STOCKHOLM den 7 April.
Något hvar känner, ifrån sina yngre år, huru lätt oe-
nigheter och stimmaånde uppkommer ibland ungdomen
i en skola. Ett sådant gräl af mera löjlig än vådlig
beskaffenhet har nyligen äfven uppstått emellan ett par
äldre gossar inom vår namnkunnigaste Storskola, nem-
ligen den Historiska skolan i Upsala.
Akademie-adjunkten och jurisdoktorn Hr GC. O. Del-
dåen har nemligen för någon tid sedan utgifvit en vid
och bred, fastän icke djup förklaring emot lag-kommiteens
förslag till civil- oeh criminal-lag, hvaröfver bemälte dok-
tor uttalar en hel hop kringsväfvande förkastelsefraser, angå-
ende dess revolutionärt omstörtande natur m. m.; (hvil-
ken omstörtningstendens nemligen består deri, att Lag-
kommitden uti några förslag låtit gammal häfd vika för
rena förnufts- och rättsåsigter, äfvensom uppställt ett
nytt system i stället för en kodifikation af det gamla;
hvilket utgör en dödssynd i historiska skolans ögon,
för hvilken häfden eller gamla bruk utgör det egentli-
ga principium juris.) .. Nu har Professorn i laghisto-
rien, Hr C. J. Schlyter, i Sv. Minerva upträdt emot
denna Hr Delldens skrift. Hr Schlyter är förut känd i
det offentliga för sina vetenskapliga mödor, samt ut-
märkt för den bittra tonen i sina polemiska artiklar,
sednast några om mord och dråp, med ännu en annan
juris doktor Hr Lindblad, der striden fördes med en
sådan arghet å ömse sidor, enkannerligen å Hr Schly-
ters, att man tydligen såg, det kämparnas hufvudföre-
mål mindre Var att få reda på rätta betydelsen af or-
det dråp, än att få dräpa Awarandra. Hr Schlyter,
som icke tycker serdeles om att det finnes flere juris
doktorer än han sjelf, utom kanske Prof. Holmbergsson
som icke kan lefva så länge, har nu på samma sätt,
med en volym af sina landskapslagar i högsta hugg,
dragit ut att gifva sin medlärare i fakulteten, Hr Dell-
den, dråpslaget.
Anledningen härtill ar att det uti en föregående strof
i Minerva stått att läsa, det Professor Holmbergson
hade förenat sig med Doktor Dellden, äfven deruti, att
lagförändringar ej böra vara revolutionärt omstörtande,
utan successivt och varsamt sluta sig till det bestående.