2 OT VA Madrid. Hur mycket som kan vara att lita på denna, är dock osäkert, helst i fall solden skulle råka tryta. Marklig. är likväl, at till och med åiskilliga ef Hr Isturizs vänner icke i allt gilla hans system. Såluada vägrade. dea interimistiske Finans-ministern Egea, att underteckna en expos till regentinnan, som var affatiad beli och hållet i reaktionär syfminag. Han har derföre blifvit afsait, och fått Hr Blanco till eftertrådare. Ext svårt streck i räkningen för munisteren var för öfrigt Cordovas misslyckade operationer, ty hans åt-riåg till Vittoria synes tydligen bafva varit rent nödtvång, och ingenting annat. — Vid sin afresa till Madrid föreskref han General Ituraide, sora imell.rtid förer befälet öfver Dro:taidgens arme, att ingenting företaga inaan hans återkomst, så framt icke bestämda ordres ; från Madrid befallde det. Imediertid tyckes sinnesstämningen, om än för närvarande till det yttre lugna, både i Madrid och provinserna , likväl endast båda förestående oväder. Föli jande bref från Bilbao af den 24 Maj, kan gifva ett begrepp derom. Det heter deri: Isturizs minister k.u ej hålla sig någon vecka mer; och aldrig har också en minister i högre grad mer förijent att förjagas från sin plats . Aila äro här i den högsta förbittring; kanhända med undantag af 2 eller 3 ockrare, som fiona tillfället gynnande, att köpa Vales. I morgon hålia vi här en församling för att afgilva en petition till Drottningen, det hon måtte återkalla Mendizabal till styret. I Barcelosa, likasom i Saragossa, ärnar man snart uppsäga det Madridska kabinettet all tro och lydnad, och detsamma torde äfven vara att förvänta från alia rikets större städer. Beklagligt är, att just som Drottningens alfårer började förbättras, kommo dessa skåndliga intriger att förderfva allt. Från krigsteatern höres ingenting. nytt af betydenhet. Carlisterna triumfera öfver Cordovas återtåg och afresa till Madrid. — Man trodde aått General Evans skulle med snaraste angripa Foatarabia. — Bref från S. Sebastian tadia i hög grad befälhafvaren öfver den Franska fregatt och ångfartyg, som lågo i Passages. Han beter Le coi. Vid Engelsmännens anfall på nämnde stad vägrade han att lemna hamnen, ehuru maa gjorde honom uppmärksam på, att haus fartyg moöjligeas kunde lida skada af Carlisternes skott, Detta hindvade Lord John Hay att besvara citadellets eld Han skylde på sina instruktioner, men man förmodar att detta är en osanning, och att han tveriom handlat emot sin Regerings önskaingar. i Portugal. Drottniogen har den 29 Maj öppnat de utomordentlige Cortes med ett ytterst kort tal, hvari hon endast sale, det hon sammankallat dem, för att afgöra de ärender, som de lagtima. Cortes icke medhunnit. — Hertigianan af Braganza, Don Pedros eaka, troddes, enligt Drottningens dnskau, smart komma att lemna Portugal — . England. Andra läsningen af .Irlandska tiondebilen skedde i Uaderhuset den. 53, med en piuralitet för ministrarue af 39 röster. Det förutnämnda Stanleyska amendementet hade 261 röster för sig, och ministrarnes plan 300. Vid föregående ullfällen, då samma fråga varit under omröstning, har den ministeriella pluraliteten varit några röster mindre; och då man tager i betraktasde att Tories vid de senaste parlamentsvalen lyckats få in 9 af de sina i. Underhuset, meu detta oaktadt majoriteten för minisrarne tilltagit, så finner man, att de mer och mer Vinna terräng. Diskussionen, som föregick billens andra läsning, fördes hufvudsaklisast mellan OConnell och Peel, Vaf den förre med mycken värma. Han besvor i slutet af sitt tal Huset, i den lefvande Gudens namn, ait -förekomma u.gjutandet af menniskoblod, hvarvid Tories började tjuta och högljuddt uttrycka sitt ogillande. Är det ett brott — inföll han -— då jag besvärjer eder, att iörekomma utgjutands af menniskoblod? (förnyade rop af Tories.) Välan då, roän af blod, som J ären, ropen på blod! Husets t:lmän måste nu kalla talaren till ordaing. Vi skola återkomma till denna briljanta filippik mot hans fåderneslands förtryckare, efter hvars slut OCoxmnell aflägsvade sig ur Huset, utan att vårda sig om att lyssua till Peels långa och skrufvade oratiop. Öen vigtiga frågan om Irländska muovicipaliteterne syneskomima att åtminstone för närvarande bringas till slut, genom eftergift å båda sidor. Lord Russell har haft alla de ledamöter af Underhuset, som vanligen votera med ministrarne, samlade hos sig, och gjort dem bekanta med ministtrens åsigt af saken. Den vore, att ingentiog efergifva af sjelfva principen, hvarpå bitlen är byggd, sen att Inga på några modifikationer, för att icke bringa sakecne till ytterlighet med Ölverhuset. Elfva af de största städerna i Irland skulle erhålla ordeniliga muwcipzaliteter, och de andre få utnämna kommissarier till reglerande af stadens inkomster och utgifter. OConnell trodde att sjelfva bi!lens princip borde erhilla an ännu vidstränlktare ti lläMDNINEt man An er — FJ ———— rn NTE