Uddevalla Veckoblad med gårdagsposten omnämner
att beslag af ny och egema art. — Ett Engelskt han-
delsbolag ha; under 13 års tid upphandlat största de-
len af den hummer, som fångades af fiskare uti Bohus-
ländska skärgården emellan Uddevalla och Sirömstad
till det för dessa icke oförmånliga priset af 2 Rdr 24
sk. rgs tjoget. Denna handel, som af ingen ansetts o-
laglig, har bedrifvits med dertill serskildt inrättade
sumplartyg och blifeit skött af en kommus:ionär, boen-
de på fiskläget Lysekibls — Länsmannen i Stångenäs
härad, Hr Sonnenstein, lärer likval, öfverrumplad af ett
häftigt tjenstenit, nu på en gång funnit nämnde handel
bimmelsskrisnde; hvarföre han, biträdd af en nämnde-
man och kronorätten, infunnit sig hos kommissionären
för Londonska bolaget, Engelske undersåten P. Nor-
man. Här gjordes först några frågor tll denne, om
fartygetåkPrins Oskar kalladt, som från de serskilda fisk-
stationerna afhemtade hummern, hviiken sedermera aflem-
nades till de på bestämda tider ankommande Engelska
fisksumparne, vore Svenskt eller Engelskt. Sålunda
tillspordes Hr i!orman om fartygets taklage vore förfär-
digadt härstädes eller i England? och då svaren icke
blefvo möjaktigs, belade Länsmannen helt simpelt farty-
get med seqvester samt lät aftackla och bemäktiga sig
dess rigg, hvarvid för vighetens skull seglen med en
knif frånsprättades. — Härpå instämde besiagaren till
Häradsrätten kommissionären Norman, att ansvara för
oloflig införsel af de segel, som till Prins Oskar begag-
pats; men, underrättad att kan tagit felt om laga fo-
rum, innan målet förekom vid Häradsrätten, instämde
han det ånyo såsom sjömål till Uddevalla Rådbusrätt.
Vid sakens företagande derstädes tillade beslagaren
ansvarspåstående för förment oloflig fiskhandel. På
svarande ombudets invändning afsade Rådstugurätten, alt
denna sista fråga tillhörde Stångenäs Häradsrätt att af-
göra, och ransakningen uppsköts tills beslagaren hunnit
ingå tll Kongl. Generealtullstyrelsen med förfrågan, hu-
WM————— OO
ruvida saken skulle fullföljas eller ej. —
Man kan väl knappast föreställa sig, säger vidare re-
ferenten, något exempel på mindre väl afpassadt tjenste-
nit, än det Kronolänsman Sonnenstein vid detta tillfäl-
le ådagalagt. Mycket kan man ej vänta sig af en tjen-
steman, som reser åsiad att göra ett beslag, då han till
den grad är okunnig om de skyldigheter och formalite-
ter han dervid har att iakttaga, att han uraktlåtit att
till Sjötullskammaren i Uddevalla ionlemna reppoct om
tillgorandet; ech lär troligen denna försummelse kumma
att tillskynda honom större olägenhet, än att den af allt
hvad han möjligen af det förmenta heslaget kan viana,
uppväges. — —
Vi kunna ej förmoda annat än att Kongl.iGeneral-
Tullstyrelsen befaller hela målets amnullerande, då man
besinnar hvilka visserligen ej obetydliga fördelar, den
öfverklagade hummerhandeln tillskyndat den trakt, inom
hvilken den idkas. Summor af flere hundrade; tu-
sen Rdr, hafva från dess början, dels betalts för va-
ran, dels erlagts i tullumgälder till Kongl. Maj:t och
Kronan, dels i tolagsmedel erlagts till de städer, inom
hvilkas Tulldistrikter handeln bedrifvis. Och vinsten
häraf för landet blir så mycket större, då men tager
