IML pr Dt MV EPO MSK
ter af bladet och dessutom är fo-fattad på flera språk,
hafva vi svårt at sammanfatta alla dess förtjenster uti
en ko t resumd, men vilja likväl göra reda för det huf-
vudsakl:ga af innehållet.
Nya Argus framställer en sas, hvilken man icke l
kan undså ait gilla, neml. att en neutralitet från
Sverges sida, till sin verkan precist densamma som en
nära allians med Ryssland, vore i allra högsta grad
OSvensk; seml. en sådan neutralitet, som skulle be- i
stå deruii, att om Ryssarna ånyo behsgade gå till
Constantiinopel, Sverge skulle sitta stilla och se der- I
på, med armarna i kors.? Bevisningen för denna
sats, som förefaler oss ganska enkel, är med mera i
djupsinnigh:t behandlad i Argus. Han påstår neml.
att som amhihah kerhaterc svehpaeve, una uthgho,å
östern och södern udumd qetliösh has Svarta haf-
vet aöaun ibnaräfå anpoift nsst i laa:as sareiötaå mdn
Fransk styrelsens habhila statskonst, så förhatlig
för Minerva och hennes patroner gddgv duachnean,
ek aa solegåråh ndn:nemragt tufjie Gubbarnas kli-
ent och organ och kamraterna af den sig så kalla-
de liberala pressen, celler den andra centralpunktens,
Pviljornas attacheer och drabanter, — — Ja
den klämma ui hvilken dessa missrabla jonglörer äro
fast, är ändå tio gånger väire; också skrika de tio gån-
ger ömkligare — — Dea fråga som vi bragt å ba-
ne och nu 1 flere månader utförligt i alla dess partier
behandlat: muhotal uebaröeo tumgl-and umro el aer åt!
kstgen, kisåc, eåtehet ooapee k bfsg-vg lur Incoiaagsfä
aituviut arbsacet-ör slhgeermflfrka tsilgss aei ar ri k
lelet-ahvk -- —; hela deana fråga äro de misera-
bla jonglörerne alltför fega och alltiör bundna att upp-
taga och vidröra — — för fega äro de usla stackar-
re, alt, som vi gjort, på allvar uppiaga och afbandla
frågan, och å and.a sidan inse de dock, attn speörgovi
deetofid sasböoa umrerö enmid inr-sgl måtbrr — -—;
POckså ser man dem nu, när de börja af oss efter-
hållas, alldeles råka i yrsel och upphäfva ett gräsligt
larm af smädelser mot oss, i hopp att dermed kunna
boribl.nda saken; men denna hvarken kan eller får
I
bortblandas, ty arg agsbvtiltleak aoodrt e on — tnehn
rädevrö åecmianneu Van d nhfflaqudo — —. Den
föraktliga rol, som de sig så kallande oppositionstid-
ningarne nu spela under hela den sista tiden i frågan
om neutraliteten, om rustningarne och om orsakerna
till dessa, sedan de förut tillkännagåfvos oflicielt i Ham-
burgska tidmngarna, mkve pnboy ksvdep har ock till
den grad rört jonglörerne att de nu ej veta hur de
skola bära sig åt. — -
Frågan om Algier, heter det vidare, lärer äfveu ru
snart förekomma till diskussion och afgörande, och ett
ytterligare bevis på tredje partiets öfvergifvande af sina
principer lärer också då med såkerhet kunna mot-
ses? — — Det är märkvardigt att se huru sannin-
gen till slut gör sig gällande, oindeac gvpdem aikstbg
dzflffsum fifgqyv-
— Det är rohgt, fortfar Argus ja pikant alt se mån-
vännerne i Dagligt Allehanda förråda sitt instinktlika fa-
natiska hat mot Guizot och de doktrinära i Frankrike,
under samma tid som de förebrå Aftoubladet dess
materialism och taga sig airn, som de ingenting så högt
skulle detestera som materialism! Hvilken gceuflig o-
Pkunnighet, hvilken total saknad af allt medvetande
öfver :eskaffenheten af deras eget Leben und iweben
röjer sig ej i denna löjliga motsägelse, Hkodst jkerm
rpisfäffix 2oeounts wdvy gbegerv ktighe meqmm mtko
oo —? Men om alit detta är Dagl. Allehanda Red,
så okunnig, som det barn som föddes i går, uch der-
af uppstår också den löjliga motsägelsen, att Dagligt
Allehanda Red., under det den tager sig en air af
att vara emot materialism, och förebrår Afton-
bladet dess materialism, likafullt sjelf endast äro
ett eko af denna platta och krassa materialism. Och
så djupt inbyrd är den i denna materialism, utan att
Pyeta det sjelf, att den just derfore af instinkt hatar
Guizot och de doktrinära? — — Aqcedef etc, omorn
Ymuedikker gvbe owe aunosodi knuispe elle, Det är
sust Guizots och de doktrinäras odödliga förtjenst,
att de både såsom författare och universitetslärare,
deputerade och staismän ktnsbloqgeb jeoa-jrrkl denna
materialism? — — Den katolska mysticismen och
supranaturalismen, ultraismen och historiskheten, (vi
tale ej om den lumpna vaudeville- och romanlittera-
Ptur, hvilken är den enda som Dagl. Allehanda, Af-
tonbladet och Statstidningen synas känna )
Argus slutar denna intressanta artikel med en spå-
dom, att inom 10, ja inom 6 år, skall msn här i
Sverige knappt minnas Aftonbladets och Dagligt Alle-
handas liberalism. Ar 1833 spadde Argus, att innan
riksdagens början det icke skulle finnas en halfdragen
nd. unnvemang i Aftonbladet och Dagbhet Allebanda
Sn Enn,
——— ee ————n
