gelske trupperne funnos flera rekryter, som frågade sina officerare hvilket de skulle stoppa förut i gevärspipan, krutet eller kulan? Man svarade dem, att de för den gången icke borde bry sig om hvarken krut eller kula u:an nyttja bajonetten. Engelsmännnens förlust uppgifres till 10 officerare, 5 uuderoflicerare och 116 soldater döda, samt 2 generaler, 53 officerare, 33 underofficerare och 594 soldater sårade, hvaraf likväl endast några hafva lätta blessyrer. Jemte de saknade uppgår kela förlusten till 833 man. De Spanska truppernes är icke upgifven, men Jauregui skall hafva stupat. A Carlisternas sida har Sagastibelza fallit och deras förlust beräknas till 2000 man. Innevånarena i 5. Sebastian hafva uppfört sig med mycket ädelmod emot Engelsmännen, och derigenom godtgjort den elaka behandling, dess2 rönte i Vittoria. Husegarne förde de sårade officerarne in i sina hus och tilläto ej att de buros till hkospitalerna. — De få fruntimmer, sem funnos qvar i staden, gingo, försedda med vin och bröd, ut på lanusvägen för att dermed förse i synnerhet de sårade. — De fångne Carlisterne hafva blifvit väl behandlade, men det lärer ej hafva varit möjligt att skydda alla officerarne mot de förbittrade soldaternes hämdgirighet. — Man trodde att General Evans för denna seger skulle bli upphöjd till Generalmajor i Spansk tjenst. Han har emellertid icke ännu kunnat bemäktiga sig staden Ernani, ehuru han innehar höjderna som beherrska den, emedan den försvaras genom en stark redutt. Afven mellan Cordova och Eguia har en träffning egt rum samma dag som Carlisternas nederlag vid sS. Sebastfan. — Den lärer ha fortsatts i flera dagar, men som det tyckes af de ofullständiga och stridiga beråttelserna ieke haft något bestämdt resultat, åtminstone icke något till Carlisternas fördel. Till följe af tvistigheter, som uppkommit vid Don Carlos hofläger, sedan han uppdragit aHa ärendernas gemensamma förvaltning åt en enda minister, har han befallt, att ingen, som kom ifrån hans högqvarter, skulle få passera gränsen. Icke destomiadre har det lyckats hans fordna minister Cruz Mayor, att komma igenom till Bayonne; Tvänne nyligen af honom utfärdade proklamationer anses som bevis på den kritiska ställning, hvari han nu beflnner sig. I deh ena berömmer han innevånarna i Navarra och de Baskiske provinserna för den trohet, hvarmed de försvarat hans rät-. tigheter, och lofvar, att, så snart han segrat, vill han allmänna församlingar höra deras önskningar och bekräfta deras rättigheter. Härtill erfordras likväl nya uppoffringar, hvilka han dock med visshet väntar af dem. — I en annan proklamation befaller han folket i vissa orter, vid dödsstraff.at vid Christinoss annalkande bortföra sin egendom och sätta sina hus i brand. Detta har väckt den högsta förtrytelse bland landifolket. M England. Ofverhusets förfarande med Irländska municipalreformbillen synes öfverallt, utom i Torykoterierne, väcka den lifligaste indigvation, och det är sannohkt att Lorderne derigenom ansenligt fortskyndat tidepunkten för den reform af deras eget hus, som blir oundgängligt såvida Engelska folket verkligen skall få ullgodonjuta frukterne af den förbättrade representation, reformbillen gaf detsamma. Kan väl någonting orimligare och inkonsequentare tänxzas, än att, under det folket i de Engelska och Skottska städerne sjelf får utse sina municipaliteter, denna rättighet helt och hållet förvägras Irländarne, af intet annat skäl än att pluraliteten af dem är katholiker, och att det är OConnell, som förfäktar deras sak? Engelska bladen hafva uppfunnit ett serskildt namn för den sjukdom, som plågar Ofverhuset, och drifver det till alla dessa vilda och sanslösa steg, hvilka förr eller senare måste nedkalla folkvreders aska öfver Lordernes hufvuden. De lida, de stackars menniskorna, af OConnellophobi.? Det behöfves ej mera, än att et förslag till någon nyttig reform blifvit med värma omfattadt — af OConnell; straxt ser man de ärfiige legstiftarne darra och skygga tillbaka derför, liksom voro de från sina sinnen. .OConnell har nu också öppet och högtidligen förklarat, att Irland aldrig haratt vänta rättvisa, så länge Ofverhuset fortfar i sin nuvarande sammansättning. — Detta yttrande förekommer i ett bref, com han nyss tillskrifvit valmännen i Kilkenny, för hvilken plats han lärer blifva vald till parlamentsledamot, sedan han ansett sig böra nedlägga fullmäkvgskapet för Dublin, der hans val blifvit öfverklagadt. Den komitd, som blifvit nedsatt att undersöka legaliteten af valet, och att yttra Cigg darifvrer Järer antBnaoen gsonvnAm manhinostnana. AV