Sa ull Derua, Ior att Ger moitaga dem. tLeneralerne Marbot och Baudrand åtfölja Hertigen af Orleans och Gen. Colbert Hert. af Nemours, såsom Adjutanter. — Man påstår, att Konungen i Preussen sjelf skrifvit, men Kejsaren i Österrike låtit genom Metternich skrifva, att de höga resande skulle vara välkomna. j Den namnkunnige Boktryckaren och deputeraden Firmin Didot är död. Man ämnade icke anställa den vanliga mönstringen på Filipsdagen. Icke heller afhöras några benådningar, ehuru allmänt de väntades. Nationen har icke med någon sorts nöje sett sig bedragen i denna väntan. Nationalgardet på en sträcka af 30 lieues omkring hufvudstaden hade beslultit att sända en lyckönskningsdeputation på den Kungl. namnsdagen; men bedragena i den förhoppning, att försonings-ministeren skulle göra något för att rättfärdiga det antagna namnet, hafva de ifrågavarande nationalgardisterne ändrat sitt beslut om gratulationen. En år 1832 beviljad kredit på 100 millioner, till fulländning af redan påbegynta monumenter oah andra byggnader, har begynt spöka på ett för Hr Thiers (då varande mimster för handeln och allmänna arbe:en) ganska obehagligt vis. Deputerade kammaren har satt ett utskott, för att granska summans användande, och skall hafva gjort så beskaffade upptäckter, att de måste anmälas offentligen i kammaren. Dervid väntas en torm, som knappast torde kunna stillas af Thierss stora konstfärdighet i ziffrors handterande. Regeringen påstås hafva befallt, att alla utrustade örlogsfartyg skola samlas i Toulon; äfven Makaus eskader lärer vara hemkallad från Vestindiska vattnen, emedan, som det heter, försoningen med Förenta Staterna gör dess vistande der onödigt. Dessa skepp skola också infinna sig i Toulon. Hela detta arrangement skäll antyda, att Frankrike kommer att på Spaniens södra kust drifva samma cooperationssystem, som England på den norra. Vapen och ammunition skola oafbrutet hållas Christinos tillhanda. — Tillåtelsen för officerare och soldater att gå i Spansk tjenst bekräftas. Spanien. Gen. Iriarte skall d. 21 April hafva slagit en afdelning Carlister vid Balascoin. Cordova och Espartero beredde sig till ett allmänt anfall mot Carlisterna, och hade redan satt sig i rörelse mot Bilbao, som man fruktade att se anfallet af Eguia; och Evans, som stod i S. Sebastian, skulle stöta till hufvudsiyrkan, äfvensom Triarte och Beruelle (denne med Algerska främlingslegionen) skulle: operera från Pamplona-sidan. Cabrera hade åter i Valencia blifvit slagen af Palarea. Mendizabal och Isturitz duellerade d. 16 Apr., i anledning af ett gräl i Procuradoreskammaren under de batten om adressen. Hvardera sköt två skott, men bom, hvarpå! sekundanterne (Procuradoren Seoane för Mendizabal och Gr. las Navas för Isturitz) lade sig emellan och förklarade duellen slutad; meu någon försoning kunde ej tillvägabringas. Adressen hos Proceres synes blifva något svår; det är föreslaget, att den skall innefatta ett par obehagliga punkier, som lägga regeringen till last: mordet på Cabreras mor samt ohyggligheterna och de juridiska morden i Saragossa. Debatterne om förslaget voro skarpa, och Hr Meudizabal måste åter framdraga de upplysningar, han redan afgifvit hos Procuradorerna om Cabreras moder m. m, Tre biskopar angrepo regeringen för beslutet om klostrens uphäfvande. — Äfven hos Proceres yttrades, nästan, högljuddare än hos Procuradorerna, öfvertygelsen em nödvändigheten af Englands och Frankrikes cooperation, Mendizabal tvangs att yttra sig och medgaf, ait han räknade på qnadrupelalliancens biträde; och att han icke vore obenägen för en cooperation, såges af Portugisiska trupparnes emot: tagande i Spanien. Financeroe äro på gen usla fot, att icke ens uibetalning kan ske till hofbållningen. Don Carlos skall hafva till Erkebiskop af Toledo utnämnt den !bekante Biskopen af Leon, som också af Påfven fått investituren. Deita har i Madrid väckt stor uppmärksamhet, emedan denna åtgärd förmodligen skulle föranleda till öppen fiendskap mellan Påfven och Spanien. England. as Irländska municipalreformbillens hblifvande öde i Ofverhuset synes knappast mera kunna betviflas. : Då Lord Melbourne d. 26 April föreslog, att Huset skulle förvandla sig till komite, för att diskutera Hillen, uppsteg Lord Fitzgerald and !esci (densamme som förut varit Engelsk minister här i Stockholm) och föreslog samma amendement, som Tories, då billen var i Underhuset, proponerade der, men hvilket ej gick 1genom, nemligen att alla munmcipaliteter i Irland skulle helt och hållet afikaffis. Lord Fitzgerald ville att komiten skulle förses med instruktion, att rekommendera åt Huset detia municipaliteternes afskaffande, och hans åsigt segrade äfven med 203 röster : mot 119.