ifrågavarande jemkningen, och det sage; ati de skola
inse nödvändighe en af att gifva efcer. I fall nu deu-
na fråga lyckligen och väl blir komponerad, så kommer
dock ofördröjhgen en annu kinkigare på tapeten — Ir-
ländska tiondebillen, och klausuien i densamma, om
användande af protestantiska kyrkans öfverflödiga inkom-
ster. Underhuset antager denna klausul, ÖOfverhuset
förkastar den utan all; twifvel. Måune ministrarnes
jemnknings och koncessioassystem älven här skall räcka
till? Frågan har förut kostat en minister lifvet — den
är farlig att bandtera.
Prinsen af Capua, med sia vackra gemål, har lem-
nat London, och tagit vägen till Calais.
Ex-hertigen af Braunschweig har gjort en ganska
knapphändig visit i London, der hans broder Hertig
Wilhelm för närvarande uppehåller sig. Han hade
nästan knappt huanit lågga af reskläderna, förr än det
hals öfver hufvud åter bar af till Paris, såsom det fö-
regifves, i anseende till högst vigtiga och trängande
enskilda angelägenheter. Det ser nästan ut som hade
hans höghet fått något consilium abeundi. t
Tyskland.
Koaungen af Sachsen afled på lustslotiet Pillnitz den
6 dennes, 80 år gammal. Priusen-medregenten Fredrik
Ausust efterträder honom, och har i ea proklamation
uppmanat Sachsarne till den tro och lydnad, de äro
skyldige deras af Gud förordnade regering och öf-
verhet. i .
Tidniegarna från Wien utbreda sig i de siåtligaste
beskrifaimgar om de Franska Prissarne, deras skönhet,
amabilitet, mo.tagning etc., hvilket allt måste göra Ar-
NA — VV —————V7RVVVVVVVVVVV
—— Rn ARA
gus godt att läsa. För vår ringa del anse vi väl allt
dylikt föga intressant, att Vi icke skulle nämna det, om
man möjligen kuudc uraktlåta det, utan att vara en
jonglör, auvhängare af karlismen, Grefve Frölich, eller
Baron af Nordin. -— I synnerhet har man anmärkt, att
många söner af de älsta farstliga husen, ja Erkehertig
Carls egna söner, blandat sig i folkhopen på gatan, för
att se intåget, och att de unga Erkehertigarne utropat:
Sie sind wirklich schön, diese Eranzosen (de äro ellt
vackra, de der Fransoserna). — Erkeherig Carl har
d. 31 Maj anställt en föte i Baden. Den, som anses
såsom egentliga föremålet för hela resan, Erkehertigin-
nan , Therese, är emellertid opasslig, och visar sig
icke annat än i familjskretsar. Återresan skall gå ige-
nom Ungern, dit Privsarne äro bjudne af Furst Ester-
hazy, samt tros skola bevista kappridaingar i Pesth.
Konungen af Sardinien skall hafva skickat en general
till Wien, för att beledsaga priasarne till Turiu.
Italien. . ;
Konungen af Neapel lärer, jemie det han ämnar åt
sig utse ea gemål, hafva till ändamål med sin resa, att
träffa sin broder, Prinsen af Capva, och förmå honom
att återvända tilt Neapel. Konung Ferdinand skall
mycket älska sin broder, och icke i längden kunna ut-
harda avt lefva skiljd från bonom, hvarföre det också
tros, att alla stridigheter i afseende på Prinsens gif-
termål skola blifva bilagda, isynnerhet tom saken nu
mera icke kan ändras. Konungen reser öfver Wien
och Haag till London, och återvägen tages öfver Pa-
ris. :
Påfven har utnämnt ea internuntius till nya Grena-
da, sedan denna republik skickat en charge daffaires
till Bom. Hans helighet väntas med allra första till
Venedig, på resan till Tyskland, dit han åtwföljes af Ve-
netiauska patria:ken.
Nordamerika.
I Washington befatar man, att Texanska armeen
torde blifva nödsakad att söka tiliflykt på förenta sta-
ternes område, och ait Santa Anna så mycket mindre
lärer draga i betänkande, att dit förfölja sina fiender,
som Mexiko och förenta staterne icke äro ense om
hvarest gränsen dem emellan egentligen går. President
Jackson har derföre gifvit General Gaines, som med
1200 man står i trakten, befallning att besätta det
tvistiga gebitet, och göra Santa Anna motstånd, i fall
han skulle öfverskrida hvad Jackson anser för gräns-
linien. Mexikanske chargå dVaffaires i Washington har
officielt blifvit underrättad, att sådane ordres afgått till
General Gaines. I representanternes hus har fråga
bhfvit väekt om att öka armeen, just med afseende
på den befarade kollisionen med Mexiko.
Sydamerika.
Det inbördes kriget i Peru, mellan Presidenten Or-
begoso och General Salaberry, har slutats så, att deu-
ne senare blifvit totalt slagen af General Santa Cruz
d. 7 Februari vid ÅArequipa, tagen till fånga, och,
jemie tvenne andra generaler och 53 officerare, den 18
i samma månad skjuten för paunan, hvarpå Lima åter
underkastat sin den rättmätige Presidenten Orbegoso.
. Handel och rörelse hade ännu icke hunnit repa sig
efter (följderne af de många investes hvälfningarne, u-
tan lågo mycket nere,
—— ——? O—— mm —— ——ALLALA
RR RT TT SN