nom kringgardaning med författningar, kan jemnvigt 1 staten; åstadkommas, likasom böljorna på hafvet, sedan de i stormen stridt mot hvarandra, endast genom sin egen tyngdkraft kunna återfå sin jemna yta. em Af huru väsendtligt värde är således ej ett arbete, som ger mängden klara begrepp i detta afseende, och ger dem på ett så angenämt sätt, att de med nöje inhemtas? Ett sådant verk är Miss Martineaus noveiler, och detta räknar Litteraturtidningens recensent för ett öfverflödigt och torrt arbete, endast frambringadt af skrifklådan! man har nyligen sett i berörde tidning recensioner framläggas såsom Red:s egnz2, öfver böcker som den ej läst. Förmodligen är samma förhållande med Miss Martineaus noveller. Den som vill läsa dem, skall snart få ett annat begrepp. Sjelfva hennes företal ger anledning att beundra den djuphet och kiarhet, hbvarmedhon genomskådar ett ämne, so. visserligen, isynnerhbet för ett fruntimmer, har ett skenbart motbjudande yttre; men må man följa hennes anvisningar, och saart skall man komma till en kärna, som skall tillfredställa hvar och en, hvilken intresserar sig förj allmänt och enskildt välstånd. Språket är verkligen klassikt, enkelt, fullkomligt enligt med natuien af de kretsar Miss Martine2au skildrar, och ett stort bevis för sanningen och förträffligheten af hennes ideer är den begärlighet med hvilken de fleste bildade länder sökt tiliegna sig dem. Visserligen är ej allt direkt användkart för Sverige, men den förståndige vet pog att utleta hvad som anstår honom; ty boken är ratienel och ehuru egentligen skrif:en för England, dock till sina hufvudprinciPer applikabel för hva: je land. varje häfte utgör väl ejt helt för sig, men åen ena prin.cipen utvecklar sig så ur den andra, hvarje hushbållsgren griper så in i den andra, och alla tyckas utgå från en rot, att man knappt vet hvilket häfte man bör gitva företrädet, och egentligen bör ej något u:eslutas ur samlingen, om man önskar en fullständig framställning af saken. Vi vilja emellertid i få ord yttra oss öfver de utkomna häftena i den ordning de följt på hvarandra. Si Det hela består af 25 häften. 2 N:o i Lifvet i öknen framställer en liten koloni på GodaHoppsudden, som dHlifvit utplundrad af Buskmännen, och småningom blott genom naturens gåfvor och egen, väl fördelad arbetskraft, återhemtat sig och på nytt uppblomstrar, De deri dels praktiskt, dels theoretiskt framställde lärorna äro så sanna och enkla, att någon motsägelse knapt kan ega rum; endast köpmannen tycks vara något vanlottad, eller åtminstone ej framställd, såsom den rätta syftningen af hans yrke förtjenar. I stället att alla koloniens innevånare blefvo köpmän, för att genom byte af sina nalm:alster, förskaffa sig andra förnödenheter från Kapstaden, bade köpmannen ensam bort öfvertaga detta bestyr. Säkert hade det varit angenämare för köpmännen i Kapstaden, att hafva göra med en affärsman, än med många, som ej voro det, och han hade då uppfyllt köpmannens rätta ändamål, som bör vara att b-fordra omsättningen af konstens och naturens alster, och ej synts så öfverflödig, som nu, och hvilket han, i ett väl ordnadt samhälle, visserligen ej är. , N:o a Kullen och Dalen framställer under bilden af en slags eremit på en kulle, och ett jernbruk i en dal, det orätta i att skrinlägga sin förmåga och sin förmögenhet, af fruktan att förlora den, och deremot de välgörande frukterna af väl använda rikdomar och själskrafter; samt der efter de svåra följderna af de hos den obildade rådande fördomen, att arbetsbesparing genom machineri skulle göra de arbetande skada. 7 N:o 3 Bra och Gården Brooke är en täck bild aflandtlifvet, der olyckan af de allt för små hemmandelarne och det vanliga brukningssättet i bylag, ställes bredvid fördelarpe af ett väl insättadt, större landtbruk och ett förnuftigt enskifte. Om detta rätt begrundades, skulle säkert snart en gräns sättas för de förra och fördomarne mot: det sednare skingras, N:e 4 Demerara, en fasansfull men iotressant skildring af slafväsendet och de oriktiga grundsatser, hvarpå det hvilar, uppväcka rysning öfver de blinda intressen, som ännu kunna försvara det, och tacksamhet met hvar och en som bekämpar det. sr KIEL NE RISET SENSE TSE (rt ERITREA ATT EE DRSEISPLEA kyr Slutligen lemnar hvarje häfte en recapitulation af de rurdsatser, som blifvit framställde deruti, och hvilket recensenten i Litteraturföreniagers tidning nu funnit alit för löjligt; då Ins. deremot anser det för en stor vinst, att i detta, såsom i alla läroämnen hafva en dylik kort och tydlig ledning för minnet och fattningsgåfvan, i synnerhet i ett arbete, som äfven är författadt för dem, bvilkas logiska begrepp vanligtvis ej blifvit serdeles klarade. Efter den vanliga methoden borde vi nu, för att styrka vårt omdöme, bifoga några utdrag; men hvarje häfte är bvarken drygare eller dyrare, än att hvilken vettgirig som häst kan köpa och läsa det, och vi äro öfvertygade attläsare af både lägre och bögre bildningsgrad ejskola underlåta att lägga sig till fortsättningen, endast de med eftertanka läst det första häftet af detta arbete, som på ett vackert sätt slutar sig till bemödandet af sällskapet för nyttiga kunskapers spridande. ————N I OO MMMM