a 7 av batt om stockfisk. Mot slutet af sessionen begyntes ändtj ligen diskussionen om supplermentarkrediten och fortsattes d:gen detpå. Hufvudfrågan var naturligtvis mindre om de begärde fyra och en ha!f millioner, än om en politisk opiniensyttring öfver Hr Thiers och följaktligen hela det nuvarande kabinettet. Utskottsbetänkandet tadlar egentligen Ministerns förfarande att fortsätta arbetena efter en vidsträcktare och dyrare plan, än den först antagna. Någon oreda och brist på kontroll trodde Utskottet sig äfven hafva funnit, hvarföre några för vederbörande mindre angenäma kontroller blifvit föreslagna. Hr Thiers höll ett långt försvarstal, som synes temligen gå bredvid frågan och vara något wattnigt. Kammaren begynte också gäspa åt de långa detaljer, hvari Hr Th. ingick, för att visa, det de gamla ritoingarne och planerne måst ändras, i anseende till en förändrad smak m. m. Ett sorts sidohugg åt dem, som förra året voro majoritet, men nu utgöra opposition, d. v. s. doktrinärerna, tycktes förorsaka något missnöje; men han förklarade sig icke åsyfta några personligheter. Om Utskottet yttrade han dock, att det varit ledt af en ögonskenlig illvilja. — Debattens slut finnes icke i dagens post. Två af Exmimstrarna, Chantelauze och Guernon tros komma att vid firandet af nästa Julifest erhålla nåd i så måtto, att lifstidsfängelset förvandlas i landsförvisning. Spanien. Ehuru säker ministeren i allmänhet tyckes vara om pluraliteten i kamrarna, inträffade likväl den 6 dennes i Procereskammaren en tilldrageise, lämplig att väcka henne ur dennva säkerhet. En Hr Montenon föredrog nemligen derstädes en petition till Drottningen, enligt hvilken en anhållan skulle göras hos Regentinnan, att dekreterna af den 19 Februari och den 1 Maj, rörande nationalgodsens försäljning, med det första möjliga måtte föreläggas kammaren, emedan, som det hette, om härmed dreöjdes, sådant låtteligen kunde medföra alla de elaka följder, man deraf befarade. Petitionens ordalag innefattade ett uppenbart tadel af dessa dekreter. Naturligtvis satte sig således Hr Mendizabal med häfiighet deremot, men utan verkan, ty hon antogs med den betydliga pluraliten af 43 mot 13. Samma dag ställde i Prokuradoreskammaren en Oppositionsledamot några frågor till inrikesmiaistern, angående: en åtgärd af vice Konungen i Navarra. Ministern beklagade, att hvarken konseljpresidesten eller justitieministern vore tillstädes för att lemna de begärda upplysningarna. Oppositionen nöjde sig likväl icke härmed, utan ville fortsätta frågorna; men kammarens president räddade denna gång ministören ur dess förlägenhet derigenom, att han helt oförmodadt inställde sessionen. Ett nederlag af mindre väsendtlighet led ministören tvenne dagar förut i sistnämade kammare. En deputerad begärde nemligen, att hans protest mot nationalgodsens försäljning måtte intagas i kammarens protokoll. Ministrarne satte sig väl häremot; men hans begäran bifölls icke desto mindre med 38 röster mot 13. Äfven i Spanien har denna månads väderlek, likasom i flera andra Europas länder, varit helt olika mot hvad man enligt årstiden borde vänta. Således föll snö i Madrid d. 1 Maj, och Guadarramabergen, som begränsa horisonten, sågo mera vinterliga ut, än de vanligen pläga göra midt i vintern. Det utspridda ryktet, att General Jauregui (den bekente El Pastor) skulle ha s.upat i träffningen vid St. Sebastian, synes icke bekräfta sig, utan torde endast vara satt i omlopp af Carlisterna, för att motväga förlusten af deras Sagastibelza, hvilken lärer blifven skjuten af hästen af en Engelsk sergeant. Ituriza har ersatt honom i befälet, hvilken med 4 bataljoner inryckt i Ernani, för att hindra General Evans att bemäktiga sig denna ort. Sådant bar icke eller ännu d. 9 dennes lyckats honom. — För öfrigt erfar man ingenting nytt ifrån krigsteatern, icke ens om träffningen emellan CorJova och Eguia. Man lärer ha åsyftat ett allmänt anVfrån tre punkter på Carlisterna, som skulle ega rum den 3:te; men General Beruelle skall hafva ansett sig för svag, att med framgång företaga någon ting. Portugal. I Porto har den 25 April ett uplopp egt rum, förorsakadt, som det tyckes, af-.en hop främmande varors införsel och spanmålens stegrade pris, hvilket folket ansett som en följd af denna införsel. Några utländska varumagaziner upbrötos och plundrades, och varorna för stördes. — Authoriteterna lugnade imedlertid folket genom den fö. säkran, att saden hädanefter skulle säljas till ett vida billigare pris, hvartill äfven köpmännen måste beqväma sig, för att undgå plundring. Atskilliga Engelska blad tro sig 1 denna händelse se en tillställning, för att inge folket obenägenhet mot en ny H handelstraktats afslutande med England. England. IT Darlamentat han 2 KR Kr PR PA AE