tikel är af följande innehåll: Nyligen har man i Aftonbladet, underrubrik: Presten Eolm och Smeden Kolm, sett en medborgare. rykte på det svåraste sätt angripas, Det försvar den förolämpade isamma tidning låti. införa, bar föranledt nya tillmälen, eller rättare sagt, framkallat lt gammalt, som bordt få ligga qvar i det mörker, dirtiil det med skäl dömdes. Det bevisar ingenting, Det tillbör en kristetig pligt att försvara sin nästas heder. Jag tror mig derföre höra yttra föjjande så snart Prosten Holm tillträdt Själevads Pastorat, sökte han att der införa sträng ord ing, och blef allmänt älskad ech aktad. Församalivgen byggde för honom en större pre-tgåras yggnad, troligen den vackraste, om funnits i norra Ångermanland. Efier någoa tid ökte Prosten Holm att afskaffa de så kallade vallkiwasen i alimogens kyrkstugor. Religion, moral och anständighet fordrade det. Själevads sktningsvärde socknemän insägo det rätta häruti, och å-t länder dem till heder, att de i allmän sockenstämma beslöto kalasernes afskaffande. En eller annan klef dock missnöjl, och saken måste sluteligen hos Regeringen afdömas, der Prosten Holms åtgärd gillades Men bränvins brännings interesset be? såradt, äfvensom de socknehandlardes, som ville afsitta rumm, cognac etc. — Prosten Holm fick fiender. Det vore orättvist att ej till. rkänna Pr-esten Holm det goda han verkat. Han har gifvit Norrlands allmoge en firesyn i jordbruket. Han har låtit bygga en sädesria och utgitvit eu tryckt beskrifving om rior, samt författat en fö:tjenstfu!l lärobok till undervisning för Angermanlanvds allmoge i landthushålining. Äfv n har han nyligen låtit anl:gga ett lärftsblekeri för allmänbeten, efter en ny metbod, hvarigenom Norrlands goda läsfter snart i hvithet och appreture torde komma att täfla med utländska. Förde!eti häraf ligger i full dag. Huru litet man bör to alla :ykten, synes af hv:d Hr Lzgmanrnen Munck 2f Rosenschöld låtit 1 Aftonbladet införa, hvarigenom beskylningen, att Prosten Holm bastat och bundit en oförvunnen, tillintetgöres. Denna Hr Lagmannens uppgift länder honom så mycket mera till heder, som mean vet, att Hr Lagmannen och Prosten Holm ej sätlan haft stridigheter sins emellan. : För min del anser jag för en pligt, att på detta sättibetyga Hr Prosten fHolm min högaktning och tacksamhet för dess varraa kärlek för Konung och fosterland, och för allt godt han gjort för Väs:er-Norrland Hernösand den 21 April 1836. H. Mörner: EN RÖRANDE SCEN I MUNCHEN. Det i Minchen utkommande officiella bladet innehåller, i anledning af Konung Ludvigs hemkomst från Grekland, följande artikel, hvilken vi ansett förtjent att återgifvas i öfversättning. Konungen är hemkommen från Hellas! — Ifrån Mains böljor till stranden af Bodensjön ; ifrån bräddarna af den gamla Rhenfloden in ?j de Böhmiska skogarnas natt skallar ett enda jubelrop åter i landets dalar, och en gemensam glädjestråle gePnomblixtrar de trogne Bäjrarnes hjertan. Konungen är återvänd! — så tonar (tönt) det ur munnen på ?de jublande (aufjauchzenden) millionerna! Fäderneslandet helsar åter sin häftigt älskade herre, och de trogna barnen skåda åter fäderneslandets faders af äran omstrålade anlete. Om också dystra moln drogo upp på bimmelen, och regnskurar och snömassor hvinade om hvarandra i stormen, så strålade dock glädje och munterhet på de tusende sinom tusendes anleten, hvilka redan på morgonen syntes på gatorna, längtansfullt motseende den häftigt älskade Konungens en: omst. Klockan 4 förkunnade alla hufvudstadens klockor H. Meajts ankomst till Burgfrieden, och då tonerna, rena och klara oaktadt yrvädret, tonade hän (hintönten) öfver den trogna stader, då häfde (hoben) sig mäktigare allas bröst, då strömmade tårar af fröjd ur många tusendes ögon och då han närmade sig, den hett älskade (heissgeliebten) monarken, vid sidan af den allälskade (allgeliebten) Drottningen, åtföljd af de trogna Pbarnen och öfriga medlemmar af det Kongl. Huset, ?då öfvertonade (iibertönte) folkets jubel klockornas ljud och musikchörernas högtidsstycken, och likt det brusande hafvets dån, steg jubelropet: Hell Konungen, upp åt himmelen! I alla hjertan ljuder det åter: Ludvig! Konung! Fader åt fäderneslandet! Du, rättyvise och ihärdige, Du den mildaste bland Furstar, var helsad af det trograste bland folk ! Detta stycke är onekligen så vackert, att om det icke vore på Tyska, skulle man vara frestad att tro det författadt af sjelfvaste Svenska Akademien; ty om också i några delar underlågset lyfiningen i de adresser af enahanda art, som man hört ifrån de aderton, kunna likväl andra delar nära nog jemföras med sjelfva det ryktbara: fridhelsar all verlden, i ett af vår odödlige Wallins sednaste tal, hvars orientaliska prakt blifvit å ett så interessant sätt b:lyst uti skriften: 1720, 1772, 1809. Det sypes af den Böjerska artikeln nogsamt, hvilken stor orättvisa ligger uti de rykten, som äro gängse i Europa angående det missnöje, som i Bäjern skall råda mot Konung Ludvig för hans ultraspolitik;t hans intolerens emot tryckfriheten, de flere politiska rättegångar, domar af landsflykt, och mångåriga fästningsstraff mm 4 Anm hAnKR Unga vn Caram Inträffar andar darna EEE SEO UUIRSUESEE SES TISERESE SSU USES SS TEE