är, att hon ännu icke blott påminner sig, utan till och
med har qvar någon omhet för sin fästman, den ärlige
Simon, och att hon ej allenast bland det guld, hon
stför omkring sig, äfven strör något åt en gammal fattig
man, som bott i samma hus med henne, når hon sjelf
var fattig, utan emottar honom med godhet och utan
all slags högdragenhet. En ny tablå flyttar oss till en
danssal, der den fordna fru St Victor, nu mera St Marc
ger en fete. Hon är redan öfver 30 år och tillbedjar-
ne ha börjat aftaga, äfvensom krediten. Hennes sista
tillflygt är försäljningen af några juveler, hvarmed hon
skulle betala en förfallen revers. Hr Alexander skulle
ombesörja denna försäljning, men Hr Alexander spelar
bort penningarna, och frun är på vägen att bli bysatt,
då den gamle mannen infinner sig och erbjuder henne
en fristad i sin vindskammare.
3:dje akten börjas, och spelaren Alexander är nu en
Marktschrejer, som på öppen gata gör taskspelarekon-
ster och spår i kort. Mamsell Elise har nedsjunkit
till en torftig och smulsig gumma och sjelfva WVicto-
rine är fattig och föraktad, men behåller ännu sitt go-
da hjerta. Alexander uppdrar åt henne, att, såsom
okänd, på ett lånekontor beläna en pant, för hvilken
hon måste ha åtminstone 300 Francs. Panten är stu-
len, Victorine misstänkes derför, och detta sker i när-
varo af sjelfva hennes fordna fästman Simon, som är
korporal vid Nationalgardet och anländer med en pa-
trull, för att fängsla tjufven. Hon kan ej bära denna
vanära, utan föredrager döden och kastar sig i ström-
men. — Den 5:te och sista tablån återför oss emed-
lertid helt oförtänkt till Victorines lilla rum. Hon lig-
ger på sin säng liksom i första aktens slut, hennes lam-
pa brinner ännu, hon är ännu ung, vacker och oför-
derfvad; hennes fästman klappar på dörren, för att i
all tukt och ära föra henne till brudstolen; hon följer
honom dit och ger afsked åt sina trolösa vänner.
Ehuru detta stycke hörer till samma klass som
Trettio år af en spelares lefnad, Femton år i Pa-
7is, med hvad mera dessa tablåstycken heta, som nu
kommit i bruk, är likväl ideen pikant nog, och gjorde
äfven sin goda effekt; afsigten är god, och idyl-
-len, om den ,icke egentligen bräker, är åtminstone
from och oskyldig. Vi vilja tro, att den skall föra
mången flicka mbd ett vackert ansigte och en lättrörd
själ på dygdens väg. De ha visserligen förut haft Mo-
ses och Profeterna, men likväl icke bättrat sig. Nu
har deremot den döda uppstått; få se hur det vill bjel-
ipa.
Emot utförandet var ingenting att påminna. Mamsell
Högqvist var en täck och intagande Victorine, på en
gång predikande dygden och lockande till affall derifrån;
Fru Bock och Hr Hyckert, i synnerhet den sistnämn-
de, fyllde väl sina platser såsom Elise och Alexander.
Kanhända varlikväl Marktschrejarens figur något för
cynisk. Balen i 2:dra akten var ganska väl arrangerad,
och Mamsell Högqvist deltog deri med en lätthet, grace
och elegans, som icke öfvertraffades af någon bland de
dansande af profession.
Man hade äfven, för att ännu mera illustrera detta
detta stycke, med mycken omsorg arrangerat musik till
scenerna vid Victorines insomnande och uppvaknande,
hvilket icke obetydligt bidrog att höja effekten. — Ef-
ter piesens slut spelade Hr Bock ett thema med varia-
tioner, hvilket gaf honom ett nytt tillfälle, att skörda
ett förtjent bifall for sin vackra ton och sin utmärkta
färdighet.
Efteråt gafs en. gammal bekant, Skomakaren i Da-
mas, ett stycke, som just icke tål att man dissekerar
dess innehåll, men som har den egenskapen att vara rätt
roligt, för hvilken man också gerna förlåter dess synder
met rimligheten. Hr L. Kinmansson ersatte verkligen deri
Hr Hjortsberg, så mycket man kan vänta att under
nuvarande förhållanden se honom ersatt. — Huset var
alldeles fullt, och recetiagerskam, sora bland sina åskå- :
dare äfven räknade H. M. Drottningen samt DD. KK.
Kronprinsen och Kronprinssessan, blef efter spektaklets
slut, föremål för det vanliga efterspelet, att, hufvudsak-
ligen af konstkännarena på 5:te raden framropas, hvar-
vid hon höll ett litet, för tillfället lämpligt tal.
om EEE XXX OO ORO.
ANNONSER.