JöÖrre Bluderanden Joseph ttenrtie ftojljsteadt, Srräd-
daren och Renovatören Friedrich Vilhelm Schmiedt
och förre handelsbetjenten Gustaf Greiner, haft all
möda ospard att i största hast till annat ställe undan-
skaffa och bortföra varorne, på det att, när säljarne,
som förr eller senare skulle finna sig vara lurade på
handeln, skulte återfordra sine varor, de då icke me-
ra skulle finnas i köparens värjo. Denna af Dahlin
.gjorda bekännelse har icke annat kunnat, än bestridas
af Greiner, Hoffstedt och Schmiedt, hvilka alla förne-
kat att om de uppgjorde handelsaffärerne hafva egt den
ringaste kännedom, eller deruti hafva haft den minsta
delaktighet; men Dablin, som synes vilja godtgöra si-
na begångue fel derigenom att han åtminstone gör allt
hvad han kan, för att återförskaffa de narrade säljarne
deras varor, har emot de nyssnämnde personerne anfört
flere omständigheter. — Så skall t. ex. Greiner, ibland
annat, den 17 sistl. Februari, då Dahlim häktades vid
förbör i Kongl. Poliskammaren, hafva jemte en annan
person, f. d. handelsbetjenten Pettersson (hvilken, så-
som numera för sinnessvaghet intagen å Danwiks Dår-
hus, icke ännu kunnat i målet höras), skyndat hem till
det af Dahlin och Greiner gemensamt bebodda rum,
och efter att af städerskan hafva erhållit kammarnycke-
len, gått in dit och med all skyndsamhet låtit derifrån
bortföra icke mindre än omkring 172 alnar dräll och
76 alnar vadmal, hvilka derpå blifvit förda till en hu-
. stru Thorell, der de kort derpå af polisbetjeningen an-
träffades. Detta hade skett utan att Dahlin afvetit det;
men då Dablin, sedan han blifvit förklarad skyldig att
träda !i häkte, yttrat sig vilja uppgifva hvarest han ha-
de alla varorne gömde, och af polisbetjening blifvit åt-
följd -hem, hade Greiner, som då återkommit hem, un-
derrättat honom hvarthän varorne blifvit förde, hvilket
han omtalat för polisbetjeningen, som derpå genast jemte
Dahlin begifvit sig till hustru Thorell der varorne äfven
funnits, Detta förhållande har: blifvit bestyrkt genom
vittnen, neml. städerskan, som intygat att Greiner - af
henne; begärt och erhållit nyckeln, och af en f. d.
Gardeskorporal Wallberg, hvilken vittnat att han varit
den, som på Greiners och Petterssons tillsägelse, ofvan-
berörde dag, från Greiners rum till hustru Thorell burit
en säck, hvars innehåll han likväl icke känt vidare,
än att han tyckt att det utgjorts af hoprullade tygstyc-
ken. — Emot Hoffstedt och Schmiedt har Dablin upp-
gifvit, att de den 2:dra sistlidne Januari på aftonen, då
handeln med Pehr Danielsson från Norra Angerman-
land uppgjordes, och medan Dahlin, efter varornes af-
lemnande, varit med Pehr Danielsson ute i föregifvet
ändamål, att förskaffa honom betalning, skola hafva
från förstugan till det hus, der Dahlin bodde, och hvar-
est varorne, som bestått af lin och skinn, blifvit inlag-
de, låtit bortföra omkring 10 lisp. lin och 7 st. får-
och getskinn; hvilka sedermera, då Pehr Danielsson å-
terfordrat sina varor derstädes, saknats. — Hoffstedt
och Schmiedt hafva väl nekat; men vid förhöret sistl.
lördag den 2 dennes, afhördes såsom vittuen 3:ne åka-
re, hvilka alla intygade att de berörde afton på Schmiedts
reqvisition åtföljdt honom till huset N:o 2 vid Johan-
nisgränd (samma hus der Dahlin och Greiner bodde),
och att ifrån samma hus en mängd lin utkastats i den
först ankomne slädan, som dermed blifvit fullpackad,
hvarpå den åkaren som körde denna, fått befallning
att köra ensam åt Köpmanstorget och der vänta Den-
ne åkare hade åtlydt befallningen, och sedan efter en
stund f. d. studeranden Hoffstedt, hvilken vittnet tyd-
ligen igenkände, kommit efter, hade åkaren jemte Hoff-
stedt begifvit sig till Hoffstedts hemvist vid Tawastga-
tan å Södermalm, dit varorne blifvit från släden inför-
da. De andra begge åkarne, hvilka tyckt att den
skyndsamhet, hvarmed linets utkastande och inläggning
i den första slädan bedrefs, gåfve anledning till miss-
tanka om något oriktigt förhållande, ,hade genast åter-
vändt till sin station vid Skeppsbron. Hoffstedt har
vidare äfven blifvit öfvertygad om; att hafva af Dahlin
emottagit omkring 9 lisp. lin, deraf endast blifvit till
rätta egaren återställde 4 lisp., hvilka genom gevaldiger
Leonpoldzs ferma åtgärd blifvit anhållne, i samma ö-
gonblick som de af en Instrumentmakaregesäll vid
namn ThorsEn skolat införas till skräddaren Schmiedt.
De öfriga 3 lisp. har Hoffstedt erkant att han försking-
rat på hvarjebanda sätt. — Dessutom har gevaldigern
Leonpoldz angifvit Hoffstedt för en annan sak, som
väl icke kan leda till serskildt ansvar, men om den år
sann, visar att Hoffstedt går systematiskt och grundligt
tillväga; nemligen att Hoffstedt hållit föreläsningar i kon-
sten att bedraga folk.
Dahlin har vitsordat Leonpoldzs angifvelse, och be-
rättat, det Hoffstedt skall hafva uti ett af Dahlin sistl.
höst å Södermalm hyrdt rum, gifvit ej mindre Dablin,
än Greiner och Schmiedt undervisning i konsten, att på
behändigaste sättet åtkomma sin nästas egendom. utan
att derföre stadna i något ansvar, och att Hoffstedt ic-
ke blott inskränkt sig härtill, utam äfven sökt inprägla
i de andra samfundsledamöterna sättet att förhålla oc