Vänskap. (Bifall.) En annan och högst vigtig artikel af
min politiska trosbekännelse är grundsatsen af religions-
frihet. Mitt hela lif har varit ett fortsatt bemödande,
att göra samvetet fritt. (Fortsatta bifallsrop.) Jag har
alltid ansett religion alltför vigtig, att menniskor i sina
politiska rådkammare skulle få blanda sig den. Det
är en helig sak, emellan menniskan och Gud — emel-
lan Skaparen och det skapade. Skaparen ensam kan
ransaka menniskans hjerta; — menniskan ser blott det
yttre. — Skrymtaren kan antaga skenet af religion, och
den gudlige tyrannen kan begagna den såsom förevänd-
ning för förföljelse. — Jag tror derföre att man bör
låta samvetet vara fritt från den oskärande mellankom-
sten af mensklig lag. Och jag vill säga er ännu en sak: jag
håller före, att hvar och en bör betala sin egen prest. — Till
och med presten sjelf vinner på en sådan inrättning — ty
han blir mera uppmärksam på de pligter, som tillhöra hans
kall — mera angelägen att vaka öfver deras andliga bä-
sta, som frivilligt betala honom. (Bifallsrop och hand-
klzppnoing.) Om någon kom till en af oss och sade:
Jag har en process och behöfver en advokat, ni må-
ste betala honom, skulle vi icke skratta honom midt
upp i synen? Om en annan kom och sade till eder:
Min son är sjuk, och ni måste betala läkarearfvodet
för honom, månne ni ej skulle säga, att sonen vore
sjuk och fadren galen? (Skratt.) Hvad rörer mig den and-
lige läkaren mera än den verldslige? Jag vill icke be-
tala någen annan läkare än den jag behöfver begagna.
(Bifall) Detta är sundt förstånd och allmän ärlighet,
och dessa egenskaper börja Gudskelof nu att: blifva tem-
ligen allmänna. (Höga bifallsrop.) Det finnes intet
land i verlden, der sundt förstånd och ärlighet hafva ett så
stort inflytande, som i England. Huru kommer det väl
till, att en liten ö blifvit verldens beherrskarinna? Hvad
är väl orsaken, att under sekler ingen nation varit trygg,
så länge England varit dess fiende? (Bifall.) Jo, eme-
dan, i trots af många dåliga inrättningar, Engelsmannen
alltid hållit ryggbenet i det sunda förståndet obrutet och
orördt. (Bifall.) Det är detta sunda förstånd, som be-
ständigt varit motgiftet for Torymän i England, och
det var saknaden af denna ovärderliga egenskap, som
höll andra nationer under oket. En Fransman ville en
gång bevisa för en. Engelsman , hvad denne för ingen
del kunde förmås att tro — att Frankrike var England
öfverlägset. Hvem var det väl — sade Fransmannen
med en triumferande min — som fann på krås till skjor-
tor? Var det icke en Fransman? Ja visst — svarade
John Bull, och drog på munnen — men det var Eng-
land, som uppfann skjortor till kråsen. (Skratt.) Det
är detta slags sunda förstånd, som är öfvervägande i Eng-
land, och jag uppträder här såsom en apostel för det
sunda förståndet, sanningen, rättvisan och friheten.
(Slut e. a. g-)