5 0 VA OA PMA TM
FRANSMÄNNEN I ALGIER.
Då detta röfvarnäste år 1830 intogs af Fransmännen,
ansåg man det med skäl som en af de förnämsta eröf-
ringar Europdterne någonsin gjort, och uå Julirevo-
lutionen kort efter följde derpå, förespådde man Frank-
rike häraf en tillväxt i magt och styrka, som i syn-
nerhet borde göra det till oinskränkt herre öfver Me-
delhafvet. Sådant har likväl icke följden bekräf.at;
tvärtom har koloaien varit den eröfrande staten endast
en tunga, och det vidunderliga förslaget, att öfvergifva
dess ockupation, har flere gånger varit å bane. Att
skulden härtill måste ligga i administrationssystemet,
ar omisskänneligt, likasom det ligger i detta system, att
icke Frankrike genom revolutionen vunnit det anseende
och den preponderans öfver Europa, som utvecklingen
af denna revolutions principer utan någon närsmagt
bordt förskaffa detsamma. Man har likväl, till följe af
obekantskapen med de lokala förhållanderna, icke kun-
nat med visshet beståmma hvari felet egentligen består,
men ett enskildt bref från Algier, infört i en Fraasysk
tidning, jemte denna tidmings reflexioner i anledning
deraf, sprida något ljus ufver ämnet. Det ifrågavaran-
de brefvet lyder sålunda:
Asynen af det sköna land, som Franska armeen så
lätt inkräktat, verkar lifligt på Marskalken Clauzels glö-
dande inbillning. Det är tydligt, att med en god ad-
ministration skulle denna trakt kunna bli ett af de ri-
kaste länder i verlden. Men, liksom detta redan vore
fallet, inbillade han sig, eller rättare, några personer
inbillade honom, att den olyckliga och decimerade be-
folkaingen i Tlemesen var öfverhopad af rikedomar,
hvilket förmådde honom att i nämnde stad qvarlemna
en fransysk garnison, som innevånarena borde underhål-
la. Till följe häraf pålade hän dem en kontribution af
2 millioner Fr., och då de förklarade, att det var dem
omöjligt, att utgöra den, lät han fängsla de förnämsta
Mohrer och Judar, samt till och med cheferne för Tur-
kar och Courouglis, våra bundsförvanter. En jude från
Oran, vid namn Lassery och Kommendanten Josef, fin-
o uppdrag att indrifva kontributionen genom de vid
dylika tillfällen vanliga medel. Under det de voro sy-
selsatta dermed, organiserade Marskalken en bataljon af
500 frvillige. Demna nya korps installerades den 24
Januari: i Mechouaren, hvilken sålunda upphörde, att
befinna sig i Turkarnes och Courouglis händer.
Hans första afsigt lärer hafva varit att till Beys-vär-
digheten upphöja Mustapha — Ben-Ismail, men hvilken
icke trodde sig böra emottaga densamma, utan yttrade sin
önskan, att draga sig undan till Oran, för att der sluta en
bana, som redan föreföll honom tröttande, och som
varit utmärkt af så många stormar. Emedlertid hade
kontributionen, oaktadt de våldsamheter som begingos
vid dess uppbärande, icke inbragt mer, än några obe-
tydliga summor, hvaraf endast 35,000 fr. kontant. Det
öfriga bestod i artiklar af värde samt juveler, som qvin-
noraa nödgats beröfva sig. Armeen har vunnit den
sorgliga öfvertygelse, att de enskildta intressena icke
försummats vid denna operation, ehuru administratio-
nens agenter icke deltagit deri. Det är juden Lassery,
kommendanten Josef och Beyen Mustapha, som skulden
får tillvaknas. Då marskalken omsider insåg, att kon-
tributionen ej kunde indrifvas till det belopp, som man
inbillat honom, tog han det parti, att afsiå derifrån;
det beslöts, att hvad som uppburits, och hvilket var
alltför obetydligt att nämnas, skulle förvandlas till en
årlig tribut af 200,000 fr. som ålades det något ima-
ginära Beyskapet Tlemesen. — Sålunda slutades denna
angelägenhet, hvilken olyckligtvis bebandlats på ett sätt,
som icke är ägnadt, att öka våra vänners antal här i
landet.
Den Franska fidningen gor härvid följen le avmärk-
ningar: .
Vi fråga, rodnande af blygd öfver vårt ädla Frank-
rike, hvad begrepp skola väl Afrikas infödingar -göra
s.g om en civilisation, som börjar med dylika afsky-
värda utpressningar? En konmtribution af 2 millioner,
pålagd ett uselt näste; de förnämsta af alla sekter och
stammar, sjelfva cheferne för Turkar och Courouglis,
våra bundsförvandter, kastade i fängelse; plundringen
organiserad i system; qvinnor våldsamt beröfvade sina
rydnader, som utgöra nästan all deras egendom, och
dertill alla de kränkningar och det öfvervåld, som åt-
följa en militärisk execution; dessa äro då de första välger-
ningar som innevånarena 1 Tlemesen, dem man påstått
ha varit så hårt förtryckta af Abdel Kader, erhållit af
- .
7. mr TT RR RR 0 RE RT. OR NAT