de respective Bruten meddelas i mån af deras påräkneliga skogsoch koltillgångar, samt med fästadt afseende å belågenheten inom eller utom tackjernsblåsande bergslag; samt sluteligen, att en sådan frihet bäst sattes i utöfring genom obegränsad smidesratt för de härdar, fom kunna anses försedda med, eller erhålla privilegium å oafbrutet smide, hvarföre antingen fix skatt för härden borde erläggas, eller viss grundskait för gamla smidet, och en lägre, allt efter tillverkningsbeloppet omskiftande, för hvad derutöfver vid de bestämda härdarna utsmiddes. Om riktigheien af de två första af dessa slutsatser lärer väl ock hvar och en rättänkande och i ämnet hemmastadd vara öfvertygad; men svårare är att inse, att det: föreslagna tillämpningssättet emotsvarar den frihet man velat åstadkomma, och kan sammanstå med rättvisa emot alla, Skärskådar man Kongl. Kollegii förslag värmare, skall man till en början finna: att, ehuru i motiverne till 1 GQ. antages, att en emot behofvet svarande skogsoch koltillgång alltid, hädanefter som hitintills, måste ligga till grundför privilegiet och dess vidd, hinner man dock icke längre än till 6 . förr än det märkes, att man, med ulieslutande af visst tillverkningsbelopps bestämmande i privilegiet, och med egaren lemnad frihet att drifva tillverkningen för härden så högt han gitter, förbisett det nyssnämnde hufvudmotivet; och som än märkbarare glöommes i 7 6. deri sökanden medgifves rättighet, att anlägga härd med oinskränkt smide, endast han derföre kan uppvisa en förut opåräknad kolfångst af 900 läster århgen, grundande sig på det vid samma 4 uppgifne motiv, att 2 läster kol anses erforderlige för beredandet af 1 skeppund stångjern, och att 450 skeppund århgen medhinnas för hvarje härd; detta allt, oaktadt det vid åtskillige jernverk inom riket, redan för flere år sedan, för tvenne härdar, med begagnoande af tysksmide, årligen medhunnits från 1200 till 1500 skep. smide — hvilket efter den som motiv angifne beräkningen, skulle erfordra en årlig koltillgång af 1300 läster för hvarje härd; — hvaraf möjligheien än ytterligare besannas, så väl af de sammanstämmande resuliat, som vunmis vid de ställen, der Tysksmide med ökad personal blifvit igångsatt, och af flere exempel från främmande länder, som ock af de, på jerrkontorets bekostnad utgifne och af Hr Direktör af Uhr högst förmånligt vitsordade Rosborgs underrättelser rörande stångjernssmidet, deruti, f. 21, ibland annat anföres: att då tackjernet är fritt ifrån oarter och välverkadt i masugnen, bör: för en härd och hammare kunna tillverkas 18 skep. godt och väl smidt stångjerni veckan, af ordinarie sorter, och 720 skep. om året. — Men, huru har man härvid tänkt på näringens framtida bestånd och vården om andras rätt? — Och hvad som än värre år, en sådan, öfver beräkningen uppdrifven tillverkning, med dermed följande för nåner, tillkommer endast der; som af ädet blifvit gynnade med de bästa råämnena och som lyckan tilldelt tillräckliga medel. att förse sig med de bästa verkstäderne och de flesta .arbetarne, och hvarpå den mindre väl lottade skulle blifva än ytterligare lidsnde om fix skatt blef påbjuden. — Att Kongl. Kollegium äfven till någon del förmärkt, och vid tillämpningen varit bindradt af eti sådant förhållande, synes, såväl af den serskilda f. man nödgats göra för vallonsmidet, dervid, enligt det uppgifna motivet, 7 Q:s stadgande och grunder äro otillämpliga och missledande, som deraf, att förslaget ej i ringaste måtto vidrör Engelska vallonssmidet (det så kallade Lancashiresmidet), Moreliska smidet, ) eller någon af de nya förordningar i smidessättet, som på många ställen ärv antagna, och -:som med få undantag hufvudsakligen åse ett högt uppdrifvet tillverkningsbelopp, och slutligen, äfven på den olika grundskatt, som bruken skulle vidkännas. — Ehuru ett annat wotiv för den sistnämnde åtgärden uppgifves i axiomet: att den skattdragande bör deltaga i sammantagna skatten, i mån af den relativa vinsten, men som härvid för ingen del kan tillämpas, då den enskildes vinst, den må härleda sig: ifrån hvilken näring som helst, beskattas genom bevillning. Efterforskar man vidare hvad som egentligen förstås med bhelfry härd, så erfar men att alla närmare uppgifter saknas, om dermed menss ett eller flera under en kåpa eller rökgång inneslutne smältrum, om dessa sednare kunna inredas till hvilka dimensioner som helst, och om dervid kan begagnas huru minga formar man behagar, m. m. — Hvilket rikt fält för tvister och förordningens omkringgående. — Till bestyrkande häraf må här endast anföras: att år 1832 nedsmältes och raffinerades vid Söderfors bruk, FÖR EN HÄRD, 2192 skepp. 12 lisp. tackjern, under en tid af 11 ) Månne man vid Morellska smidet skall skatta för 3 hardar, oaktadt endest 2 äro i oafbruten gång, eller skall detta arbetssätt förbjudas der 3 helfria härdar icke. enligt förordningem lunna anna? allan