H. M. Konugen håller i dag konselj, hvarvid den så länge uppskjutna nominationen uwll Borgmästaresysslan i Norrköping, som skedde i sista konseljen, och då Hr Assessorn P. Lagergren i Svea Hofrätt blef nämnd till denna: plats, lärer komma att justeras. — Iifr Ofver-Ståthållaren Friherre Spreng porten lärer icke komma alt anträda sin resa åt de Tyska orterne före den 6 nästkommande Juli. Emedlertid har redan Hr Underståthållaren Kuy!eustjerna blifvit tillförordnad fverståthållare under den tid Frih. Spreogportien blir borta. Då det, enligt instruktionen, alltid u!lhör Underståthållaren, att vara tjenstförrättande vid Ordinarie Öfverståthållarens bortovaro celler vid inträffande förfall, så skulle man måhända haft skäl att undra ofver anledningen, hvarföre Herr Kuylenstjerna nu blifvit serskildt tillförordnad, så framt det icke med detsamma sports, att Polismästaren Hr Lagman WNehr--: man blifvit tillförordnad Under-Ståthållare. Man kar då taga för temligea afgjordt, att denna sednare upphöjelse -varit hufvudändamålet med den förra; ty om icke Hr Kuyle nstjerna varit tillförordnad, utan endas! tjeastförrättande, så hade icke Underståthållareplatsen varit att disponera för något förordnande under tiden. Dessa sista nominationer, utom de flesta föregående, som nu på några år egt rum, visa allt mer och mer att H. E. Grefve Brahes inflytande inom konseljen ingalunda, såsom ett rykte gick för några veckor sedan, lidit någon afbräck, utan att det om möjligt i närvarande ögonblick står högre än någoaosin. Hr Gr. Brahe förenar icke blott, i följd af officiella chefsbefattningar, i sin person högsta befälet näst Konungen sfver armgen såsom GeneralAdjutant, öfver hofvet såsom RiksMarskalk, och , öfver det grannaste och dyraste af våra regementer såsom SekundChef; man skulle kunna säga att han jemväl på visst sätt JM MMMM MMMM disponerar cheferne, hufvudstadens polis, executionsverket, krigsexpeditionen och statskontoret, emedan desse alla äro personer, som hufvudsakligen hafva, och veta att de hafva, Hans Excellenss — näst efter sina egna förtjenster — att tacka för sin upphöjelse, och som utan tvifvel skulle finna det för sig svårare än allt annat, om de vid något tillfälle icke kunde efterkomma Hans Excellenss vilja och önskningar. Vi hafva specielt nämnt de här uppräknade, ehuru det icke är något tvifvel underkastadt, att pluraliteten af hela landets civila, militära och eklesiastika embetsmannakorps hembära Hans Exc. sin allmänna hyllning, såsom den, af hvars vilja man numera a!lmänt anser det bero, huruvida . nådens dörr kan varda öppnad.