(Insändt.) I anledning af Kongl. Krigs-Kollegii den 11 Mars 1833 utgifne kungörelse, införd i svensk författnings samling N:o 18, frågas Herrar lagkloke: Om befälet, som numera icke tillåtes bålla torpsyner,. utan endast hvart 3:dje år, eller oftare, skall undersöka ryttareoch soldat-torpens tillstånd, är: berättigadt fordra skjuts från torpet? Om rusteller rotehållaren, är berättigad öfvervara synen å torpet, och om han skall underrättas om förrättningen? i Ora Konungens Befallningshafvande åligger till slik syn förordna två kronohetjenter, en som förrättar Ssynen, och en annan i egenskap af Kronoombud, hvilket synes följa af stadgandet, att både syneförrättaren och Kronoombudet, alltså två personer, berättigas ull skjuts? 1830 års bevillnings-förordning stadgar, att adstokater och de, som med laglig rätt biträda parter i i rättegångar, skola beskattas från 73 tull 10 Rdr. Då i förordningen gagnas uttrycket advokater och de som biträda parter m. m., synes lagstiftaren hafva förenat olika mening med båda benämningarda, eller uttrycker, och det senare icke vara en definition på det förra. Då härtill vidare kommer, att hvarje välfräjdad medborgare numera har rättighet att advocera, så synes det som redaktionen af gamla bevillningsförordningen förbisett, att rättigheten att biträda parter vid domstolar föregående året eller 1829 blifvit utsträckt, äfven till andra än speciminerade jurister. Vilja derföre Riksens Ständer beskatta alla praktiserande jurister, så borde i nya bevillningsförordaingen ej bibehållas gamla fraser, utan gagnas ultrycket: advokater eller hvar och en som biträder parter i rättegång beskattas till — Rdr. För att hafva riktig reda på Herrar advokater och hindra dem lurendreja sig från skatten, kunde tilläggas: