VV NN AN nn Snågra vidare framsteg, men den är af vigt, derigenom att Carlisterne sålun da troligen afskäras från förbindelsen med hafvet. — För öfrigt afhöras från krigstheatern inga nyheter af betydenhet. I Galicien skildras tliståndet såsom ganska bedröfligt. Fråon Logronno och Tervel hafva petitiorer inlemnats till. Drottningen, hvari nödvändigheten af en kraftig kooperation ådagalägges, och hvari säges, att provinsen by ggde sitt hopp på den högsinnade Franska nationens deltagande, på det mäktiga England, och på Por tuzal, men i synnerhet på Drottningens vmsorger 0. 5, V. Den aristokratiska majoritetens i Proceres-kammaren opposition emot klostergodsens försäljning, har väckt mycken förbittring, och man yttrar temmeligen allmänt den hotelse att om: aristokraterne icke upphöra med sitt motstånd mot reformernas sak, skall man genom 1812 ars konstitution veta tvinga dem dertill. Det var förmodligen äfven med kännedom om denna sinnesstämning, som Hr Mendizabal förklarade, att om Proceres-kammaren också antog förslaget om en petition ull Drottningen i detta fall, skulle regeringen likväl känna sin pligt, d. v. s. icke göra afseende på petitionen. — I Prokuradoreskammar en hafva de af oppositionen, som der genomdrefvo ett dylikt förslag, blifvit icke litet förvånade och bragte ur koncepterne, genom ministerens åtgärd att, straxt efter detta beslut, förelägga Kamrarne ul granskning samma dekreter (rörande nationalgodsens försäljning), hvaremot de med så mycken häftighet yttrat sig. Portugal. Prins Ferdinand har angripits af ena betänklig opasslichet, hvilken väckte mycket bekymmer, emedan symptomerna liknade dem, hvaraf hans företrädare bortrycktes. Han har Jlikval varit lyckligare än denne, ty hans Tyske läkare förmådde snart häfva sjukdomen. Den Poriugisiske tioflåkarens biträde undanbad han sig. Prinsen hade den 6 angripits af en inflammation i halsen, hvilken man tillskref den elaka väderleken; men den 13, då posten afgick, syntes all fara redan vara öfver. Han har nu af Drottningen verkligen blifvit uinämnd till Befälhafvare för Arimden, en åtgärd som påsiås hafva väckt em fördelaktig sensation hos publiken, men som man är nyfiken att se, huru den skall emoitagas af Cortez, hvilka semmanträda den 29. Han har utnämnt Marskalzen Saldanha till sin förste Adjutant. Dewne lära ea hop misstänkta personer balva hat för afsigt att gripa i Cintra, men han undgick deras snaror. Anosyma kotande bref emot ensedda män cirkulera äfven i Lissabon, men lugnet har för öfrigt icke varit stördt derstädes. Äfven i Porto är det fullkomligen återsiälde. Man tror icke, att den nuvarande ministeren skall länge bibehålla sig, Wen att dem snart kommer att ersällas gerom Greive bavradio, Hertigen af Paimeila och Baron Lagos, — Peaningbristena iortiar att vara ganska tryckande; Emedlertd är man betänkt på en mängd besparingar, bland andra, att indraga den dagliga posten till Hedrid, och att vid intet hof, utom dor Engelska, hålla annat, än Charz, lertid gifva sändebuden någon ersättning i rang för hvad de förlora i inkomster, hafva de blifvit förklarade kurberätti gade. — Den för årsväxten ogysnsamma väderleken hotar med en dålig skörd, och ministrarne hafva derföre tillåtit införsela af 20,000 qvarle:s mais. England. Irländska muni cipelreformbillen, sådan Lord Lyndhurst och bans Torymedbröder amenderat och förvridit densamma, erhöll den 18 tredje Jäsningen i Öfverhuset. Förgifves sökte Hertigen af Richmond aut förbjelpa de större stläderne i I: rlar ad, såsom Dublin, Belfast m. fl. till rättigheten att sjelfve wise sina municipali:eter. Lord Lyndhurst bestred förslaget, utan att mot detsamma frem tälla något eada annat skal, än alt, i fall det antogs, så blee det nödvändigt att tförk dra 30 a 40 klausuler i den redan tör wedje gangan förelästa billen. Hertigens förslag ogillade S med 141 röster imot 82. Dagen efter skickades bhillen till Underbuset, der eco of de Iriändska ledamöterne, OBrien, proponerade ait helt och I förkasta alla Lordernes srda amendemenier och i: gar, och frågade mi! g3s I Mares För att emedja o urna de tänkte för ara med ena? Lord Russvarade, alt han till en början skulle proponera alt 17 J illen bleve tryckt, och exa viss dag bestämd för diskussioneu GiYcr de amendementer, Lorde; me med densamma företagii. ifen ansåg husets värdichet och interesse. fordra, ut deissmma loge i lugnt eci öfv srväganse de förslbg, Ölvehuset gjort, och lemnade FE 7 itt bifall vill hvad som deraf kurde vara godi och nytigt. Mena hvsd sjell va principen för billen, sidan ministrarne föreslagit den, sngick, remligen av Irländska munic ipaliteterne skulle re formeras, men icke för. störas, Så var det minisirarnes afsigt, at icke under iågot vilkor eller några omständigheter afvika från den ia princip. En afde Irländske ledamöterne Hr Browne