nom kringgardaning med författningar, kan jemnvigt 1 sta-
ten; åstadkommas, likasom böljorna på hafvet, sedan de i
stormen stridt mot hvarandra, endast genom sin egen tyngd-
kraft kunna återfå sin jemna yta. em
Af huru väsendtligt värde är således ej ett arbete, som
ger mängden klara begrepp i detta afseende, och ger dem
på ett så angenämt sätt, att de med nöje inhemtas? Ett
sådant verk är Miss Martineaus noveiler, och detta räknar
Litteraturtidningens recensent för ett öfverflödigt och torrt
arbete, endast frambringadt af skrifklådan! man har nyligen
sett i berörde tidning recensioner framläggas såsom Red:s
egnz2, öfver böcker som den ej läst. Förmodligen är sam-
ma förhållande med Miss Martineaus noveller. Den som
vill läsa dem, skall snart få ett annat begrepp. Sjelfva
hennes företal ger anledning att beundra den djuphet och
kiarhet, hbvarmed- hon genomskådar ett ämne, so. visserli-
gen, isynnerhbet för ett fruntimmer, har ett skenbart mot-
bjudande yttre; men må man följa hennes anvisningar,
och saart skall man komma till en kärna, som skall tillfred-
ställa hvar och en, hvilken intresserar sig förj allmänt och
enskildt välstånd.
Språket är verkligen klassikt, enkelt, fullkomligt enligt
med natuien af de kretsar Miss Martine2au skildrar, och ett
stort bevis för sanningen och förträffligheten af hennes ideer
är den begärlighet med hvilken de fleste bildade länder
sökt tiliegna sig dem. Visserligen är ej allt direkt använd-
kart för Sverige, men den förståndige vet pog att utleta
hvad som anstår honom; ty boken är ratienel och ehuru
egentligen skrif:en för England, dock till sina hufvudprinci-
Per applikabel för hva: je land.
varje häfte utgör väl ejt helt för sig, men åen ena prin-
.cipen utvecklar sig så ur den andra, hvarje hushbållsgren
griper så in i den andra, och alla tyckas utgå från en rot,
att man knappt vet hvilket häfte man bör gitva företrädet,
och egentligen bör ej något u:eslutas ur samlingen, om man
önskar en fullständig framställning af saken. Vi vilja emel-
lertid i få ord yttra oss öfver de utkomna häftena i den
ordning de följt på hvarandra. Si
Det hela består af 25 häften. 2
N:o i Lifvet i öknen framställer en liten koloni på Goda-
Hoppsudden, som dHlifvit utplundrad af Buskmännen, och
småningom blott genom naturens gåfvor och egen, väl för-
delad arbetskraft, återhemtat sig och på nytt uppblom-
strar, De deri dels praktiskt, dels theoretiskt framställde
lärorna äro så sanna och enkla, att någon motsägelse knapt
kan ega rum; endast köpmannen tycks vara något vanlot-
tad, eller åtminstone ej framställd, såsom den rätta syftnin-
gen af hans yrke förtjenar. I stället att alla koloniens in-
nevånare blefvo köpmän, för att genom byte af sina nalm:-
alster, förskaffa sig andra förnödenheter från Kapstaden,
bade köpmannen ensam bort öfvertaga detta bestyr. Säkert
hade det varit angenämare för köpmännen i Kapstaden, att
hafva göra med en affärsman, än med många, som ej voro
det, och han hade då uppfyllt köpmannens rätta ändamål,
som bör vara att b-fordra omsättningen af konstens och na-
turens alster, och ej synts så öfverflödig, som nu, och hvil-
ket han, i ett väl ordnadt samhälle, visserligen ej är. ,
N:o a Kullen och Dalen framställer under bilden af en
slags eremit på en kulle, och ett jernbruk i en dal, det o-
rätta i att skrinlägga sin förmåga och sin förmögenhet, af
fruktan att förlora den, och deremot de välgörande fruk-
terna af väl använda rikdomar och själskrafter; samt der
efter de svåra följderna af de hos den obildade rådande för-
domen, att arbetsbesparing genom machineri skulle göra de
arbetande skada. 7
N:o 3 Bra och Gården Brooke är en täck bild aflandt-
lifvet, der olyckan af de allt för små hemmandelarne och
det vanliga brukningssättet i bylag, ställes bredvid förde-
larpe af ett väl insättadt, större landtbruk och ett förnuf-
tigt enskifte. Om detta rätt begrundades, skulle säkert
snart en gräns sättas för de förra och fördomarne mot: det
sednare skingras,
N:e 4 Demerara, en fasansfull men iotressant skildring
af slafväsendet och de oriktiga grundsatser, hvarpå det
hvilar, uppväcka rysning öfver de blinda intressen, som
ännu kunna försvara det, och tacksamhet met hvar och en
som bekämpar det. sr
KIEL NE RISET SENSE TSE (rt ERITREA ATT EE DRSEISPLEA kyr
Slutligen lemnar hvarje häfte en recapitulation af de
rurdsatser, som blifvit framställde deruti, och hvilket re-
censenten i Litteraturföreniagers tidning nu funnit alit för
löjligt; då Ins. deremot anser det för en stor vinst, att i
detta, såsom i alla läroämnen hafva en dylik kort och
tydlig ledning för minnet och fattningsgåfvan, i synner-
het i ett arbete, som äfven är författadt för dem, bvilkas
logiska begrepp vanligtvis ej blifvit serdeles klarade.
Efter den vanliga methoden borde vi nu, för att styrka
vårt omdöme, bifoga några utdrag; men hvarje häfte är
bvarken drygare eller dyrare, än att hvilken vettgirig som
häst kan köpa och läsa det, och vi äro öfvertygade attlä-
sare af både lägre och bögre bildningsgrad ejskola under-
låta att lägga sig till fortsättningen, endast de med efter-
tanka läst det första häftet af detta arbete, som på ett
vackert sätt slutar sig till bemödandet af sällskapet för
nyttiga kunskapers spridande.
————N
I OO MMMM