VV NN AN nn S-
några vidare framsteg, men den är af vigt, derigenom
att Carlisterne sålun da troligen afskäras från förbindel-
sen med hafvet. — För öfrigt afhöras från krigsthea-
tern inga nyheter af betydenhet.
I Galicien skildras tliståndet såsom ganska bedröf-
ligt. Fråon Logronno och Tervel hafva petitiorer in-
lemnats till. Drottningen, hvari nödvändigheten af en
kraftig kooperation ådagalägges, och hvari säges, att
provinsen by ggde sitt hopp på den högsinnade Franska
nationens deltagande, på det mäktiga England, och på
Por tuzal, men i synnerhet på Drottningens vmsorger
0. 5, V.
Den aristokratiska majoritetens i Proceres-kammaren
opposition emot klostergodsens försäljning, har väckt
mycken förbittring, och man yttrar temmeligen allmänt
den hotelse att om: aristokraterne icke upphöra med
sitt motstånd mot reformernas sak, skall man genom
1812 ars konstitution veta tvinga dem dertill. Det var
förmodligen äfven med kännedom om denna sinnes-
stämning, som Hr Mendizabal förklarade, att om Pro-
ceres-kammaren också antog förslaget om en petition
ull Drottningen i detta fall, skulle regeringen likväl
känna sin pligt, d. v. s. icke göra afseende på peti-
tionen. — I Prokuradores- kammar en hafva de af oppo-
sitionen, som der genomdrefvo ett dylikt förslag, blif-
vit icke litet förvånade och bragte ur koncepterne, ge-
nom ministerens åtgärd att, straxt efter detta beslut,
förelägga Kamrarne ul granskning samma dekreter (rö-
rande nationalgodsens försäljning), hvaremot de med så
mycken häftighet yttrat sig.
Portugal.
Prins Ferdinand har angripits af ena betänklig opass-
lichet, hvilken väckte mycket bekymmer, emedan symp-
tomerna liknade dem, hvaraf hans företrädare bortryck-
tes. Han har Jlikval varit lyckligare än denne, ty hans
Tyske läkare förmådde snart häfva sjukdomen. Den
Poriugisiske tioflåkarens biträde undanbad han sig. Prin-
sen hade den 6 angripits af en inflammation i halsen,
hvilken man tillskref den elaka väderleken; men den
13, då posten afgick, syntes all fara redan vara öfver.
Han har nu af Drottningen verkligen blifvit uinämnd
till Befälhafvare för Arimden, en åtgärd som påsiås haf-
va väckt em fördelaktig sensation hos publiken, men
som man är nyfiken att se, huru den skall emoitagas
af Cortez, hvilka semmanträda den 29. Han har ut-
nämnt Marskalzen Saldanha till sin förste Adjutant.
Dewne lära ea hop misstänkta personer balva hat för
afsigt att gripa i Cintra, men han undgick deras sna-
ror. Anosyma kotande bref emot ensedda män cir-
kulera äfven i Lissabon, men lugnet har för öfrigt icke
varit stördt derstädes. Äfven i Porto är det fullkom-
ligen återsiälde.
Man tror icke, att den nuvarande ministeren skall
länge bibehålla sig, Wen att dem snart kommer att er-
sällas gerom Greive bavradio, Hertigen af Paimeila och
Baron Lagos, — Peaningbristena iortiar att vara gan-
ska tryckande; Emedlertd är man betänkt på en mängd
besparingar, bland andra, att indraga den dagliga po-
sten till Hedrid, och att vid intet hof, utom dor En-
gelska, hålla annat, än Charz,
lertid gifva sändebuden någon ersättning i rang för hvad
de förlora i inkomster, hafva de blifvit förklarade kur-
berätti gade. — Den för årsväxten ogysnsamma väder-
leken hotar med en dålig skörd, och ministrarne hafva
derföre tillåtit införsela af 20,000 qvarle:s mais.
England.
Irländska muni cipelreformbillen, sådan Lord Lynd-
hurst och bans Torymedbröder amenderat och förvridit
densamma, erhöll den 18 tredje Jäsningen i Öfverhu-
set. Förgifves sökte Hertigen af Richmond aut för-
bjelpa de större stläderne i I: rlar ad, såsom Dublin, Bel-
fast m. fl. till rättigheten att sjelfve wise sina munici-
pali:eter. Lord Lyndhurst bestred förslaget, utan att
mot detsamma frem tälla något eada annat skal, än alt,
i fall det antogs, så blee det nödvändigt att tförk dra
30 a 40 klausuler i den redan tör wedje gangan före-
lästa billen. Hertigens förslag ogillade S med 141 rö-
ster imot 82. Dagen efter skickades bhillen till Under-
buset, der eco of de Iriändska ledamöterne, OBrien,
proponerade ait helt och I förkasta alla Lordernes
srda amendemenier och i: gar, och frågade mi-
!
g3s I Mares För att emed-
ja
o
urna de tänkte för ara med ena? Lord Rus-
svarade, alt han till en början skulle proponera alt
17
J
illen bleve tryckt, och exa viss dag bestämd för dis-
kussioneu GiYcr de amendementer, Lorde; me med den-
samma företagii. ifen ansåg husets värdichet och in-
teresse. fordra, ut deissmma loge i lugnt eci
öfv srväganse de förslbg, Ölve- huset gjort, och lemnade
FE
7
itt bifall vill hvad som deraf kurde vara godi och nyt-
igt. Mena hvsd sjell va principen för billen, sidan
ministrarne föreslagit den, sngick, remligen av Irländ-
ska munic ipaliteterne skulle re formeras, men icke för.
störas, Så var det minisirarnes afsigt, at icke under
iågot vilkor eller några omständigheter afvika från den -
ia princip. En afde Irländske ledamöterne Hr Browne