JO RR I. Fn rna bn Dannemorasjön, Trollhätte Kanaloch Slussverks-anläggning, som, hade misslyckats för en Polheimer, Söder-Telje kanalarbete, styrelsen och hufvudsakliga anläggningen af Eskilstuna förstad m, m. Jemväl omnämndes den Bergsmekanik, han utarbetat tillsammans med Rinman, men hvari Nordvall lärer haft största andelen m. m. En annan stor förlust hade Akademien lidit genom Majoren C. P. Hällströms bortgånz. Ehuru mera obemärkt, hade hanms verksamhet i sin väg såsom topograf och genom en mängd verkställda målningar, afvägningar och kartearbeten , samt andra uppdrag, dem han ofta lönlöst, alltid med yttersta sorgfällighet förrättade, varit af ovärderlig nytta. Sedan Ordföranden sålunda redogjort för de skiften som inträffat inom kretsen af Akademiens ledamöter, afgaf Professorn m. m. Frih. Berzelius, med den klarhet och bestämdhet som tillhör alla hans skrifter, en redogörelse for åtskilliga upptäckter inom fysikens, geologiens och chemiens område. Vi beklaga att det icke var oss möjligt att i minnet eller under en flyktig anteckning upplatta hela innehållet af denna intressanta berättelse, än mindre af de öfrige embetsmännens; han läste med så låg röst, att en stor del gick förloradt för åhörarne, men vi skole emedlertid vidröra ett och annat bland det märkligaste, då våra läsare sedermera snart nog få tillfälle, att i Akademiens årsberättelse, som kommer att tryckas, taga kännedom om det öfriga. . De nya upptäckterna i chemien under detta år kunde icke jemföras med de nästföregående årens. Orsaken härtill kunde man till någon del söka deruti, att ju längre man kommer i denna vetenskap, dessto mer invecklad blir den, och hvarje ny upptäckt fordrar derföre en utomordentligt större ansträngning eller mera ovanliga själsförmogenheter än förr. Frih. Berzelius omnämnde likväl några vunna resultater af forskningarna i denna vetenskap. Deribland märkte man berättelsen om de försök, hvarigenom det numera blifvit utrönt att äf: ven uppvärmda kroppar repellera värme. Till detta resultat hade man kommit genom observationer på när en rund och kullrig kropp, t. ex. ett solglas, lägges på en flat. Dervid observeras emellan den kullriga och, flata kroppen ringar af luft hvilka variera i storlek efter olika värmegrader, och bevisa, att kropparne icke omedelbarligen röra hvarandra, utan att den öfra kroppen hvilar på ett ehuru omärkbart luftlager, hvars förändringar angifvas af de nämnda ringarna. — Ett annat intressant försök har varit att utröna den elektriska strömmens hastighet, hvarvid man gjort den förvånande erfarenheten, att den öfverträffar sjelfva ljuset. Om -man har en metalltråd, en svensk mil lång (vi tyckte, att detta tal nämndes), som afbrytes på tre ställen, nemligen midt på och nära båda ändarna, men styckena fogas så nära, att den elektriska gnistan kan springa öfver de afbrutna ställena, så skall det befinnas, att gnistan, meddelad i den ena ändan af tråden, visar sig i den andra ändan så i samma ögonblick att någon skillnad icke kan observeras, men midt på, ett, fastän föga. märkligt, tidsmoment sednare. Afven har man genom ett annat eget sätt utrönt den elektriska gnistans hastighet. Om nemligen en skifva, märkt med siffror såsom en urtafla, på en axel sättes i den hastigaste rotation, som man med mekaniska anstalter kan åstadkomma, så att den löper omkring flera tusen hvarf i minuten, så sammanblanda sig som man vet intrycken på ögat af de serskilda siffrorna så, att ingenting på taflan kan urskiljas; men om man så förer denna tafla i ett mörkt rum, och applicerar en elektrisk gnista vid den yttre kanten, der siffrorna befinna sig, så ser det vid denna gnista ut som taflan stod stilla, och den siffra, somi det ögonblicket varit midt för gnistan, synes tydligen. Detta härrör naturligtvis deraf, att gnistan gått så hastigt öfver, att den ej hunnit upplysa mer än en enda punkt på taflan. Komparativa och liktidiga försök öfver magnetnålens afvikelser hafva blifvit gjorda uti Rom, Leipzig, Altona, Göttingen och Köpenhamn, hvaraf vunnits det resultatet, att förändringarna af dessa afvikelser skett i ett och samma ögonblick på alla dessa ställen, och hvaraf man kan sluta till den gemensamhet, hvarmed den magnetiska strömmens rörelse sker på en större del af jordklotet på en gång. Den märkvärdigaste upptäckten inom chemiens område under året, och hvilken, såsom Frih. Berzelius yttrade, syntes lika förvånande, som de underverk, hvarmed man nyligea hade oskärst Herschels namn, var den, att det lyckats bringa kolsyran i fast form. Det är bekant, att flytande kolsyra, hvilken vinnes genom sammanpressning af kolsyregas, är så flyktig, att den, utsläppt genom en fin rörspets, gepom värmets hastiga attraktion kan bringa ett par lod qvicksilfveri frysning inom 3 å:4 sekunder och neddrifva temperaturen ända till — 1002; och när 7 man låter denna kelsyra spela på en kolf i hvilken annan flyvande kolsyra befinner sig, så afsättes likasom snö på inre sidan af kolfven, hvilket är den fasta foram SÅ hala Oh danna lan lagras Shan oo 7 9