbruk skaffade folket de första nödvändiga behofven,
saknade de ej de ofverflödsvaror, som handeln kunde
gifva; och så stora vådor den också var underkastad
både till sjös af vikingar, och till lands af stigmän el-
ler skogsröfvare, så förvånades dock de första christoa
missionärerna öfver den rikedom af guld, silfver och
andra öfverflödsvaror, de funno i Sverige. äkert är,
att en stor del deraf bör tillskrifvas handeln, om ock-
så mycket inkommit genom vikingafårder. , Med en
tillväxande handel går vanligtvis konstflit äfven i bredd,
och författaren har efter de nyaste forskninsar, i syn-
nerhet Finn Magnusens, lemnat oss en teckning deraf,
som satter vära förfäder i ett fördelaktigt ljus. Ett
folk, som med den tidens ofullkomliga verktyg byggde
skepp så stora, som våra fregatter, med högsta elegans
och skicklighet, som inlade sina vapen med guld och
silfver, som prydde sma boniugar med basreliefer och
broderade tapeter, samt sina tempel med bildstoder, —
ett sådant folk kunde hvarken sakna skönhet, känsla
eller hävdighet, äfvensom det tycke de hade för pryd-
liga drägter vittnar, att de redanZvoro ofver vildhetens
första gränsor, och att praktkärlek var väckt hos dem
genom förbindelse med viländska folkslag. Så tarfliga
de voro i sin husliga lefnad, i afseende på mat och
dryck, som blott inskränkte sig ull hvad deras eget
land gaf, och der ölet och mjödet var det enda, som
öfverflödade, så visste de dock att förljufva sina sam-
qväm med ädlare nöjen. Sådana voro muntra samtal,
musik och dans. Harpans slag, som ansågs fröjda sjelf-
va Gudarna, förskönade festerna, och under det de äl-
dre efter slutad måltid fortforo att glamma vid hornet,
och att höra skaldernas sånger, reste sig de yngre till
sång, dans och lekar. , Sådan är den teckning författa-
ren lemnar af sederna under hedniska tiden, och den
kan bäst slutas med hans egna ord, att Svenskarna
voro ett folk, som genom sitt för all mensklig bild-
ning öppna sinne, geaom sin migtiga vilja och kraft,
genom sina bragder och minnen, väl förtjenar en lika
odödlighet, som Homeri hjeltar.
Sista afdelningen af detta förtjenstfulla arbete har
författaren eznat åt en skildring af cbristendomens inlö-
rande i Sverige, hvarmed han inträder på det egentliga
historiska området, emedan källorna här blifva rikhal-
tigare och händelserna mera säkra. Hans teckning af
de första hedninga- omvändares lefnadsoden, af de hin-
der, som satte sig emot ehristendomens framsteg, och
fördröjde dess fullkomliga seger nära trenne sekler, äf-
vensom af de omständighet ter, som gynnade dess ut-
spridande, äro af författaren med dess vanliga histori-
ska konst, i en lika så intagande, som redig tafla,
framstälida. Vi önska uppriktigt, och som vi tro fle-
ra med oss, att Svenska allmänhetens deltagande må
uppmuntra författaren, att fortsätta sin lika så mödo-
samma som hedrande bana, och sätta honom i stånd,
att gifva vår litteratur den dyrbara skänken af en ut-
förlig klassisk Svensk historia.
BOEDRNTERES TE TAR KROG AMN TI RTR FART TA LTR TASTE IPA BERIT DETTA SEELE IA AE
RA NÄ RS - .