De utländska posterne, som bordt arkomma i går,
inträffade ej förr än i dag på morgonstunden. Tidnin-
garne som de medfört, gå från Paris till och med d. 27,
och från London till och med d. 29 April. De sena-
ste Hamburgerbladen äro af d. 3 dennes.
Frankrike.
Allmänna uppmärksamheten är egentligen upptagen
af de båda Prinsarnes resa och af kanonstöperier om
dess ändamål och troliga följder. En märklig företeel-
se är det ända till äcklighet dryna smicker, hvarmed
de doktrinära bladen öfversålla. de båda Kungliga plan-
torna, till den grad, att det vida öfvergår, hvad de le-
gitimistiska bladen kostade på Angouleme och Berry un-
der restaurationen. Journ. des Debats synes öfverträf-
fa alla sina medbröder, och upphöjer till himla tronarf-
vingens höga själsgåfvor och förvärfvade krigsära (?)
samt Her tigens af Nemours sträfvande till storhet i sin
broders fotspår. Huru pass J. des Debats (d. v. s.
Hr Guizot) förstår Juli-monarkien eller någon annan -
konstitutionel monarki, synes af följande passage : Hit-
tills hade våra ambassadörer blott underhandlat med
regeringarna; Hert. af Orleans skall underbandla med
Furstarna sjelfva. Hittills voro vi representerade :hos
de främmande kabinetterna; hädsinefter skola vi re-
presenteras hos dynastierna, och det af en prins, som
känner den höga rang och det oskatibara värde, hvilka
ligga i kraften af nationens vilja. — Tidningafna sys-
selsätta sig med de minsta detaljer af arrangementerna
för resan. Hertigen af Orleans skall resa under
namn af Grefve af Eu, och den yngre brodren
såsom Grefve af Penthiövre. Parisiska polisen har
satt sig i kombination med alla Tyska poliser, för att
förmå dem tll vaksamhet och nit under Prinsarnas vi-
stande i deras respektive områden. Man skall hafva
fått försäkringar om ganska vänskapligt emottagande öf-
verallt; hvilket storligen lärer hafva förbluffat legitimi-
sterna. Den hberala pressen deremot anser möjligheten
af resan hafva uppstått genom ett närmande 1 tänkesätt
mellan Franska hofvet och de absolutistiska; - och då
desse icke det ringaste vikit från sina principer, mås:e
Franska styrelsen hafva nårmet sig den absolutistiska
politiken. Ändamålet med hela det stora företaget är
också ett föremål för gissningar. Jourp. du Commerce
yttrar, hvad som ock torde vara sanringen närmast,
eller att en förmälning åsyftas med Prinsessen Maiia
Theresia Isabella, Erkehertig Carls älsta dotier. Man
hsde, heter det i nämnde blad, förut ämnat henne åt
Krorprinsen af Bäjern; men han behagade henne
icke. Deita ville lika litet lyckas den Ryske thron-
arfvingen, som 1 Töpliiz presenterades för henne. Det
taltes äfven em Korungen i Grekland; men både hen-
nes far och Kejsaren ansågo Grekiska thronpen nåcot
osäker och voro föga hågade för förbindelse med Ryss-
land. Prinsessan har dessutom flera gånger fått löfte
alt icke blifva ett offer för politiken; och således kom-
mer det derpå an, om Hertigen af Orleans kan lyckas
behaga henne.
Man yttrar temliger. oförtäckt, att Pol:ckarnas förvis-
ning varit ett försoningsoffer, hvärmed de absolu-
tistiska hofvens vänskap och gunst skulle vinras
för den tillamnade ressn. På annat sält kan man icke
förklara strängheten mot ett företag, som stod i fullkom-
lig enlighet. med kamrainas, vid sessionens början yt-
trade tänkesätt, och:dessutom på förhand var gilladt af
inrikes ministerns vikarie. Gasparins nämrde — bifall
samt hans uppgilt, alt åtgärden var föranledd af Ryska
beskickningens reqvisition, äro ställda utom tvifvelsmål,
