(Insändt.)
I anledning af Kongl. Krigs-Kollegii den 11 Mars
1833 utgifne kungörelse, införd i svensk författnings
samling N:o 18, frågas Herrar lagkloke:
Om befälet, som numera icke tillåtes bålla torpsyner,.
utan endast hvart 3:dje år, eller oftare, skall undersöka
ryttare- och soldat-torpens tillstånd, är: berättigadt for-
dra skjuts från torpet?
Om rust- eller rotehållaren, är berättigad öfvervara
synen å torpet, och om han skall underrättas om
förrättningen? i
Ora Konungens Befallningshafvande åligger till slik
syn förordna två kronohetjenter, en som förrättar Ssy-
nen, och en annan i egenskap af Kronoombud,
hvilket synes följa af stadgandet, att både syneförrätta-
ren och Kronoombudet, alltså två personer, berättigas
ull skjuts?
1830 års bevillnings-förordning stadgar, att adsto-
kater och de, som med laglig rätt biträda parter i
i rättegångar, skola beskattas från 73 tull 10 Rdr.
Då i förordningen gagnas uttrycket advokater och
de som biträda parter m. m., synes lagstiftaren hafva
förenat olika mening med båda benämningarda, eller ut-
trycker, och det senare icke vara en definition på det
förra. Då härtill vidare kommer, att hvarje välfräjdad
medborgare numera har rättighet att advocera, så synes det
som redaktionen af gamla bevillningsförordningen förbisett,
att rättigheten att biträda parter vid domstolar föregående
året eller 1829 blifvit utsträckt, äfven till andra än
speciminerade jurister. Vilja derföre Riksens Ständer
beskatta alla praktiserande jurister, så borde i nya be-
villningsförordaingen ej bibehållas gamla fraser, utan
gagnas ultrycket: advokater eller hvar och en som bi-
träder parter i rättegång beskattas till — Rdr.
För att hafva riktig reda på Herrar advokater och
hindra dem lurendreja sig från skatten, kunde tilläggas: