Sa ull Derua, Ior att Ger moitaga dem. tLeneralerne
Marbot och Baudrand åtfölja Hertigen af Orleans och
Gen. Colbert Hert. af Nemours, såsom Adjutanter. —
Man påstår, att Konungen i Preussen sjelf skrifvit, men
Kejsaren i Österrike låtit genom Metternich skrifva, att
de höga resande skulle vara välkomna. j
Den namnkunnige Boktryckaren och deputeraden
Firmin Didot är död.
Man ämnade icke anställa den vanliga mönstringen
på Filipsdagen. Icke heller afhöras några benådningar,
ehuru allmänt de väntades. Nationen har icke med
någon sorts nöje sett sig bedragen i denna väntan. Na-
tionalgardet på en sträcka af 30 lieues omkring
hufvudstaden hade beslultit att sända en lyckönsknings-
deputation på den Kungl. namnsdagen; men bedragena
i den förhoppning, att försonings-ministeren skulle
göra något för att rättfärdiga det antagna namnet, hafva
de ifrågavarande nationalgardisterne ändrat sitt beslut
om gratulationen.
En år 1832 beviljad kredit på 100 millioner, till
fulländning af redan påbegynta monumenter oah andra
byggnader, har begynt spöka på ett för Hr Thiers (då
varande mimster för handeln och allmänna arbe:en)
ganska obehagligt vis. Deputerade kammaren har satt
ett utskott, för att granska summans användande, och
skall hafva gjort så beskaffade upptäckter, att de måste
anmälas offentligen i kammaren. Dervid väntas en
torm, som knappast torde kunna stillas af Thierss stora
konstfärdighet i ziffrors handterande.
Regeringen påstås hafva befallt, att alla utrustade
örlogsfartyg skola samlas i Toulon; äfven Makaus e-
skader lärer vara hemkallad från Vestindiska vattnen,
emedan, som det heter, försoningen med Förenta Sta-
terna gör dess vistande der onödigt. Dessa skepp
skola också infinna sig i Toulon. Hela detta arrange-
ment skäll antyda, att Frankrike kommer att på Spa-
niens södra kust drifva samma cooperationssystem, som
England på den norra. Vapen och ammunition skola
oafbrutet hållas Christinos tillhanda. — Tillåtelsen för
officerare och soldater att gå i Spansk tjenst bekräftas.
Spanien.
Gen. Iriarte skall d. 21 April hafva slagit en afdel-
ning Carlister vid Balascoin. - Cordova och Espartero
beredde sig till ett allmänt anfall mot Carlisterna, och
hade redan satt sig i rörelse mot Bilbao, som man fruk-
tade att se anfallet af Eguia; och Evans, som stod i
S. Sebastian, skulle stöta till hufvudsiyrkan, äfvensom
Triarte och Beruelle (denne med Algerska främlingslegio-
nen) skulle: operera från Pamplona-sidan. Cabrera hade
åter i Valencia blifvit slagen af Palarea.
Mendizabal och Isturitz duellerade d. 16 Apr., i an-
ledning af ett gräl i Procuradoreskammaren under de
batten om adressen. Hvardera sköt två skott, men
bom, hvarpå! sekundanterne (Procuradoren Seoane för
Mendizabal och Gr. las Navas för Isturitz) lade sig
emellan och förklarade duellen slutad; meu någon för-
soning kunde ej tillvägabringas.
Adressen hos Proceres synes blifva något svår; det är
föreslaget, att den skall innefatta ett par obehagliga
punkier, som lägga regeringen till last: mordet på
Cabreras mor samt ohyggligheterna och de juridiska
morden i Saragossa. Debatterne om förslaget voro
skarpa, och Hr Meudizabal måste åter framdraga de
upplysningar, han redan afgifvit hos Procuradorerna om
Cabreras moder m. m, Tre biskopar angrepo rege-
ringen för beslutet om klostrens uphäfvande. — Äfven
hos Proceres yttrades, nästan, högljuddare än hos Procu-
radorerna, öfvertygelsen em nödvändigheten af Englands
och Frankrikes cooperation, - Mendizabal tvangs att
yttra sig och medgaf, ait han räknade på qnadrupel-
alliancens biträde; och att han icke vore obenägen för
en cooperation, såges af Portugisiska trupparnes emot:
tagande i Spanien.
Financeroe äro på gen usla fot, att icke ens uibe-
talning kan ske till hofbållningen.
Don Carlos skall hafva till Erkebiskop af Toledo ut-
nämnt den !bekante Biskopen af Leon, som också af
Påfven fått investituren. Deita har i Madrid väckt stor
uppmärksamhet, emedan denna åtgärd förmodligen skulle
föranleda till öppen fiendskap mellan Påfven och Spanien.
England. as
Irländska municipalreformbillens hblifvande öde i Of-
verhuset synes knappast mera kunna betviflas. : Då Lord
Melbourne d. 26 April föreslog, att Huset skulle för-
vandla sig till komite, för att diskutera Hillen, uppsteg
Lord Fitzgerald and !esci (densamme som förut varit
Engelsk minister här i Stockholm) och föreslog samma
amendement, som Tories, då billen var i Underhuset,
proponerade der, men hvilket ej gick 1genom, nemli-
gen att alla munmcipaliteter i Irland skulle helt och
hållet afikaffis. Lord Fitzgerald ville att komiten skulle
förses med instruktion, att rekommendera åt Huset
detia municipaliteternes afskaffande, och hans å-
sigt segrade äfven med 203 röster : mot 119.
