JO RR I. Fn rna bn
Dannemorasjön, Trollhätte Kanal- och Slussverks-an-
läggning, som, hade misslyckats för en Polheimer, Sö-
der-Telje kanalarbete, styrelsen och hufvudsakliga an-
läggningen af Eskilstuna förstad m, m. Jemväl om-
nämndes den Bergsmekanik, han utarbetat tillsammans
med Rinman, men hvari Nordvall lärer haft största
andelen m. m. En annan stor förlust hade Akademi-
en lidit genom Majoren C. P. Hällströms bortgånz.
Ehuru mera obemärkt, hade hanms verksamhet i sin
väg såsom topograf och genom en mängd verkställda
målningar, afvägningar och kartearbeten , samt andra
uppdrag, dem han ofta lönlöst, alltid med yttersta sorg-
fällighet förrättade, varit af ovärderlig nytta.
Sedan Ordföranden sålunda redogjort för de skiften
som inträffat inom kretsen af Akademiens ledamöter,
afgaf Professorn m. m. Frih. Berzelius, med den klar-
het och bestämdhet som tillhör alla hans skrifter, en
redogörelse for åtskilliga upptäckter inom fysikens, geo-
logiens och chemiens område. Vi beklaga att det icke
var oss möjligt att i minnet eller under en flyktig an-
teckning upplatta hela innehållet af denna intressanta
berättelse, än mindre af de öfrige embetsmännens; han
läste med så låg röst, att en stor del gick förloradt för
åhörarne, men vi skole emedlertid vidröra ett och an-
nat bland det märkligaste, då våra läsare sedermera
snart nog få tillfälle, att i Akademiens årsberättelse,
som kommer att tryckas, taga kännedom om det öfriga. .
De nya upptäckterna i chemien under detta år kun-
de icke jemföras med de nästföregående årens. Orsa-
ken härtill kunde man till någon del söka deruti, att
ju längre man kommer i denna vetenskap, dessto mer
invecklad blir den, och hvarje ny upptäckt fordrar der-
före en utomordentligt större ansträngning eller mera
ovanliga själsförmogenheter än förr. Frih. Berzelius om-
nämnde likväl några vunna resultater af forskningarna i
denna vetenskap. Deribland märkte man berättelsen om
de försök, hvarigenom det numera blifvit utrönt att äf:
ven uppvärmda kroppar repellera värme. Till
detta resultat hade man kommit genom observationer
på när en rund och kullrig kropp, t. ex. ett solglas,
lägges på en flat. Dervid observeras emellan den kull-
riga och, flata kroppen ringar af luft hvilka variera i
storlek efter olika värmegrader, och bevisa, att krop-
parne icke omedelbarligen röra hvarandra, utan att den
öfra kroppen hvilar på ett ehuru omärkbart luftlager,
hvars förändringar angifvas af de nämnda ringarna. —
Ett annat intressant försök har varit att utröna den e-
lektriska strömmens hastighet, hvarvid man gjort den
förvånande erfarenheten, att den öfverträffar sjelfva ljuset.
Om -man har en metalltråd, en svensk mil lång (vi tyck-
te, att detta tal nämndes), som afbrytes på tre ställen,
nemligen midt på och nära båda ändarna, men stycke-
na fogas så nära, att den elektriska gnistan kan springa
öfver de afbrutna ställena, så skall det befinnas, att gni-
stan, meddelad i den ena ändan af tråden, visar sig i
den andra ändan så i samma ögonblick att någon skill-
nad icke kan observeras, men midt på, ett, fastän föga.
märkligt, tidsmoment sednare. Afven har man genom
ett annat eget sätt utrönt den elektriska gnistans hastig-
het. Om nemligen en skifva, märkt med siffror såsom
en urtafla, på en axel sättes i den hastigaste rotation,
som man med mekaniska anstalter kan åstadkomma,
så att den löper omkring flera tusen hvarf i minuten,
så sammanblanda sig som man vet intrycken på ögat
af de serskilda siffrorna så, att ingenting på taflan kan
urskiljas; men om man så förer denna tafla i ett mörkt
rum, och applicerar en elektrisk gnista vid den yttre
kanten, der siffrorna befinna sig, så ser det vid denna
gnista ut som taflan stod stilla, och den siffra, somi det
ögonblicket varit midt för gnistan, synes tydligen. Detta
härrör naturligtvis deraf, att gnistan gått så hastigt öfver,
att den ej hunnit upplysa mer än en enda punkt
på taflan.
Komparativa och liktidiga försök öfver magnetnålens
afvikelser hafva blifvit gjorda uti Rom, Leipzig, Altona,
Göttingen och Köpenhamn, hvaraf vunnits det resultatet,
att förändringarna af dessa afvikelser skett i ett och sam-
ma ögonblick på alla dessa ställen, och hvaraf man
kan sluta till den gemensamhet, hvarmed den magneti-
ska strömmens rörelse sker på en större del af jord-
klotet på en gång.
Den märkvärdigaste upptäckten inom chemiens område
under året, och hvilken, såsom Frih. Berzelius yttrade,
syntes lika förvånande, som de underverk, hvarmed man
nyligea hade oskärst Herschels namn, var den, att det
lyckats bringa kolsyran i fast form. Det är bekant, att
flytande kolsyra, hvilken vinnes genom sammanpressning
af kolsyregas, är så flyktig, att den, utsläppt genom en
fin rörspets, gepom värmets hastiga attraktion kan bringa
ett par lod qvicksilfveri frysning inom 3 å:4 sekunder
och neddrifva temperaturen ända till — 1002; och när
7 man låter denna kelsyra spela på en kolf i hvilken an-
nan flyvande kolsyra befinner sig, så afsättes likasom
snö på inre sidan af kolfven, hvilket är den fasta for-
am SÅ hala Oh danna lan lagras Shan oo 7 9